Teḥzen tmaziptt-nni !!!

Partager

Yemmut umeγmas-nniḍen n tmaziγt. Meεna akken yebγu yili lḥal, mi ara yili yiwen yağğa-d ayen ara t-id-yesmektayen, xas ulamma d ayen γef wacu mgaradent tmuγliwin, am wakken yettidir i lebda imi yal tikelt ad t-id-ttawin medden deg umedya. Mass Lahcene BAHBOUH, yefka tudert-is i tmaziγt : d lḥebs i d anagi fell-as ; mi akken i qerriḥ diddi, i yella d aqerru n tmacint yezzuγuren tamagit, yerna di lγar n tuccent, di Lezzayer tamaneγt. Yal awal n teqbaylit i d-yessufeγ yimi-s, yečča abeqqa fell-as sγur srabes n laman n lweqt-nni. ‘’Yal mi ara yi-wwten, ttxemmimeγ kan ad d-rreγ ttar.’’ I d-yenna deg wawal-is. Seg Ugraw n Yimaziγen (Académie Berbère) armi d lḥebs Lambèse, Lahcene BAHBOUH, ur yeḥbis ara deg unadi γef tmaziγt. Akka, dγa, i d-yessufeγ yiwet n tjerrumt i tmaziγt xas ulamma ulac anwi i tt-irefden. Mass Bahbouh, ilul ass n 16 deg unbir 1946 deg tama n Uzeffun. Mi nγan baba-s di lgirra-nni, wwin-t imawlan-is netta d watmaten-is γer Lezzayer tamaneγt ; Yeγra ayen yeγra, syin yekcem deg unnar-agi n umennuγ γef tmaziγt.  Ahcene Cherifi, yiwen ukked i d-yelḥa amecwar, yenna-d fell-as :’’  mlaleγ Lahcene Bahbouh, nexleq-d tuddsa-nniḍen iwumi nsemma : « ADEF : Afus Deg (u)Fus » ; netta yewwi-d imeddukal-is, nekk wwiγ-d wid-iw. Nemlal nwala iswan d ttawilat ilaqen. Nenna-as tamaziγt ad tt-id-nawi s leslaḥ, d taswiεt i yettuḥettmen akka, d nettat ara yilin d tameslayt tamezwarut tunṣibt di Lezzayer, syin taεrabt d tameslayt taberranit tamezwarut ma d tarumit d tameslayt taberranit tis snat ; akka i d-yenna umezruy.    Nqeddec, nesεa tasγunt dγa nsemma-as ‘’Adef’’ nxeddem-itt tikwal s ufus deg uxxam n Bahbouh. Acu kan tella yiwet n temsalt i aγ-iqerḥen mliḥ imir, d mi akken wwin snat n teḥdayin d uqcic γer lḥebs sεeddan-d 8 wagguren di Lherrac axaṭer ufan γur-sen agemmay n tmaziγt. Nḥulfa rẓan lḥerma-nneγ. Nennejma&epsilon,; nenna-as anda nufa ağadermi neγ apolis ad as-nekkes leslaḥ-is, ad nruḥ γer lḥebs n Lḥerrac ad ten-id-nessufeγ. Nuγal nxemmem, dγa nebra i ṭṭbel, neẓra d acu ara aγ-yerğun. Fγen-d deg unbir 1975. Ma γef wayen yeεnan lbumbat-nni,  asmi iruḥ Smail Medjber γer Fransa iwakken ad idawi, mi yewweḍ γer Paris yerra γer ugraw n Yimaziγen, yenna-as i Bessaoud Mohand Arab d nekk i d-ceyyεen di tmurt ad iliγ d imḍebber-nsen. Bessaoud Mohand Arab ur t-yumin ara imi ur as-yefki ara ttbut n wayen d-yenna. Smail Medjber yella yettaru-yi-d, mačči i nekk srid, i yimawlan-is syin ad iyi-tt-id-fken. Yiwen wass yenna-yi-d : « Neεya di ccna, tura ad nεeddi γer cḍeḥ… » netta ziγ asmi ur t-iqbil ara Bessaoud, yeṭṭef-it Slimane Azem, yewwi-t γer tuddsa-nniḍen ; ayen ara d-nniγ tura est terrible, yewwi-t γer tuddsa iwumi qqaren « SOA : Soldats de l’opposition algérienne » wali tura ma tqelbeḍ isekkilen ad d-teffeγ ‘’OAS’’. Ihi ‘’SOA’’ yella γef uqerruis Mouloud Kaouane, d yiwen i yesṭaxer FLN u yeḥkem fell-as s lmut, tuddsa-agi n yiḥerkiyen ; nniγ-t-id wa ad t-qableγ. Lemmer ufiγ ad smeγreγ ccan n Slimane Azem, acu kan llah γaleb d wa i d amezruy ! llan ttheggayen-d ’’tuγalin’’ γer Lezzayer. Yessekcem-aγ Smail Medjber daxel ur neẓri, ur neεlim s waya armi nekcem γer lḥebs…  

Hocine.M

Partager