Timizart n Sidi Mansour

Partager

Timizart n Sidi Mansour d taddart gar 36 n tudrin n tɣiwant n Timizart deg lɛerc n Wat Jennad. Aseggas-a, tewwi arraz amezwaru n temsizzelt ‘’Aissat Rabah n taddart tazedgant n lwilaya n Tizi Uzzu’’ i d-yettheggi usqamu aɣerfan n Tizi Uzzu (APW). Tuli Tmizart ɣef lebḥar s wazal n 313 n kilumitr. Tebɛed ɣef temdint n Tizi Uzzu s 30 n kilumitr. Zzint-as-d tuddart-a : seg usamar, Timerzouga d Ait Bouali ; seg umalu, Izarazen ; seg ugafa, Ait Gouaret ma seg unẓul, Kahra. Tettwassen Tmizart s umedyaz ameqqran Youcef Oukaci, s tfaska n Youcef Oukaci akked tmeɣra n uyefki…atg

Takerḍa n Timizart n Sidi Mansour

Seg wakken sɛan nneyya d tirrugza Wat Taddart-a, seg zik, yewwi-d Youcef Oukaci yiwen usefru ɣef unejmuɛ n tudrin, yeqqar-as :

Mi ara nnejmaɛen deg Tfuɣalt, A bu tḥerci, yawi-tt-id. Mi ara nnejmaɛen deg Sidi Mansour, A bu nneyya, yawi-tt-id.

Qqaren-as Timizart n Sidi Mansour neɣ tadddart n Tmizart. Zedɣen deg-s 3300 n yimdanen. Amur ameqqran deg-sen, xeddmen tafellaḥt imi sɛan aẓaɣar. Ɣef wanect-a, dɣa, ur unagen ara s waṭas yimezdaɣ-is, ama ɣer temdinin-nniḍen, neɣ ɣer yinig, akka i aɣ-d-nnan. Semman i yiḍwaren-nsen ɣef yiderma neɣ idrumen. Akka ara naf, aḍwar Ait Kaci d Ait Ali, aḍwar Iamrache, aḍwar Ait Cherbel Iouesâiden, aḍwar Ibouâachene, Ait Ramdane, Ait Ouiyikane d Iboumghitene, aneggaru d aḍwar n Ait Zidane d Ait Lhamel. Ɣur-sen snat n tiddukliwin i iqeddcen akken iwata. Tella tesqamut n taddart i yettnejmaɛen deg tejmaɛt am zik, tella tiddukla ‘’Aẓeṭṭa’’ i ṭṭfen yilmeẓyen i ibedlen udem n taddart armi i tuɣal d taddart tamezwarut deg tezdeg anda i tewwi arraz amezwaru n temsizzelt i ixeddem usqamu aɣerfan n Tizi Uzzu (APW). Timizart n Sidi Mansour, ɣur-s 77 n yimeɣras iwumi xedmen, yakan, asebdad deg tlemmast n taddart. Iberdan-is d izedganen, cebḥen-ten s yiseǧǧigen akked tjur. Leḥyuḍ-is d tifelwiyin n teklut anda ara naf udmawen n yirgazen d tlawin mechuren deg tmetti tamaziɣt s umata. Yal tazniqt ad tafeḍ amekkan n yiḍuman anda yetttwafren wayen srusun, yal wa wehḍ-s : lkaɣeḍ, plastik d lǧaǧ. Syin ad d-zzin, ad ten-awin akk ɣer umekkan n ufran n yiḍuman (centre de tri) i d-yezgan berra n taddart. Taddart, ur tesɛi la axxam n usejji wala lbusṭa, tesɛa kan sin yiɣerbazen : amenzu d ulemmas. Ayen akk ṣerfen yimezdaɣ-a, yekka-d sɣur-sen : ttbezziren neɣ ttseddiqen. Ur rǧin kra deg tɣiwant, ɣef wakken i aɣ-d-nnan.

Isem n Timizart n Sidi Mansour

Timizart n Sidi Mansour (Timizart n At Jennad). Timizart, akken ẓran akk medden, d asget n yisem asuf tamazirt. At Jennad, yekka-d seg wawal ‘’At znad’’ imi, ɣef wakken i d-nnan, zgan d amennuɣ, yezga ufus-nsen ɣef znad, ladɣa akked Wat Kaci n Tamda d wiyaḍ. Nnan-d, diɣ, ula d win yebɣan ad d-yerr ttar deg wayeḍ, llan Wat Jennad, zik. Ma d Sidi Mansour, ha-tt-an teqsiṭ-is, akken i aɣ-tt-id yenna Mass Arkoub Ali. Sidi Mansour, usan-d d tarbaɛt seg Meliana.Ɣran leqran, bdan la tezzuzuren. Ihi, Sidi Mansour yerra ɣer tama-agi n Yiɛekkuren, yesɛa tafunast, ikess-itt dinna. Acu kan At tmurt-nni ugin-as, qeddmen-t-id u netta yedɛaya-asen. Yiwen wass kan armi tufan Wat Tmizart, yeksa tafunast, deg umekkan iwumi qqaren Lḥemmam. Kubren-t akken ilaq, gan-as irebbi, dɣa, yeqqim din. Yettugader mliḥ imi yessen awal n Rebbi. Yuɣal yisem-is mechur, ttɣimin yid-s medden. Netta yuɣ lḥal, yal aseggas ad d-yas Si Amar Oulkadi (le roi de Koukou) d lɛesker-is, ad yawi leɛcur s ddreɛ. Yal aseggas anta taddart ara as-d-iniwlen. Ihi, aseggas-nni, d taddart n Tmizart. Kkren yirgazen-nni yeqqimen akked Sidi Mansour, nnan-as ad aɣ-tsemḥeḍ, nekni ad nruḥ ad nawi nwal d leɛcur i Sidi Amar Oulkadi imi d nuba-nneɣ. Yerra-as-d :’’ur ttruḥ, ur ttawit acemma’’. Lexbar yewweḍ Sidi Amar Oulkadi, yeḍleb ad iẓer Sidi Mansour, meɛna aneggaru-a, yugi. Uɣalen msefhamen : yal wa ad d-yelḥu kra. Mi mlalen, yenna-as Sidi Mansour, lbaraka deg leɛmer-ik, meḥsub dayen ad yemmet. Yerra-as-d winna, ad ak-ineɣ Rebbi d amengur. Aken i teḍra : yiwen yenɣa-t umeddakel-is akken kan wwḍen, ma Sidi Mansour yemmut d amengur. Leɛcur-nni n tudrin qqimen, meɛna beddlen afus : uɣalen ɣer Sidi Mansour. Bnan-as timɛemmert, yexleq-d ṭṭelba. Seg yimir, yuli ccan-is, ula d amḍal, meṭṭlen rrif-is armi d asmi teččur tmeqqbert. Ttruḥun-d ɣer zyara-as seg yal tama.

Ula d Si Muḥend U Mḥend yusa-d i wakken ad iẓur Sidi Mansour, acu kan yella-d wayen i d-yellan. Nnan-d, iruḥ netta akked tarbaɛt ɣer zyara, meɛna deg ubrid, yufa-d yiwet n teqcict ɣer ṭṭaq, dɣa yeqqim la tt-yettwali armi i d-uɣalen yimeddukal-is deg zyara. Yenna-d asefru-a :

‘’A Sidi Mansour aḥrur, D taqcict ay d-nẓur, Ma kečč ara ak-id-nwaɛi.’’ Amezruy d tmetti n taddart Timizart

‘’Win i as-yennan, lexla yexla, i yexlan siwa netta.’’ Win i as-yennan Leqbayel la fennun, ‘’a nnger-is s aqerru-s i la d-teddun’’.

Timizart, d tamurt n tfellaḥt. Amur ameqqran deg-sen, ttrebbin tistan. Xeddmen yal aḥric n tfellaḥt xas ulamma taggara-a, tezga-asen-d ẓẓayet imi ɣlay mliḥ lmakla n lmal akked yisenfaren n tfellaḥt. Ulac axxam ur nesɛi ara lmal. At Jennad, ɣur-sen azal n 7000 n testan, akken i aɣ-d-yenna yiwen ufellaḥ. Zik, seɛɛun alamma d 100 n tyigiwin n yizgaren. Ass-a, gar yifellaḥen i xeddmen tjur ad naf Mass Bouache Mouhemed i yesɛan ugar n 1500 n tjur, gar uzemmur d tfirest. Ɣur-sen izuɣar seg zik-nni. Ur asen-ten-tekkis Fransa, ur ten-tekkis ‘’Tawra zziraɛiya’’. Iḥureb fell-asen Sidi Mansour, akken d-qqaren, d wa i d sser ɣer kra deg-sen. Yenna-asen mi qrib ad yemmet :’’anda tugadem, rret-iyi tawwurt ɣer din’’. Ihi, mi yemmut, rran tawwurt ɣer unẓul. Ssadat akk, ɣer usamar i asen-gan tawwurt ala netta.

Amek tdeddu taddart ass-a ?

Imezdaɣ n taddart, ttbezziren 1000 n yidinaren yal aggur i win ixeddmen. Llan wid yettseddiqen ugar. Ttnejmaɛen deg tejmaɛt-nni n zik. Ttɣimin ɣef tesririn neɣ tiḥnayin akken i asent-qqaren kra.

Ɛawden-as acebbaḥ, reqqmen-t yinaẓuren n les beaux-arts n Yiɛezzugen akken reqqmen akk leḥyuḍ d yimekwan n taddart. Mazal At taddart ṭṭfen deg leɛwayed n lejdud-nsen : ticemlilyin d lewziɛat yal tikkelt. Amek yella wassaɣ gar temɛemmert d taddart ? Taddart ur tessekcam ara iman-is deg-s, timɛemmert ur yelli kra din. Yal taddart n lɛerc n At Jennad, tefka-d yiwen ɣer tesqamut i isedduyen timɛemmert. Timɛemmert, tdeddu s udem ilelli.

Amek yella wassaɣ gar temɛemmert d taddart ?

Taddart ur tessekcam ara iman-is deg-s, timɛemmert ur yelli kra din. Yal taddart n lɛerc n At Jennad, tefka-d yiwen ɣer tesqamut i isedduyen timɛemmert. Timɛemmert, tdeddu s udem ilelli.

‘’Yessers uḥedded afḍis, yerfed-it mmi-s’’. Tineggura-a, kren-d kra n yilmeẓyen n taddart, wwin-d isenfaren d tarzeft yid-sen. Nnejmaɛen akked yimezdaɣ, mmeslayen ɣef umahil-nsen.Deg tazwara, aṭas n yimdanen ur numin ara s lecɣal-nni. Syin mi walan ilmeẓyen-agi bdan axeddim-nsen, tekker akk taddart tella-d deg lmendad-nsen. Xeddmen deg yiḍ, deg wass, beddlen udem i taddart-nsen. Aya yefka-asen tabɣest imi ttekkin deg temsizzelt-nni n useqqamu aɣerfan (APW). Ṣsawḍen xedmen urtiyen ula deg yigenni. Ẓẓan tjur akked yiseǧǧigen ɣef teɣzi n yal abrid. Ɛawden akken i iwulem i tala n taddart. D arrac imecṭaḥ i d-yejjamaɛen yal tikkelt iḍumman. Akka ara ḍefren abrid n tezdeg.

Timizart n At Jennad mačči kan zeddiget seg wammus, meɛna tezdeg-nsen tugar tagi n yiḍumman : zeddigit wulawen-nsen akken zeddiget neyya-nsen. Yeqqar lemtel : ‘’ammus-iw, yesɛa tezdeg. Ma d tezdeg-iw, ur tesɛi ammus’’. D ta ay d taqbaylit…limer i d ak-terbiḥ ay ul

Kra n wudmawen.

Youcef Oukaci : d amedyaz ameqqran yettwassnen aṭas. Yettuneḥsab, zik, akken d-nnan, d imceyyeɛ n lɛerc n At Jennad.

Lhadj Moh Ousmail : yella d aqerru ɣef lɛerc n At Jennad. Nnan-d yiwet n tikkelt yemlal akked tudrin. Ihi, tid-nni ur d-nusi ara, yessufeɣ-iten deg ttufiq : yiwet yerra-t ɣer umalu, tayeḍ yerr-tt ɣer usamar. Ass-nni, Youcef Oukaci ur yeḥḍir ara. Mi d-yewweḍ, yufa-d akken kan yekfa leǧmeɛ. Dɣa, yugi ad yeqbel tikti-nni.Yenṭeq Lhadj Moh Ousmail, yenna :’’nekk senzeɣ, kečč tcufɛeḍ-d’’.

Sidi Mansour : tettusemma taddart-a fell-as, xedmen-as taqubbet. Mazal ar tura lxelwa-s.

Said Iamarache : d ameɣnas n tmaziɣt d tugdut, d anaẓur u d amedyaz. Yemmut deg useggs n 1999.

Ali Ideflawen : d acennay ameqqran yettwassnen nezzeh deg ccna-agi amḥaddi am netta am Ferhat d Matoub…atg

Meksa Abdelkader : d acenny i yemmuten deg useggas 1988, d ilemẓi (34 n yiseggasendeg leɛmer-is). Yettwassen, ladɣa, s tezlit ‘’Loundja’’.

M’hamed Issiakhem : ilul deg Yimaloussen. D bab n teklut tatrart. D anaẓur ameqqran yettwassnen mliḥ deg berra n tmurt.

Arezki Ben Amar : d amedyaz, mazal ar tura ttawin-d isefra-s yimezdaɣ n Tmizart.

Deg taggara, ad snemmreɣ akk wid ukked i d-nudaɣ taddart n Tmizart, tarda-s, tarda-s, ladɣa, imḍebbren n tesqamut n taddart akked wid n tiddukla ‘’Aẓeṭṭa’’ i yi-ikubren akken ilaq : gar-asen, Arkoub Ali, Bouache Mhend, Cherbel Said, Tamda Idir d Bouache Ahcène mebla ma ttuɣ wid-nni-nniḍen, imezdaɣ akken ma llan.

Hocine.M

Partager