Tezga-d Tizi Hibel deg lɛerc n Wat Ɛisi, At Dwala akka tura. D taddart n Fadhma Ath Mansour akked Mouloud Feraoun. D taddart,diɣ, n Massinissa Guermah, ilemẓi amezwaru i yeɣlin deg tefsut taberkan, ass n 18 deg yebrir 2001, s terṣasin n yiǧadermiyen. Xas ulamma ḥemmlen yilmeẓyen tamurt, meɛna amur ameqqran deg-sen yunag ɣer tmura n berra : rewlen i yir tudert d lmizirya, akken i aɣ-d-nnan wid-nni yeqqimen. ‘’Taddart, sima tettenqas : deg useggas n 1963, llan 2000 n yimezdaɣ. Akka tura ur wwiḍen ara 1200 n yimezdaɣ ». I d-yenna Mass Khelifa Guermah.
Takerḍa n Tizi Hibel
Akka tura, Tizi Hibel tefreq ɣef tlata tudrin : Agouni Arous, tagragra d Tizi Hibel. Zik, yeddukel cmel-nsent. Deg taggara-a,yal yiwet tewwi timanit-is. Tesɛa tilisa akked Takhoukht seg usamar, seg umalu ad naf Taguemmount Azouz, seg ugafa, Taourirt Moussa, ma seg unẓul, tqubel-itt-id Ouadhias. Yella uɣerbaz deg taddart-a seg useggas 1893. Iselmaden imezwura, d Mass d Massa Carrière, syin usan-d Mass Amhis d Djander seg Ait yenni d wiyaḍ. Zyada ɣef uɣerbaz-a, llan wiyaḍ-nniḍen n yimṛabḍen n yirumyen deg taddart n Taguemmount Azouz. Ruḥent temṛabḍin n yiṛumyen (Timasurin) deg useggas n 1975. Taddart n Tizi Hibel kan weḥd-s, tesɛa 3 n yiderman u yal adrum s lǧameɛ-is : Aït Hamdi,sɛan Ccix Tayeb ; Aït Amar Ou Abdellah, sɛan Sidi Hammou Ou Belkacem ma d Aït Hamza, ɣur-sen Sidi Amar Tafilalt. Ma dayen yeɛnan addal d yidles, ad naf snat n tiddukliwin tidelsanin akked snat-nniḍen n waddal: Tiddukla tadelsant Mouloud Feraoun d Tiddukla tadelsant Tigawt. Ma d tid n waddal, tella ESTizi Hibel d FCAgouni Arous.
Isem Tizi Hibel
Ɣef wakken i aɣ-d-nnan, Hibel ur d-yekki ara deg wawal n taɛrabt ‘’yehbel’’ neɣ ‘’Tissirt n waḍu’’ akken nwan kra. Awal ‘’Hibel’’ d isem n yiwen n umdan i d-yusan seg Lmarruk, tama n rrif, netta akked wayeḍ-nniḍen iwumi qqaren ‘’Ufilali’’ neɣ ‘’Tafilalt’’. Aneggaru-a, yesɛa lǧameɛ ɣef yisem-is deg Tizi Hibel : lǧameɛ n Sidi Amar Tafilalt.
Amezruy d tmetti.
Deg taggara-a, Tizi Hibel tebḍa ɣef tlata n tudrin : Agouni Arous, Tagragra d Tizi Hibel. Acu kan, xas yal ta tessedduy iman-is s yiman-is, meɛna aṭas n temsal ay tent-yesddukkulen, ladɣa ayen yeɛnan izamulen n umezruy. Akka ara naf, taddart n Agouni Arous, tettarra tajmilt i yimjuhad yal 20 ɣuct, Tizi Hibel txeddem tameɣra n 5 yulyu, ma Tagragra txeddem tin n umezwaru deg unbir. Deg Tizi Hibel, amur ameqqran n yimdanen, unagen. Aṭas n yixxamen i nufa d ilmawen. Ixxamen iqdimen, raben u qqimen akken. Ula d Taqaɛet n yiḍebbalen i yellan mechuret, teččur d ablaḍ d wakal n zik. Tijummuyaɛ, zgant d tilmawin : ulac win ara yeqqimen deg-sent, ɣef wakken i aɣ-d-nnan. Kra deg leqhawi, wiyaḍ deg uxxam neɣ anda-nniḍen. ‘’Zik, nettɣimi deg tejmaɛt. Ma d tura ulac ukud ara teqqimeḍ. Tbeddel taddart udem. Ula d lɛaqiliya,nezmer ad d-nini tbeddel acemma’’. I aɣ-d-yenna Dda Chabane.
Tajmaɛt zik-nni
Tajmaɛt zik-nni, mačči kan i yiɣimi neɣ i usteɛfu, tesɛa azal d yiswi deg tmetti. ‘’Tajmaɛt d lakul. Din i ilemmed umeẓyan ɣer umeqqran. Ama d ttrebga neɣ d amahil. Ad naf ttmeslayen ɣef wamek xeddmen tafellaḥt : amek d melmi kerzen, melmi d wamen teẓẓun. Xeddmen iqecwula, ttxiḍin tibardiwin u nekni nlemmed. Neɣ yal wa yesselmad i wayeḍ’’. Akka i d-yenna yiwen umɣar. ‘’Asmi meẓẓiyeɣ, iceyyeɛ-iyi baba ɣer tḥanut akken ad d-awiɣ skur d lqahwa. Taḥanut-nni, tella ɣer rrif n tejmaɛt. ihi, mi ɛeddaɣ sdat n tejmaɛt ur asen-nniɣ ara alxir fell-awen. Mi wwḍeɣ ɣer tḥanut, ilum-iyi akk bab-is. Yenna-yi-d : ’’amek ara d-tɛeddiḍ sdat n tejmaɛt, ur asen-teqqareḍ ara alxir fell-awen ? Zik yal wa yeqqar hemma i umecṭuḥ. d ttrebga’’. Ikemmel yenna umɣar-nni.
Ihellilen akked Tqaɛet n yiḍebbalen
Deg tlemmast n taddart, yella yiwen umekkan qqaren-as ‘’Taqaɛet n yiḍebbalen’’, yudder-itt ula M. Feraoun deg ungal-is. Acu kan netta yefka-as isem ‘’La place des musiciens’’. Ala isem-is i d-yeqqim akka tura. Teččur s ublaḍ n yixxamen-nni iraben. Aṭas i yesḥassfen ɣef liḥala-agi uɣur tewweḍ imi taqaɛet-agi tekcem deg waktayen n taddart. ‘’Xas ulamma, zik-nni, nxus deg cci, meɛna nedder deg lferḥ d talwit. Tudert, tesɛa lbenna. S kra kan n ttawilat, nexleq-d tiswiɛin n unecreḥ d lferḥ : ccna, iḍebbalen d uhellel deg remḍan’’. I yesḥassef yiwen umezdaɣ. Zik-nni, deg remḍan, akken kan ad d-yaweḍ lawan n ṣḥur, ad d-fɣen yilmeẓyen seg leqhawi, ad bdun, ad kkaten abendayer u ttcewwiqen (ad tthellilen), ad d-ttezzin i taddart i wakken ad ten-id-ssakin ɣer ṣḥur. D tagnit i ttfarasen yimdanen i ciṭ n unecraḥ d zhu : tekksen ciṭ ɣef wulawen u snefsusiyen leɛtab n yal ass.
Imezdaɣ n Tizi Hibel deg Verdun, lgirra-nni (1914-1918)
Azal n 14 n yimdanen n Tizi Hibel i iruḥen ɣer Fransa iwakken ad ttekkin deg umennuɣ-nni n temdint n Verdun deg lgirra n 1914-1918 anda mmuten d luluf izzayriyen, gar-asen 11 n Tizi Hibel imi ala tlata i d-yuɣalen ɣef wakken i aɣ-d-nnan. I usmekti. Ruḥen ɣer temdint-a, 20 000 izzayriyen, yeqqim umennuɣ ugar n 300 n wussan.
Agouni Arous ass-a
Xas akken teḥres teswiɛt, txus lxedma u ilmeẓyen ḍaɛen ɣef wakken i d-nnan, meɛna imḍebbren n taddart-a, ttaɛraḍen akken ad as-fken udem-nniḍen i tudert-nsen. ‘’Taddart-nneɣ, tesedduy-itt tesqamut n taddart. Nettnejmaɛ am zik. Nettaɛraḍ ad d-naf tifrat s yiman-nneɣ i wuguren i d-nettmaggar. Nxeddem ticemlit, timecredt d kra n tmeɣriwin, tijmilin d tfaskiwin deg unebdu. Akken i as-qqaren : ‘’nteddu akken nufa, mačči akken nebɣa. ’’ Akka i aɣ-d-yenna uselway n tesqamut n taddart-a, mass Grine Khaled. ‘’Dagi ilmeẓyen, rwan-tent. Ulac axeddim, ulac tafellaḥt-nni n zik. Ula d azemmur, yerɣa. Rwan msakit lmizirya. Win iwaɛan, yerwel, wayeḍ yedder s tmara’’. I d-yenna yiwen deg-sen. Ma d Madjid, anaẓur, mačči d tagi i d tamuɣli-s imi yesɛa sin n yimahilen : ixeddem d aɛessas u d anaẓur n yal taɣawsa. Akka ara t-naf yettleqqim tjur, ixeddem tiɛekkzin d tẓuri s umata, ayen yeɛna asɣar.
Abruy seg teqsidt n Fadhma Ath Mansour
Ameslay ɣef Fadhma Ath Mansour deg Tizi Hibel, yettasa-d ẓẓay ciṭ ɣer yimezdaɣ. Xas ulamma ur yelli d acu texdem netta, meɛna tudert-is teqqen ɣer ‘’tucḍa’’ n yemma-s Aïni n taddart Taourirt Moussa Ouamar i d-izewǧen ɣer taddart n Tizi Hibel. Mebɛed mi yemmut urgaz n yemma-s, yeḍra-d wayen i d-yeḍran gar yemma-s d yiwen urgaz ukud temyeḥmal, syin tlul-d Fadhma Ath Mansour meɛna yugi wina ad yesteɛref yis-s imi yella yexḍeb, yakan, yiwet-nniḍen u ggulen yimawlan n teqcict, deg-s, i wakken ad tt-yaɣ. Syin i tebda lehmum n temẓi-s. Deg taggara tezweǧ ɣer Yighil Ali. Tlul Fadhma Ath Mansour deg useggas n 1882 deg Tizi Hibel. Tudert-is s telqayt, teḥka-tt-id deg udlis iwumi tsemma ‘’Histoire de ma vie’’ i tura deg useggas n 1946 i d-yefɣen deg useggas n 1968 ɣer tezrigin Maspero deg Fransa. Yella,akka tura, i win mazal ur ad t-yeɣri.
Tadyant n Massinissa Guermah
Massinissa Guermah d ilemzi-nni nɣan yiǧadermiyen deg Wat Dwala deg wass n 18 deg yebrir 2001. Netta n taddart Agouni Arous. Ufan deg tfekka-s 24 n terṣaṣin. Syin i tendeh tefsut taberkant anda mmuten ugar n 127 d ilemẓi. ’’Win i t-yewwten, qqaren-as Mestani Fateh. ¨hekkmen-as sin n yiseggasen, meɛna llan wid i t-iwalan deg Annaba, ur d-yesɛedda ara lḥebs. ’’ I aɣ-d-yenna ɛemmi-s Khaled. ‘’Tadyant n leɛrac teǧǧa-aɣ-d cwami. Mačči d dduwla i nettagad, meɛna d leqbayel. Yettuɣaḍ lḥal mi ara as-qqaren ṭṭfen-d tijjaɛal sɣur dduwla. Ddunit-nneɣ akk terwi. Lehlak, neǧǧa-d lxedma-nneɣ. Baba-s, ha-t-an iruḥ deg-sent’’. Ikemmel yenna-d ɛemmi-s-nniḍen Nacer.
Lkarmus deg yir lawan
Am yal taddart n leqbayel, tasekla timawit teččur d taḥkayin. Nnan-d d akken yiwen n Ccix iceyyeɛ yiwet n tmeṭṭut ɣer leɣrus i wakken ad as-d-tawi lkarmus. Tameṭṭut, tenna-as i Ccix mačči d lawan-is. Yenṭeq Ccix yenna-as : ’’ruḥ ɣer din, tawiḍ-iyi-d lkarmus i am-nniɣ’’ ! Mi truḥ ɣer umekkan, tufa din lkarmus, tewwi-as-t-id i Ccix. Acu kan mi tuɣal ad tekkes i nettat,ur tufi acemma. Ulac lkarmus-nni deg yir lawan.
Askeɛrer n Bougheraba d Ccix n lǧameɛ
Yella yiwen urgaz segmi ara d-yekker ara d tixidas, ala askeɛrer ɣef lɣaci armi amur ameqqran n yimdanen ur tettlaɛin ara : yesɛedda-tt fell-asen. Ihi, ass-nni iɛedda-d Ccix n laǧameɛ, yenṭeq ɣur-s Bougheraba s unecraḥ. Yerra-as-d Ccix : annaɣ a Boughera, yaxi ur nettemlaɛi ara ? yenna-as Boughera, wellah ar ak-urgaɣ a Ccix. Yenna-as Ccix : ‘’yaxi d lxir ‘’? Yerra-as Bougheraba : ‘’d lxir, urgaɣ nleḥḥu nekk yid-k, syin neɣli ɣer snat n tesrafin. Kečč teɣliḍ ɣer tesraf n tamamt, ma d nekk ɣliɣ ɣer tinna n yiẓẓan’’. Dɣa, yenṭeq-d Ccix-nni s lferḥ, yenna-as :’’ twalaḍ a Boughera, ula deg targit d nekk i yelhan ‘’! Yerra-as-d Boughera :’’aḥbeeeees ! Mi neɣli akken yessufeɣ-aneɣ-d lmelk, u yenna-d : ‘’kunwi d atmaten, ilaq yal wa ad yemceḥ gma-s’’. ihi, nekk mecḥeɣ deg tamamt, kečč tekkateḍ deg yiẓẓan-iw. ’’
Kra n wudmawen
Imdanen n tsekla : Mouloud Feraoun, Frik Mohamed, Ouahes Ramdane, Fadhma Ath Mansour, Guelmi…atg.
Ccna : Malika Domrane, Cherif Hamani, Amar Koubi, Aït Mourad, Sadek Djebbab, Kassia, Ratiba…atg
Addal : Derridj Mourad, Ferguene Mourad (Boxe), Domrane Djugutha, Guermoud Momoh…atg
Deg taggara ad snemreɣ : Mokrane Nessah, atmaten Guermah Khelifa/Rachid/Nacer, Madjid Ouarem, Guettab Kamel, Ouidir Youcef, Grine Khaled, Guerib Slimane, Ouaksel Moussa, Chouarbi Makhlouf/Kamel, Djellout Ahmed, Nessah Rabah, Choubane Lamara d Chennane Makhlouf.
Hocine. M

