D izurar ɣef yidurar

Partager

‘’Nekk d Wat Yanni, grent tesɣar, Nutni inu, nekk baneɣ nsen. Nekk ur lliɣ d aḥeqqar, Nutni, snen i yi-d-ttakken.’’ Asefru-a n umedyaz ameqqran Youcef Oukaci i yessnen akken iwata Ath Yenni imi yezga dinna deg tallit-is. ‘’Limer mačči d yennayer, ma ad sɛunt tuǧǧal ulli ?’’, limer mačči d Ath Yenni, ma ad yili Dda Lmulud, lukan mačči d Mɛemmri, ma ad taweḍ tmaziɣt, ass-a, ɣer uɣerbaz ? Zik-nni, Ath Yenni, mechurit s lfeṭṭa, lxedma n leslaḥ d usekkak (fausse monnaie) swayes selxen tadamsa taṭerkit. D taddart, diɣ, n ucennay ameqqran Cheriet Hamid yettwasnen s yisem Idir, n umssnaw Arkoun Mohamed d wiyaḍ… atg

Takerḍa n Ath Yenni

Ath Yenni d lɛerc n sebɛa (7) tudrin. Yal taddart, tezga-d deg tewrirt. Tebɛed ɣef temdint n Tizi Uzzu s 35 n kilumitr. Ɛlayet ɣef lebḥar s wazal n 900 n lmitrat. Gar tudrin timezwura i yesɛan aɣerbaz, ad naf wagi n Ath yenni i yeldin tiwwura-s deg useggas n 1883. Ma d temdinin i as-d-yezzin, ad naf : Michelet,seg usamar ; Iwadiyen, seg umalu ; Larebɛa, seg ugafa et At Wasif, seg unẓul. Mechurit Wat Yanni, s lfeṭṭa. Uqbel iseggasen n 1990, llan 450 iḥeddden n lfeṭṭa, akka tura ggran-d kan 250, ɣef wakken i aɣ-d-yenna Mass Haouche Mohamed, aselway n tiddukla n yiḥeddaden n Ath Yenni. Lqella n sselɛa (lfeṭṭa d lmerǧan) akked arrebrab, selxen amahil-a : arrebrab, yesserwel imerriyin (les touristes), sselɛa, tenɣa axeddim.

Isem Ath Yenni (At Yanni)

Ar tura mazal ur tefri ara s ttbut ɣef uẓar n wawal-agi. Llan wid i d-yeqqaren d akken d isem n umdan amezwaru i d-yusan ɣer tama-nni. Wiyaḍ qqaren-d yekka-d seg wawal yen=yiwen. Ma d kra qqnen-t ɣer leɛli n umekkan anda i as-gan assaɣ akked umayag ‘’nni’’ (semnenni, igenni…atg), meḥsud yella nnig. Tella ula d yiwet n tenfalit i ssexdamen Wat Yanni mi ara ggalen : awal ɣer wawal ad yini : ‘’mi ur ak-xdimeɣ ara akka, ihi nekk mačči n At lqaɛa igenni !’’, meḥsub yella igenni, syin d nutni.

Isem ‘’Tawrirt n Mimun’’

Ɣef wakken i aɣ-d-yenna Mass Boughareb : ‘’zik, tewwet tterka (la peste) deg taddart iwumi qqaren akka tura Tawrirt Mimun. Teslex akk imezdaɣ-is. Kkren, ruḥen la ttnadin ɣef ddwa n waṭṭan. Slan d akken yella yiwen yezdeɣ deg wasif, yezmer ad idawi lehlak-agi. Mi wwḍen steqsa-t dɣa ma yezmer i waṭṭan am wa. Winna yenna-asen, zemreɣ. Syin, steqsa-t ɣef wamek ara txelsen ma yesseḥla wid-nni yuḍnen. Ihi, deg taggara, mi tekfa tterka, yeḍleb deg-sen ad as-semmin i tewrirt-nni anda llan ‘’Tawrirt n Mimun’’, akka i d-yeqqim isem-agi’’.

Tigzirt n At Yanni d Sidi Ali Ouyahia

Xas ulamma mačči deg lebḥar i d-tezga, meɛna semman-as Tigzirt. I wacuɣer ? Ɣef wakken i aɣ-d-nnan, mi ara twaliḍ seg lebɛid amekkan-a, yettban-d am wakken d tigzirt d axel n lebḥar. zik, imezdaɣ-is, kkan-d seg Wat Wasif. Syin, ruḥen-d s At Yanni ddaw leɛnaya n Sidi Ali Ouyahia i asen-yemlan amekkan-a. Nnan-d iḍegger taɛekkazt-is, syin yebna lǧameɛ deg umekkan anda i d-teṣbeḥ u bdan ttasen-d yimezdaɣ deg Wat Wasif ɣer din. Deg tazawara ɣer tama n lǧameɛ, syin tettimɣur taddart. Akka i yefra Sidi Ali Ouyahia taɛdawit i yellan gar-asen. Am wakken yesdukken cmel n tudrin-agi n At Yanni.

Amezruy d tmetti Tanfalit ‘’At tmura’’

Sseqqdacen yimezdaɣ n Ath Yenni aṭas tanfalit ‘’At tmura’’. Wid i as-isellen, ttaken-as anamek, lmeɛna-nniḍen : aṭas i iɣillen d acemmet neɣ d asenɣes deg wazal n yimezdaɣ n tudrin-nniḍen. Netta, yuɣ lḥal ssexdamen-t i wakken ad semgaraden gar iḥeddaden n lfeṭṭa akked wid ixeddmen akal (tamurt). Ihi, ur teqqaren ara kan i yimezdaɣ n tudrin-nniḍen, qqaren-t ula i wid ixeddmen tafellaḥt deg Wat Yanni. Akka i aɣ-tt-id yenna Makhlouf Boughareb i wakken ad yettwakkes, dɣa, leɣlaḍ i yellan seg zik. ‘’Ihi, ass-a, ad t-id-nini i wakken ad yettwakkes unamek i as-fkan kra. Ath Yenni, ur ssemɣaren ara iman-nsen ɣef yimezdaɣ n tudrin n leqbayel.’’ Ikemmel deg wawal.

Lfeṭṭa n At Yanni. ‘’Tufiḍ-d At Ɛebbas rsen, nutni s dduzan-nsen’’

Ɣef wakken i aɣ-d-yenna Mohamed Haouche, taẓuri-agi wwin-tt-id yimezwura seg Wat Ɛebba, seg tama n Yiɣil Ali. Tella ula d yiwet n tenfalit i sseqqdacen ar tura, yenna-d : ‘’am wakken neẓra ɣer Leqbayel, yal wa iḥemmel ad d-yesbin belli d netta i d amezwaru ɣer umekkan anda yella. Ihi, dagi ɣur-neɣ mi ara d-tesbin tmeṭṭut i tayeḍ d akken tezwar-itt ɣer taddart, teqqar-as ‘’Tufiḍ-d At Ɛebbas rsen, nutni s dduzan-nsen’’, meḥsub tufiḍ-iyi-d dagi. Ayen, diɣ, i d-yemmalen belli d At Ɛebbas i d-yewwin lfeṭṭa ɣer taddart n Wat Larebɛa’’. Ma ɣef teswiɛ i deg tettidir lḥirfa-agi n lfeṭṭa, akka tura, yenna-d ur tessefraḥ ara maḍi : ‘’tallit-a, ur tessefraḥ ara. Arrebrab yesserwel akk imerriyen seg yiseggasen-nni n 1990. Zyada ɣef wanect-a, ur nufi ara sselɛa. Xas ulamma asmi tella, ɣlayet mačči d izli. Ugar n 10 imelyunen i kilu n lfeṭṭa, 25 imelyunen i kilu n lmerǧan, yerna ad txelsen din, din. Rnu-as tabzert i ilaq ad nxelles xas akka ur nxeddem ara’’. Ɣef wanect-a, dɣa, i d-xelqen Tiddukla n yiḥeddaden n lfeṭṭa anda i d-yemmeslay Amin Degheb ɣef yiswiyen-is, yenna-d :’’nexleq-itt-id, i wakken ad d-naf tifrat i wuguren i d-nemmuger, ama d wid yeɛnan sselɛa, tabzert neɣ asenzi. Tiddukla-agi, d aseḥbiber ɣef tẓuri n lfeṭṭa, nugad ad tenger ma tedda-tt akka : deg useggas n 1990, llan 450 iḥeddaden, tura neggra-d deg 250 yid-neɣ. Yerna d acu n lxedma ,d acu lḥala. Nebɣa ad as-d-nerr i lfeṭṭa ccan-nni n zik, nebɣa ad d-nerr s annar wid-nni yessexsin. Nebɣa ad d-uɣalen yimerriyen ɣer ɣur-neɣ’’. Ɣef zik-nni,dɣa, yewwi-d awal Mass Haouche, yenna-d : ‘’ulac leǧnas ur d-nusi ɣer da : usan-d seg Marikan, seg Ṭelyan, Beljik, Miksik, wammag seg Fransa, zgan da…imir, lfeṭṭa,tettnuz, tessidir acḥal n twaculin. Ma d tura, tewɛer teswiɛt, aṭas i yessersen tafḍist, beddlen amahilu fɣen tamurt, nesḥassef aṭas ɣef wanect-a daymi ara nekkat ad d-nerr azal i tẓuri-agi u ad as-nefk lumayer-is i lfeṭṭa n At Yanni, sya d afella’’. Arraz amezwaru n uḥeddad n lfeṭṭa n tmurt n leqbayel, yewwi-t Ourrad Salem n Tewrirt n Mimun, deg useggas n 1878. Izamulen n lfeṭṭa

Taɛeṣsabt n lfeṭṭa

Taɛeṣsabt n lfeṭṭa, d azamul n talwit, n umsawi gar yimdanen : ama gar twaculin, tudrin neɣ, ɛad, gar yiderman d leɛrac. Zik, mi ara tili taluft gar twaculin neɣ yiderman, ad kkren ad myanasaben gar-asen i wakken ad tekfu teɛdawit : dayen uɣalen d iḍewlan. Syin, teqqim-d tɛeṣsabt n lfeṭṭa d azamul n talwit d usemsawi. Mi tekker ad teddu teslit, ad as-d-awin yiwet n tmeṭṭut yethennan deg uxxam-is i wakken ad tt-theggi : ad tt-tcebbeḥ, syin ad as-tessers taɛeṣsabt n lfeṭṭa ɣef uqerru-s. Ad teddu yis-s s axxam n urgaz. Akka, tewwi-d yid-s talwit u tebɣa-tt i tudert-is. Ma yella kra yellan icudd gar twaculin-nni, ad yefsi seg wass-nni.

Abzim n lfeṭṭa.

Abzim, d azamul n lferḥ ɣer leqbayel. Mi ara yernu uqcic ɣer tmeṭṭut taqbaylit, ad tewwet abzim i wakken ad d-tesbeggen lferḥ s mmi-s. Aqcic, yettneḥsab ɣer twacult taqbaylit d iseɣ, d lsas u d axalaf n uxxam. Ula mi ara yezweǧ uqcic, kkatent tlawin ibzimen. Tura, ur yesɛi ara lawan, ttlusent-t deg yal tameɣra neɣ taswiɛt n lferḥ…

Kra n yismawen n yisɣunen (bijoux)

Deg Wat Yanni, ad naf isɣunen-a : ameclux, amecbuk, ameqqyas, tabzimt, axelxal, taɛeṣsabt, taziba, tazlagt, tigeḍmatin, azrar, tixutam, taḥzamt, …atg.

Asekkak (fausse monnaie) akked lǧameɛ n yiṭerkiyen.

Deg yiwet n tallit, At Yanni xeddmen ula leslaḥ d usekkak, zyada ɣef lfeṭṭa. Xeddmen asekkak-agi s nneqma n yiṭerkiyen, bɣan ad ɣeḍlen tadamsa-s imi i ten-nɣan s tebzert. Akka, yal amnekcam s wacu i t-kkaten. Asmi ifaq Dey n Lezzayer tamaneɣt u iban-d d akken seg Wat Yanni i d-tusa tyita, inuda ɣef wamek ara yefru tamsalt-a. yenna-asen ad asen-yefk tiferkiwin timeqqranin i tfellaḥ deg Mitija, awi-d kan ad as-tixren i usekkak-agi.Syin, rran-asen-d Wat Yanni, nnan-as :’’ma tebɣiḍ ad nruḥ ɣer Mitija, awi-aɣ-in ɣer din adrar n Ǧerǧer, axater yal mi ara d-nekker sbeḥ, nettwali-t’’. Acu kan,deg taggara,ufan-d tifrat, bnan-asen Iṭekiyen lǧameɛ deg Wat Yanni i mazal ar ass-a.

Kra n wawal ɣef Lmulud At Mɛemmer

Aṭas ur neẓri ara azal n Dda Lmulud armi d asmi yemmut. Asmi akken yemḍel, walan d akken mačči d izli n yimdanen i d-yeqqersen ɣer Tewrirt. Ussan-d seg yal tama n tmurt, ussan-d ula seg berra…Ass-nni, faqqen akken ma llan s wazal n urgaz-agi. Acu kan, tikwal ad as-tiniḍ sɛan ‘’lḥeqq’’ imi argaz-agi ur yessemɣar ara iman-is : yettɣimi deg leqhawi, ileɛɛeb duminu akked medden akken llan ; ur yessemɣar ara iman-is. Yettruḥu ɣer lexla-s ixeddem-itt. Yiwet n tikkelt mi d-yuɣal, dɣa, deg lexla, yuɣ lḥal inehher-d aɣyul, yewwi-d fell-as isɣaren. Deg ubrid mi iteddu s axxam, yemlal-d kra n yiṛumyen, ttnadin fell-as. Sseqsa-t ɣef wanda ara afen Mouloud Mammeri, meɛna netta ur asen-yerri ara. Ihi, dduklen yid-s ttqessiren. Acu kan mi akken ttmeslayen gar-asen, wehmen s tmussni n umeksa am wagi. Armi dayen yewwḍ Dda Lmulud s axxam-is i asen-yenna tidet.

Youcef Oukaci d Si Mohand Ou Mhand deg Wat Wanni.

Yezga Youcef Oukaci d Si Mohand Ou Mhand deg Wat Yanni, yal wa deg tallit-is. Youcef Oukaci ssawalen-as-d i wakken ad asen-yefru timsal. Mačči d imusnawen i xuṣṣen, meɛna netta ur yezmir ara ad yejbed ɣer tama, ad yeǧǧ tayeḍ imi mačči n dinna. Netta iferru-asen timsal, nutni ttkabaren-t s lɣella i iwejden.

Ula d Si Mohand Ou Mhand, iḥemmel tama-nni. Yewwi-d ula d asefru fell-asen :

Ttwab yeɣleb tamussni,

Ttwab s At Yanni,

Ɣur-sen d lɛadad kamel.

Ɣur-sen d imezgi,

Mačči d inebgi,

Win tufiḍ, ad yessiwel.

Ucbiḥ yeɣran di lemɛani,

Mesbuɣ di lwali,

Anda yedda d imsellek’’.

Kra n yismawen.

Mačči d yiwen neɣ d sin i d-tefka tama-agi, ama seg tama n tsekla d yidles neɣ seg tama n waddal. Nezmer ad nebder kra : Mouloud Mammeri, Ramdane Achab, Mohamed Arkoun, Hamid Cheriet (Idir), Arezki Metref, Brahim Izri, Slimane Hachi, Hakim Meddane, Maheddine Khalef, Kasdi Merbah, Brahim Zafour, Bitam…atg Deg taggara, ad snemreɣ tawacult Boughareb s umecṭuḥ d umeqqran, ladɣa ameɣnas ameqqran n tmaziɣt Makhlouf, Mohamed Haouche, aselway n Tiddukla n yiḥeddaden n lfeṭṭa n At Yanni, Amin Degheb, amaray amatu n Tiddukla, mebla ma ttuɣ imezdaɣ akken ma llan.

Hocine.M

Partager