«ugar n 20 n yiseggasen tura nekk ttxalaḍeɣ isdawanen »

Partager

Ḥmed Ɛezzun, d amedyaz i iḥemmel umecṭuḥ ed umeqqran. Ɣas ma tettwaskef tafat seg yiẓri-is maca tnuḥ deg wul-is i yettxemmilen iḥulfan. Dɣa yeqqar deg yiwen n usefru : « wiyya-k a win yedreɣlen, mačči s wallen, i ẓerren ayen i d-iteddun ». Deg tdiwennit-a newwi-d awal yid-s war ifergan ɣef waṭas n tlufa. Hattan !

Ahat ad ak-d-nini amek yettwali amedyaz Ɛezzun Ḥmed? 

Amedyaz am tzizwit yettafgen, gar yijǧǧigen, tamemt-is d ddwa i txelqit, netta s tmedyezt icebḥen, yettwanas medden, iqeddec ssbeḥ tameddit.

Segmi telliḍ d illumẓi kečč tesεiḍ tukci deg annar-a n usegrurrez n wawal, ḥku-aɣ-d ɣef ubrid-a ansi i d-tεeddaḍ deg ddunit-ik…

Nekk segmi lliɣ d amecṭuḥ, ḥemmleɣ ad sleɣ i tmedyezt ɣef sebba n tmeɣrut (la rime) n wawalen-nni icebḥen, yedukklen. Dɣa ula d assefru mi bdiɣ, bdiɣ s wid-nni n taḍsa i yesɛan yiwet n tmeɣrut kan. Cfiɣ deg useggas n 1986 qqareɣ deg uɣerbaz alemmas, lliɣ mazal ttwaliɣ. Nexdem yiwet n tmeɣra, ideg ssawḍeɣ sseḍseɣ imferrǧen merra imir-nni. Maca, rnu kra, mi d-yeɣli waṭṭan fell-i, ṭṭaxreɣ cwiṭ seg wannar n tẓuri bac ad lhuɣ ed tezmert-iw. Syin akkin, mi ɛeddan yiseggasen, ahat deg useggas n 1991, tuɣal tessawel-iyi-d tẓuri skud tella deg-i, rriɣ-as i tiɣri-s. Yuɣ lḥal, kecmeɣ deg Wammas Adelsan n Lberj n Mira, anda ufiɣ Arɛun Lexḍer d imḍebber dinna. 

D winna. Aṛεun Lexḍer d yiwen seg yirgazen i k-iεewnen xilla deg uzgar n wasif n tẓuri ma nezmer ad d-nini, amek i d-yella waya?

D netta i yi-iɛawnen bac ad rnuɣ ad xedmeɣ, acku yenna-yi-d: tura mačči ala isefra n taḍsa ara txedmeḍ, ilaq ad tɛeddiḍ ɣer tidet. Yeskan-iyi-d ihi isefra-s akked wid n yinaẓuren imeqqranen, akken ad gzuɣ ugar awelleh-ines. Acku nekk imir-nni, ttageɣ kan tameɣrut, ma d lmizan neɣ talɣa neɣ d tunṭiqt, lliɣ ur ẓriɣ d acu. Ihi yesselmed-iyi ayen akk yeqqnen i usefru, rnu yettceyyiɛ-iyi ssawaleɣ-d isefra deg temliliyin, almi i yi-yettwakkes uxlaɛ-nni. Ssawalen-yi-d ula d ikabaren isertanen am FFS ed RCD, ttruḥuɣ akken ad d-awiɣ isefra ɣef tummast ed tmaziɣt. Syin ihi, nesnulfa-d Tidukkla Tadelsant Adrar n Fad deg useggas n 1994. Cfiɣ yella-d waya deg remṭan deg wazal n 20 deg-neɣ. Ihi, zgiɣ din, daɣen ttekkiweɣ deg temliliyin nniḍen, am tinna n Ssumam i d-theggi Tidukkla n Ssumam, tura teḥbes. Nnig waya, mi yettwaker Maɛtub Lwennas, i ḥemmleɣ aṭas, acḥal uzzleɣ i tesdawiyin, rnu kecmeɣ deg RCD anda t-tuɣ netta. Ma yella, mi as-d-serrḥen, cfiɣ ulac tadayra iɣef ur rziɣ mi nxeddem timeɣriwin n tumert. Aṭas i mlaleɣ lawan-nni, am Bujemɛa Agraw, Ɛebdelqader Buḥi Rebbi ad t-yerḥem, agraw Talsa…atg.

Tettekkiḍ-d deg waṭas n tfaskiwin deg Tmurt n Yizwawen, tewwiḍ daɣen arrazen, d acu d lfayda n tfaska ɣur-k? 

D lɛali tifaskiwin n tmedyezt, fazzent ɣef waṭas n tɣawsiwin: yiwet, acku ttemlilin yimedyazen s yiwen n uḥulfu. Nekk ulac anida ttgerrizeɣ ugar ḥaca mara qqimeɣ kraḍ n wussan neɣ ukuẓ yid-sen, acku nettemsifham. Tis-snat, yes-sent i tgemmu tmedyezt tazwawt tettimɣur. Tis-kraḍ, ala deg-sent i yettaf umedyaz tilelli n umeslay, war tikmamin-nni ed usnuttef. Izen ihi yettɛedday akken iwata.

Seg zik nessen tamedyezt n Ḥmed anida tcaḍ tayri, timmeɣnest, tummast, maca daɣen ula d tasreṭ i d-ibanen taggara-a kan deg tegnant n yisefra-k… acu ara ad d-tiniḍ?

Ayen yeɛnan isefra n tesreṭ neɣ n ttuḥid, zemreɣ ad ak-d-iniɣ xedmeɣ yiwen neɣ sin zik, am winna “Rebbi Awḥid” i xedmeɣ ahat deg 26 n yiseggasen. Meḥsub mačči almi d tura, seg zik lliɣ d win yettamnen ɣas ur ssemraseɣ ara imir-nni. Dɣa mi ɣriɣ awal n Rebbi, rniɣ sɣerbleɣ ayen yellan deg wallaɣ-iw, uɣaleɣ ttuqennɛeɣ, kkreɣ ihi i tẓallit.

Maca ttilin tikwal kra seg yisefra-k ssuren gar ttuḥid ed tfelseft am winna i tzewwleḍ “Rebbi Awḥid», aya ahat d lebɣi n wul-ik neɣ n wallaɣ neɣ deg sin ur dmin?

D lebɣi-nsen deg sin. Acku ul, din i tettili teflest. Allaɣ, axemmem ed uɣerbel. Asefru-nni dɣa, mi ttxemmimeɣ ɣef Bab n yigenwan ed wamek i d-yella, tḥuza-yi taluft ssefriɣ fell-as. Imi neẓra ur yebda ur yettfakka maca yella. Asefru-nni yeɣmeq aṭas, almi ad tḥulfuḍ dakken tiririt-is ayen d asgumi. 

Ḥmed Ɛezzun seg gar wid i d-yesbedden Tiddukla Tadelsant Adrar n Fad, dɣa ula d isem-a n wedrar-nneɣ d kečč s timmad-ik i t-id-yessumren. Mmeslay-aɣ-d cwiṭ ɣef-s d wanwa aswir i tessarameḍ ad taweḍ, d wayen i as-ilaqen sey-a i zdat…

Akken i ak-d-nniɣ yakan, cfiɣ am ass-a mi tt-id-nesnulfa deg wazal n 20 deg-neɣ, s lebɣi, tagmat ed timmeɣnest. Ayen i as-ssarameɣ ed tikli ɣer sdat war aḥbas, mi ass-a aql-itt temɣur ddeqs, rnu tga-d aṭas n warmuden. Bɣiɣ daɣen ad tt-ḥadren yilemẓiyen 

Tella temεayt gar Ḥmed ed tesdawit ed yisdawanen, siwel-aɣ-d kra seg-s akked warmuden (activités)  i ak-d-yettilin din.

Nekk kecmeɣ tasdawit deg useggas n 1993. Ihi ugar n 20 n yiseggasen tura nekk ttxalaḍeɣ isdawanen. D ilemẓiyen i ufiɣ sɛan aswir, gzan tilufa. Nekk dɣa ugmeɣ-d sɣur-sen, nutni ugmen sɣur-i skud nettemsifham. Ruḥeɣ almi ufiɣ iman-iw am akken d asdawan i lliɣ ula d nekk din. Ayen i d-yellan din d armud ɛerrḍen-iyi ḥeddreɣ-as, ama d isaragen, neɣ d imunulugen, neɣ ladɣa d ttiɛadat n tmeɣriwin ideg i asen-d-ttawiɣ timenna. Tella daɣen tɣawsa: nekk segmi i ten-ssneɣ ttarmeɣ ad asen-neẓẓuɣ ugar lebɣi n yidles i win sɛan yakan, acku tasdawit ad teqqim d azamul n umennuɣ ɣef tummast, akken i as-yenna Lwennas: di tesdawit ad nemlil, tmanyin ad t-id-nemmekli. Dɣa dima s wawal-a i asen-d-smektayeɣ iswi n temlilit-nneɣ.

Tessufɣeḍ-d yakan sin n yiṭebsiyen n tmedyezt, anaggaru-is deg 2009, azwel-is “Imeṭṭi n umedyaz” anida i d-tesdukkleḍ aẓawan akked yal asefru, amek tga tmuɣli n yimsefliden fell-as ed wamek i d-yella uselḥu-ines?

D tidet. Ssufɣeɣ-d tasfift n yisefra deg useggas n 2002, zewwleɣ-itt “Kker ay amaziɣ”. Almi d aseggas n 2009, ssufɣeɣ-d aḍebsi mu fkiɣ azwel “Imeṭṭi n umedyaz”. Aneggaru-ya, giɣ-as kullec akken ad yili igerrez ugar n umezwaru, ladɣa seg tama n usbedd ed uẓawan. Walaɣ yiwen yessnen, nniɣ-as xdem-iyi ayen igerrzen, yal asefru efk-as aẓawan mu yesra. Tikwal ttakkeɣ-as ula d nekk tamuɣli-w, acu ara yesres da neɣ da. Ma d tamuɣli n yimsefliden, yal yiwen amek: llan yehwa-asen war azɣan (critique), llan ssumuren-d taɣawsa-ya ɣef ta. Lḥasul, ssufɣeɣ 1500 n yiḍebsiwen seg win n 2009, ass-a n wussan kfan merra. 

D acu d uguren i d-tmugreḍ deg annect-a ay tessarameḍ ad ttwikksen sey-a i zdat, neɣ anida tesḥassfeḍ ur tettuqennεeḍ?

Ugur amezwaru d win n yidrimen, meḥsub iwakken ad tgeḍ annect-a ilaq adrim. Ugur nniḍen d win n tnezzut: ilaq d kečč ara iwalin anda ara tezzenẓeḍ. Deg tmeɣriwin n ccna, deg tid n urcal, deg tfaskiwin, neɣ deg tesdawit. Ma texḍa akkenni tewɛer taluft, iwacu? Acku tura imaẓragen (éditeurs) ur ttaɣen ayen i d-yessufeɣ unaẓur. Steqsiɣ-ten acimi, ssegzan-iyi-d armi ufiɣ ur fell-asen aṭas n llum. D appirati i d-yewwin aya, imi seg yiwen n uḍebsi xeddmen-d aṭas. Maca seg tama nniḍen, llan yilemẓiyen ur sɛin ulama swacu ara swen lqahwa, ihi amek ad d-aɣen aḍebsi s 100 n yidinaren? Ɣef waya, smenyifen ad t-id-ɛemmren ɣer tilifun s 30 n yidinaren wala. Neɣ ad t-sɛeddin baṭel s blutut. Ihi nekkni ad nqenneɛ iman-nneɣ skud yettwaḥessas wawal-nneɣ, yettɛedday yizen. 

Imi nlemmed alama nemmut, d anwi inaẓuren neɣ imedyazen neɣ ulama idlisen, uɣur yettaf Ḥmed kra n tmussniwin ad tent-id-yagem, neɣ i t-yessemlalayen akked tehregt (l’inspiration)? 

Wid akk ɣur ttafeɣ iman-iw d inaẓuren imeqqranen am Lewnis Ayt Mengellat, Maɛtub Lwennas, Sliman Ɛazem, Zedek Mulud, akked Farid Ferragi daɣen, acku icennu tayri n tidet. Ma d idlisen, yeɛjeb-iyi aṭas winna ɣef yisefra n Si Muḥ Umḥend, i yi-d-ɣran yimdukkal.

Taggara, iban belli wid iḥemmlen Ɛezzun Ḥmed bɣan ad ẓren d acu i d isenfaṛen i yesεa deg yimal iqeṛben…

Zemreɣ ad ak-d-iniɣ dakken atan banen-iyi-d sin n yiberdan. Yiwen, atan ssarameɣ ad d-ssufɣeɣ deg-s aḍebsi nniḍen n yisefra deg wayyuren-a n sdat-neɣ. Ma d wis-sin, ahat ad tili tuffɣa n wammud n yisefra gar-aneɣ d useggas ma yebɣa Rebbi. 

Tanemmirt a Ḥmed ɣef  tnaga-ya, d acu d awal-ik n taggara ?

Awal-iw aneggaru, ssarameɣ a Mhenni ayen yelhan ad yeqqim yettmagga. Ssarameɣ abrid-a almi i aɣ-yeǧǧa netta ma d nekkni ur t-nettaǧǧa. Tanemmirt i kečč akked i Uɣmis n Yimaziɣen. 

Iga-yas tadiwennit-a: Mhenni Xalifi

Partager