Laman n yiman ed tezdeg n waman

Partager

Deg tezlit-a n Dda Sliman ad naf agzul n yakk tizlatin timḥaddiyin i d-iḍefren xersum iseggasen n 80 almi d 2000. Amdan-anaẓur i  ur  aɣ-d-nban deg yiwet n tesga, yecna ɣef tmeṭṭut tazwawt, ɣef uxiqi n lɣerba i t-yewwin, ɣef ddunit ed yiɣeblan-is, ɣef tmetti ed wayen i as-d-izzin, maca daɣen yesserba ula d tizlit tamḥaddit (chanson engagée) s tɣara-is netta, ad ikel d tigejdit. Amedya n tezlit  « Amenṭas »  i yecna deg yiseggasen n settin. Ad d-naf deg-s ala tamussni, tigzi akked lasel. Dɣa aṭas n yimedyazen akked yicennayen i tt-yewwin d aɛwin-nsen i tezlatin nniḍen, am Lewnis Ayt Mengellat i as-yennan: « Mmektit-d Dda Sliman, ṭṭejra d acaqqur i as-yennan, ẓriɣ ansi i d-tuɣeḍ afus ». Talɣa n tmedyezt d tin zik: d imetẓi, i iruḥen akk AAB deg tal tamezjrut. Ifyar ttemtuttulen gar sa d ṭam n tunṭiqin. Yeqqar ihi Dda Sliman Ɛazem deg tsetna (refrain) i d-yettuɣalen 5 n tikkal deg tezlit:

Amenṭas mi ara yeḥṣel

Ma tjebḍeḍ-t-id ad d-yensel

Ma teǧǧiḍ-t mačči ad d-yekkes

Abuqal mi ara yenɣel

Ma trefdeḍ-t-id s laɛqel

Ad tafeḍ ulac deg-s

Akkenni mmi-s n lasel

Xas yefhem, yettɛeqqel

Ttaḍsan laɛwayer degs

Akka ay mazal-itt a Dda Sliman, la d-nettreḥḥim ɣef yiẓiɣer-ik. Tayi d tifelseft s wudem-nniḍen, imi ttilint teswiɛin i yecban amenṭas mi ara yeḥsel, ur tenɛettabeḍ acemma ur d-nettili. D tameẓla n tusnakt (logique des maths) i yellan deffir wannect-a. Deg ufyir wis-kraḍ, ad tger iman-is tsengama (la physique), acku ma yella aman ufan abrid i unɣal, anect tḍuleḍ deg tuddma anect-nni i ara tesruḥeḍ ugar n waman. Anect tḍuleḍ deg tigawt annim-n i ara txesreḍ. Dɣa Dda Sliman yewwi-d imedyaten-a akken ad yekcem syin akkin deg taluft-nneɣ, imi deg zzman-a deg i d-neggra, akken dɣa yenna deg tezlit « Lqern n rbaɛtac », laɛwayer uɣalen deg tecwawt, bac ad kkaten ɣef win i ten-yessawḍen din.

Lɛilem n leǧnas yuli

Inuda-d akk igenni

Ula d ayyur leḥqen ɣur-s

Nekni neksa am wulli

Amzun kra ur yelli

Win i d-yusan ad aɣ-yelles

Mi nesɛa argaz n lɛali

Ma yebded ad t-nesseɣli

Ma yesɛa lhiba ad as-tt-nekkes.

Hatan dayi ibder-d tagmat-nni i aɣ-tt-yekksen nekni s yezwawen, almi mazal-aɣ deg uqaɛ ed ubellaɛ akken qqaren. Imegziyen ttnadin ad ssnen, ad afen, ma d nekkni s nniya-nneɣ wi iɛeddan ad aɣ-yenher, awi-d kan tafyirt-nni n ucuffu n uqendur, neɣ d tackart-nni n duru iwakken ad nḥama i urgaz ad t-nesseḥlilleẓ ɣef wadda. Dda Sliman iwala-d akk tilufa-a ɣas seg tmurt n uwerdan, almi i d-isnuffes s usefru. Aredmani ayen akk yecna yesnagay ɣef tayri-s i wakal-is.

Yeḥzen lbaz la yettru

Yesseɣli-t bururu

A cettḥen yigarfiwen

Tɣaḍ-iyi ṭṭejra n leḥlu

Mi i tt-yetthuzzu waḍu

Tesseɣlay deg wafriwen

Yeǧǧa-tt lexrif ed unebdu

Ccetwa la d-iteddu

Tettewḥac ideflawen

Nekni lbaz neɣ igider dima nettcibbih-it i urgaz n lɛali, daymi i d-yemmeslay umeskar ɣef walbaɛd n tedyanin anida mass bururu (i yettzemmilen amdan n ndir) iqennaɛ lebɣi ɣef uɛrur n lbaz, almi i asen-yehwa waddad i yigarfiwen, ixabiten. Awal « aɣiḍi“ s yakk talɣiwin-s, inuḥ d imezgi deg tezlatin n Dda Sliman, ahat anect-a imi i d-skanayent tezlatin-is acḥal i wessiɛ wul n umdan igerrzen am netta, mi d-yewwi awal ɣef ṭṭejra i yettɣiḍen, mara tili tessidir syin ad tettwat seg kra n tamiwin ur tedmi. Tamejrut-a (couplet) kifkif, mazal-itt tedder ar ass-a mbaɛd qrib azgen n tasut (lqern), ma neẓra belli tagrest ɣer-neɣ tura d lhul-a i d-seɣlin fell-aneɣ.

Yettuɣaḍ zzerb n ukaṛmus

Mi i t-qesden s lmus

Ad yuɣal akk d aɛemmur

Mačči d zzher ay d amekḥus

Neɣ d tamussni ay nxuss

Deg way gar-anaɣ i nemḍur

Ayen yeḍran yid-neɣ drus

Imi seg-neɣ afus

Am ṭṭejra i yegzem ucaqur

Yuɣal-d i wawal « aɣiḍi », tikkelt-a ɣef ukermus i d-yettaken agummu. Ahat d amedya n tmurt mi tt-id-neyycen yemcumen, ttuɣ-itt teǧǧuǧǧeg d amgud, rran-tt d asuki i uglillez. Yesmekta-d bab n usefru belli ur d taluft n zzher, neɣ zun d tamussni i aɣ-tt-yekksen bac ad neg lewqam, wanag nḥemmel kan amcebbeb gar-aneɣ i wulac d agemmuḍ ɣer taggara. Wis ma yella yettḥulfu s waya umcum i as-yettḥessien. Yuɣ lḥal, mi nefka taɛekkazt i win ara aɣ-yessewwen, fiḥel tullsa n wawal.

Lḥeq ma ifat yedderγel

Xas qezzeb neγ fiḥel

Akkenni txedmeḍ yenqes

Ur yettdummu ara lbaṭel

Xas yerna ad iɛeṭṭel

Yewwas labudd ad yekkes

Ccbiha-as kan deg udfel

Mi ara yebzuzi s laɛqel

Alamma yefsi weḥdes

Tamsegrayt tban-d amek, ansi ara d-yekk waya ma mačči seg udderɣel n uzref, rnu-yas win n wallen, akked win n wallaɣ i yugin ad yefriwes. Dda Sliman Ɛazem, am yal amedyaz yettḥezziben, yenwa ad yeḥbes akked tehregt-is (inspiration) deg ubrid s kra n usirem, ɣas ma yella taluft ur t-id-teskan akk. Meḥsub deg yifyar ineggura am win i d-yennan : ma teḥres yewwas ad tejbed ad teqqers. Maca aql-aɣ nettwali dakken ur  d ayen ara d-yasen, lbaṭel atan igemmu yettahda, igellu dɣa yes-neɣ.

Mhenni Xalifi

Partager