Tamkarḍit n tsekla taqbaylit simmal tettnerni. Qrib tura yal aggur sin ɣer tlata wedlisen yuran s tutlayt n Si Muḥend U Mhend id tteffɣen ɣer ssuq. Idlisen-agi huzzen yal udem yellan di tira : ungalen, tullizin, isefra, amezgun, annadi…
Gar idlisen id yefɣen taggara-agi nezmer ad nadder ungal “ tafrara” sɣuṛ umyaru yettwasnan Salem Zenia, « di lǧerra-k ay awal » d ammud n tullizin s ɣuṛ Mourad Irnaten., « times d waman » ungal s ɣuṛ M’hend Askeur, « amɣar d ilel » tasuqqilt n ungal n Ernest Hemingway s ɣuṛ Mohamed Arabe Ait kaci. Ɣer yidlisen agi yenerna-d deg aggur agi n Yunyu wammud n tullizin « Seddaw n treccact » s ɣuṛ umedyaz yettwasnen aṭas ɣer wid iḥamlen tamedyazt taqbaylit tatrart Louni Hocine .
Ayen akken yellan zik-nni d targit kan tura yuɣal d tidet ( anwa ara s yinin deg iseggasen n 70 ad yas wass deg ara tefrurex tira s teqbaylit ? Neɣ ɛad ad tennulfu tasekla ɣezzifen s tutlayt-agi bɣan kra a tt-ḍelqen di tarkent n tantala daya kan ). Awal n Lounis Ait Menguellet: “ zik wa iḥader-itt i wayeḍ/ass-a di lkaɣeḍ/ a tt-id afen ineggura” ur yeḥnit-ara. Anect-a yussa-d asiǧhed n tiɣri n Idir id as yennan: “ ay aqcic aras/ ay izimer aksas/ win yebɣan teqbaylit/ ad yisin tira-s”. Yussa-d diɣ akken ad iressi tiɣri n Ferḥat Mhenni id as yennan: “ idles-nwen aru-t/ idlis-nwen kan.” Am akken diɣ id yussa lewǧab i tabṛat yura Mouloud Mammeri i Muḥend Azwaw. Asmi id yennulfa ungal amezwaru n Rachid Alich “ Asfel” drus n wid yumnen( imiren) ad yas wass deg adlis-nni ad yawi di lǧerra-s ayen din n yedlisen nniḍen…maca zzman yeskadeb wid –nni yerran tazmert n tutlayt taqbaylit di ccek imi di lǧera n Rachid Aliche aṭas n yemyura id yegren s annar n tasekla s teqbaylit am Said Sadi s wungal “Askuti», Amar Mezdad s wungalen-is “ Yiḍ d wass», “ Tagrest d wurɣu” , “ Tuɣalin” , “ Ass-nni” , “ tettili-d ur d t-keččem», “ Yiwen wass deg tafsut” . Maca tuget n yedlisen id yeffɣen llan-d seg imi nekcem agim n 2000. Taqa seg adlisen-agi fɣen-d ɣer tiẓrigin n HCA . Ɣef aya Ahat tira-agi ur d tufi ara irebbi ɣer imeɣṛiyen imi akken neẓra yak idlisen di yesufuɣ HCA ur ttnuzun-ara deg tinedlisin. Maca llan wadlisen id yefɣen ɣer tiẓrigin nniḍen am tizrigin “tira», “Amar Achab” “ Mehdi” “Amel” id yufan ṣda deg iɣmisen akked d ttawilat n umṣiweḍ. Gar wayen id yeffɣen s wudem-agi nezmer ad nebder d-imedyaten ungal n “ Timlilit n tyermiwin “ sɣur Djamal Benaouf, “ Tawenza” s ɣuṛ Hamid, “Nnbi” tasuqilit n udlis n Jebṛan Xalil jebṛṛan sɣur Louni Hocine, “ tujjam d isefra” ammud n isefra sɣur Djamel Benaouf, “ Irus d Tatanus” tamezgunt sɣur Amar Benhamouche…
Ayen id tewwi a t-negzu s imedyaten-agi d-akken ulac udem n teskla ur thuz-ara tira tamirant s teqbaylit. Maca xas akken ggten imyura , xas akken yella usnnulfu, tuget n yedlisen-agi ur ttawḍen imeɣṛiyen acku imyura ur sen-tunefk ara tagnit akken ad sbuwcɛen akken i wata idlisen-nsen. Aya ssebba-s, ahat, d tiẓrigin imi fkint ara azal i cɣel agi n usbucaɛ. Lqidaṛ deg ara yili d nutenti ara yezlan ɣer raduwat, ɣer yiɣmisen akken ad yili w- awal ɣef udlis id yennulfan amer ad ɛelmen s twafɣa –ines imeɣṛiyen,ad bɣun at-id aɣen , netta-f taqqa d imyura s timad-nsen i ttazzalen zelmeḍ yeffus akken ad jebden tamawt ɣer udlis-nsen. Xuḍi ceɣl-agi lemmer id-ak terbiḥ ay wul, yerza tiẓrigin imi amyaru lhem-is ( anda teddun lecɣal akken i wata) d-asnnulfu mačči d-azenzi. Ayen diɣ yefkan tiɣirt i udlis s teqbaylit d-asiẓreg s ddemma n umyaru.
Terra tmara ad yili wayagi imi qṛib yak tiẓrigin yellan, ulac tin izemren a ter=ṛhen xersum a sentim akken ad tessufeɣ adlis( a beɛd-a i yemyura imaynuten mazal ur nettwassen ara) . Ɣef aya tamara ineggura-agi sufuɣen-d idlisen-nsen s ddemma-nsen, d ayen-nni i yessenɣasen azal n umyaru akked d wayen yura. Ɣer ass-a mazal ur d tlul ara taẓrigt ixedmen s lmun, yefkan azal i tsekla akked i wid yettnawalen tasekla!
Ɣef aya nettaf diɣ ( di taggara agi) aṭas n yemyura I yesmenyafen ad sufɣen adlis-nsen srid ɣer tiẓrigin yellan deg uzeṭṭa ( am tiẓrigin “lulu», “ booklis”). Meɛna dag-i diɣ yella wuggur imi ayen id yeffɣen d tekteb s tawil -agi ( a zrireg deg uzeṭṭa/ édition en ligne) yewɛer akken a t- id yaɣ win umi yehwa imi ulac ttawil n uzenzi s tawil n internet di tmurt-nneɣ.
Ahat akken negzu azal n tira-agi s teqbaylit ilaq i tazwara ad tili tḥawact ( catalogue) n kra n wayen id yefɣen d-adlis s tutlayt taqbaylit. Sin akkin ilaq ad yili unadi deg anect-a s ɣuṛ isdawiyen akken ad as ggen aktazal ammer aɣ-id iban a cu id tewwi, anwi isental tettɛebbi, amek id aɣanib n tira s teqbaylit, amgared gar tasuqqilt akked usnnulfu, uguren yellan di tira s teqbaylit, afran n umawal…lḥasun ad iban ubrid !
Maca yiwet n tamsirt tufrar-d mebla amjadel : ass-a tasekla taqbaylit teffɣed seg tagnit n usferfed, tura tesɛa illugan-is, tesɛa adasil ɣef acu ara tbedd, tesɛa llsas ɣef acu ara tesali iɣeṛban isaḥen, tesɛa imeɣṛiyen-is, imsenqaden-is, d lawan kan ad teǧǧuǧeg ad taf amkan-is deg tinedlisin d timkerḍiyin, a teṭṭef nuba di lbal n wid yak iḥamlen taɣuṛi.
Ait Slimane Hamid