msizwer n yiqennucen deg Ayt Smaɛel ussan-a

Partager

Am wakken yella deg wahil n Tdukkla Tadelsant Adrar n Fad, ussan n amhad ed sem n sdat-neɣ, 30 ed 31 deg wayyur-a n yulyu, yetturaǧu ad yemmag yiwen n warmud (activité) s wazal-is deg urebbi n Udrar n Fad. Ttiɛad-a i yellan deg wahil seg wacḥal-aya d win i nnument yakan tlawin n tɣiwant n Ayt Smaɛel iseggasen-a ineggura: d amsizwer adigan (local) n yiqennucen n Ayt Smaɛel. D tagnit yettwaḥemmlen nezzeh sɣur waṭas ideg sut tiɛellamin skanayent-d acu ṭra ssnent ad gent s yideqqi n yidurar deg umaḍal wayeḍ. Daymi, tal yiwet dɣa tettwanced ad tesres deg uxxam n tdukkla aqennuc i as-yehwan, win i d-tebna s ufus-is s tɣara tansayant. Syinna mara d-yaweḍ wass n tririt n yigmaḍ, imi tella tesqamut tuzzigt tessen i yiqeddicen-a – gar-asen Zahir ed Lxeyyer Brahimi – ad d-binent tid i d-yufraren s wacu i d-gant, i ara yawin arrazen n wannuz ed usebɣes, ɣas tidak nniḍen ad asent-yettunefk kra ula d nutni ilmend n tikkin-nsent. Ɣur tsednan n Udrar n Fad, tesɛa amḍiq ed wazal d igeɛmura tagnit-a, ɣas ma mačči xilla i mazal ttherrisent afrur, neɣ ttqellibent azdud. Ma neẓra dakken tatrara i d-ileḥqen iseggasen-a ineggura teɛfes s yilebbazen-is ddeqs n wansayen seg wid-nneɣ. Dɣa, d ayen i yeǧǧan Tdukkla Tadelsant Adrar n Fad tesnulfa-d amsizwer-a iɣef nettmeslay: akken ad tessebɣes tid i mazal ṭṭfent deg tnaslit, daɣen ad teǧǧ tiyaḍ sɛant lebɣi ad grent ula d nutenti ad d-skeflen tigemmi-ya tangawt (patrimoine matériel) seg tama-nsen, i isadden tnegger. «Nessaram ad ilint aṭas ara d-yaznen iqennucen-nsent ad ttekkint, mačči kan ala timɣarin, awi-d ukan ad ilint ula d tisliyin. S wakka, yal yiwen seg-neɣ ad eg amur-is i uḥraz n tgemmi-nneɣ». Akka i aɣ-d-yenna Fares Idir, amasay n usuddes n umsizwer-a n yiqennucen.

Mhenni Xalifi

Partager