Tifaskiwin n tmedyazt i yettmagan yal tikkelt di tmurt n Leqbayel mačči kan d tagnit i umeyḥezwer ger yimedyazen ilmend n uḥelli n warazen, meɛna daɣen deg-sent i tettili tegnit i ten-yessemlalayen. Di tfaskiwin-a, yettemlil umedyaz d tmedyazt, deg-sent i ttemlilin yimedyazen ilmeẓyen d wid meqqren di leɛmeṛ. Ger yimedyazen-a imeqqṛanen i yezgan ttasen-d ɣer tfaskiwin ad d-nebder seg-sen : Dda Ssaɛid Debyan ad yeɛfu Rebbi fell-as, Jeddi Ɛmeṛ, Ɛemmi Ṣaleḥ akked Dda Aɛṛab. Dda Aɛṛab iɣef nebɣa ad d-nemmeslay, netta seg lɛeṛc nat Weɣlis, ilul deg useggas n 1952 di tɣiwant n Chemini. Yuɣ lḥal taɣiwant n Chemini tefka-d aṭas n wudmawen n yidles gar-asen, Smaɛil Bellac ameɣnas n « Ugraw Imaziɣen » i yewwḍen leɛfu n Rebbi deg wagur n fuṛaṛ yezrin. Dda Aɛṛab, seg wasmi yakan yella d ameẓyan i t-yekcem waḍu n tmedyazt d leḥmala n yidles amaziɣ. Netta yella d yiwen seg yimeɣnasen i d-yeslulen deg yiseggasen n tesɛin tidukla tadelsant « at Weɣlis » i ixedmen aṭas n leqdicat idelsanen di tɣiwant n Chemini. Deg yiseggasen n tesɛin, tidukla « at Weɣlis », telletha-d d uselmed n tira n tmaziɣt, am wakken daɣen i tesbedd tarbaɛt n umezgun i yuraren aṭas seg tceqqufin n Muḥya. Rnu ɣur-s, tessemlal imedyazen n tudrin n tɣiwant n Chemini, seg-sen ad d-nebder ṚacidZeɛruri i yewwḍen leɛfu n Ṛebbi ilindi, amedyaz umi terra tajmilt deg ussan iɛeddan, tdukla tadelsant « Agraw » n taddart n Semɛun (Taxlijt). Deg useggas n 1970, Dda Aɛṛab yella d axeddam di Lezzayer. Ɣas lḥeṛs d rrehba i d-yesseɣli ɣef tmurt leḥkem n tallit-nni i yeɣunzan tamaziɣt, Dda Aɛṛab yeṭṭafaṛ isallen n umennuɣ, yezga yeqqaṛ tisɣunin n « Ugraw Imaziɣen » i d-ikeččmen s tuffra seg Fṛansa. Di tallit-nni daɣen, Dda Aɛṛab yezga yettṛuḥu ɣer TNA (Axxam n umezgun aɣelnaw n temdint n Lezzayer) anda i iḥedder i tɣuri n tmedyazt i ixeddem umedyaz Ben Muḥemmed umi isell daɣen i nnuba-s di ṛṛadyu n teqbaylit. Dda Aɛṛab yezga itteddu, anda tella temlilit tadelsant ad tt-yeɛnu walukan ɣef uḍaṛ. Ittekki di yakk tiẓrigin n tfaska n tmedyazt i d-tessudes deg yiseggasen n tesɛin tdukla tadelsant Ṣṣumam di temdint n Bgayet. Taggara-ya, yettṛuḥu ɣer tfaskiwin ama d tin n Weqbu neɣ tin n Tmizar ( Ssuq Lḥed) neɣ tafaska n Udrar n Fad ( at Smaɛil). Si Mḥa Umḥend tigejdit n tmedyazt taqbaylit d amedyaz i iḥuzan aṭas Dda Aɛṛab, armi i t-yettɛanad yuɣal am netta yettcali, iteddu ur iɛeyyu. « Si Mḥa Umḥend d yiwen n uɛeṛqub n yisefra, netta d azamul, d adɣaɣ amenzu , d ajgu n tsekla tamaziɣt ». Akka i yaɣ-d-yenna mi neqqim yid-s deg « Lqahwa n Uɣilas » yellan deg Uẓṛu n Chemini. Lqahwa-agi ideg t-nemlal, semman-tt ɣef « Ɣilas » ad t-yeṛḥem Ṛebbi, netta d yiwen n yilemẓi yemmuten d ameɣṛas di « Tefsut Taberkant ». Tamedyazt n Dda Aɛṛab tefreh, tserreḥ yerna teččuṛ d lemɛani lqayen. Tettawi-d ɣef yisental yemxalafen, seg tayri n temẓi ɣer umennuɣ ɣef tmaziɣt d tallit n tɛecṛet taberkant d temsal-nniḍen icudden ɣer tudert n yal ass. Aɣanib i yessemras di lebni n yisefra-s yezga d afessas, yessemras s umata imeslayen icebḥeni yettwafhamen di yal tamnaḍt n tmurt n Leqbayel. D amedya, ad nseddu yiwen ger yisefra-s umi isemma : « Tamurt n umaziɣ », nefren-it-id deg wammud-is ur d-neffiɣ ara ɛad, akken ad nextem yes-s amagrad-nneɣ.
D tamaziɣt ay nedhem
Seg ul ad tt-nexdem
D idles-nneɣ ay nettnadi
Fell-as ssefran (y)imedyazen
Wid yettmeyyizen
Ssakayen-d di lɣaci
Nekni ur nelli d imcewwlen
D talwit ay nedhem
Ɣef tugdut ay nettnadi
Seg yifniqen armi d ifṛansisen
Ɣer uzaglu-nsen nettwaqqen
Nerẓa azaglu n uṛumi
Tamurt tuɣal-d ɣer yifassen
Neǧǧa-tt akk ur tt-nxeddem
Teḥzen tuɣal d asuki
Tadukli ay atmaten
Illu ad aɣ-iɛiwen
Ɛinttu i ɣ-yurzen ad yeɣli.
Mokrane Chikhi