ALMAGUECHTOUM

Partager

ALMAGUECHTOUM, d taddart n tɣiwant n AKERROU. Tezga-d gar Uẓeffun akked Yiɛekkuren : deg Temgudt ɛlayen. ‘’Ulamma lebḥar yehwel, zegren-t am Sidna Nuḥ…’’. Akken i d-yenna Dda Youcef deg yiwen usefru, (s ciṭ n ubeddel). Ula asen-tezmir Fransa, ur as-knin i rebrab. Seg tjaddit i d-uɣen aẓar, ddlen abernus n tlaba n sser, akken teddel adfel Temgudt-nsen. Seg lɛerc n At Fliq, uɣalen, din din, ɣer tɣiwant n Akerrou…d taqsidt !

Takerḍa n taddart.

Zik, Almaguechtoum, yetabaɛ taɣiwant n Yiɛekkuren. Llan deg lɛerc n At Fliq, syin uɣalen xelqen-d Akerrou d taɣiwant-nsen. Zedɣen deg taddart-a azal 1 200 n yimdanen, ɛlayet ɣef lebḥar s 820 n lmitrat. Ɣef usamar-is, ad naf Tiguenatine, ɣer umalu, Tamgudt, ɣer ugafa, Azeffoun ma ɣer unẓul, ad naf Tifrin. Tesɛa aɣerbaz amenzu i yeldin tiwwura-s deg useggas n 1969 akked uxxam n usejji. Ɣur-sen tiddukla n yilmeẓyen akked tesqamut n taddart i isedduyen lecɣal am zik-nni.

Isem ‘’ALMAGUECHTOUM’’

Almaguechtoum d awal uddis. Alma+ Aguechtoum (Alma n uctum) : Alma d amekkan anida gten waman. Ma d Actum, d asɣar neɣ aqeccuḍ. Zik, deg umekkan-a yettusemman Almaguechtoum, ṭṭuqqtent deg-s tjur. Dɣa, yewwi isem-agi n yiwet deg-sent.

Amezruy d tmetti.

Usan-d yimezdaɣ n taddart-a seg Wat Weɣlis yellan deg Bgayet deg lqern wis 12. Ɣef wakken i aɣ-d-nnan, imezyura-nsen zedɣen amekkan iwumi qqaren akka tura Aẓru imi iget deg-s uẓru. Asmi tmeqqer taddart, kkren kra ruḥen ɣer umekkan-agi iwumi qqaren Almaguechtoum, zedɣen dinna. Ihi, taddart tamezwarut isem-is Aẓru. Deg taddart-a, mazal ixxamen-nni iqdimen, xas ulamma redmen ciṭ, meɛna mazal-iten d inigan. Mazal leḥyuḍ n tejmaɛt-nni anda ttnajmaɛen. Mazal yiwen ubraḥ iwumi qqaren tisyar, nufa ula d yiwen uɣaref din. Amekkan-a, deg-s i ixeddmen tisyar zik, ama d tid n uzemmur neɣ tid n uwren. Gar tzeɣwin i nwala, nufa yella umgarad neɣ lxilaf gar lebni-nsent, gar uẓru swayes bnant. Ɣef wanect-a, dɣa, nnan-d : ‘’tid yebnan s uẓru ineǧǧren akken ilaq, tid-nni n yimerkantiyen. Yella ula d lbir deg ufrag-nsent. Ma d tid yebnan kan akka s uẓru n menwala, tid n yimezdaɣ-nniḍen.’’ Am wakken, nufa, tala n tama-nni, lǧamaɛ akked tmeqqbert i yellan d lmecmel d wid izedɣen deg taddart tajdidt. D At taddart, Almaguechtou, i d-yewwin aman i yiman-nsen : wwin-ten-id seg Temgudt, ugar n rebɛa (4) n kilumitr ɣef taddart. Syin, ferqen-ten ɣef yiderman. Amur ameqran n yisenfaren n taddart, d imezdaɣ i ten-ixedmen, ɣef wakken i aɣ-d-nnan yimḍebbren n tama-agi. Xas ulamma, tebna-asen dduwla tasebbalt n waman (château d’aeau), acḥal-aya, meɛna ‘’yefka-t unebdu i lexrif’’, akken i d-nnan.

Taqṣidt n tɣiwant n Akerrou ?

Aṭas i as-yeqqaren acimi ur as-semman ara i tɣiwant-a At Fliq ? Neɣ acimi i d-jebden iman-nsen seg Yiɛekkuren ? Ihi, tamsalt-a tcud ɣer trisiti, ɣef wakken i aɣ-d-nnan. ‘’Deg yiseggasen yimezwura n tmanyin, yeffeɣ-d usenfar n trisiti ɣer Uqerru Buyeɛla. Ihi, i wakken ad d-nesfaydi seg-s, nerra d tama-agi-nneɣ iwumi qqaren Aqerru.Syin, rran-aɣ d taɣiwant deg useggas 1984, wwin-aɣ trisiti deg useggas 1985. Wameg ur yelli kra i icudden ɣer yisem-agi Akerrou. Ur telli tama n dagi ɣur-neɣ i yesɛan assaɣ akked wawal-a. ha-t-an d acu yellan’’. Akka i aɣ-tt-id yefra yiwen n uɛeggal n tiddukla n yilmeẓyen n taddart-a.

I yuɣen irgazen ur ttrun, neɣ ɛad tilawin.

Dagi ula d akal ijuhed. Akken i aɣ-d-yenna Salah. 99% d imjuhad, am uqcic am teqcict, am urgaz am tmeṭṭut. Iɛedda syin aṭas n tikal Amirouche. D adrar u d amekkan yeṭṭurfin. Ɣlin din 63 n yimeɣras n taddart, acu kan ayen yerḥan kter imezdaɣ-is d taqcict-nni tamecṭuḥ n 2 n yiseggasen i tenɣa Fransa akked yemma-s, deg useggas 1958. Tella ɣef uɛrur n yemma-s mi wwint azger ad d-yessew deg tala. ‘’Win yemmuten, ahat yertaḥ’’, i as-qqaren. Acu kan, tella yiwet n tmeṭṭut, mazal-itt akka ar tura, ha-tt-an s warraw-is. Ayen i as-yeḍran, d laɛǧeb, ‘’awi-d kan ad tidir’’, i as-tenna yemma-s asmi i as-tefka aman n tasa-s ad ten-tesew imi ur yelli kra deg yidmaren-is. ‘’Acḥal d abrid ay sliɣ, i yemma tenna-d : annaɣ ! A mmi ur tesɛiḍ ay ččiɣ deg yidmaren ad ak-id-rreɣ. Ula d akerfa ur terwiɣ, amek ara ak-id-smeɣreɣ ? i as-teqqar Nouara deg tezlit-is. Ihi, tameṭṭut-nni, tedder ass-a, acu kan amek i tga tudert-is ? D acu-ten yiḥulfan-is d yixemmimen-is ? Syin ɣer da, ɣillen tefra. Acu kan mi ara tbeddeḍ ɣef tizi n wass-a deg Lezzayer, ad tafeḍ ayen ‘’xedmen warraw-is, Fransa ur t-texdim ara’’. I as-yenna Zedek. Axir, diɣ, lgirra d Fransa, meqqar tban, wala ayen sɛeddan akked rebrab : ɣer sdat 30, ɣer deffir 40.

Izem aneggaru.

Ɣef wakken i yettwaru, d Irumyen i yenɣan izem aneggaru deg tmurt n Lezzayer. Nnan-d nnɣan-t deg temdint n Tébessa deg useggas n 1912. Acu kan, ɣef wakken i aɣ-d-nnan yimezdaɣ n taddart Almaguechtoum, izem aneggaru mačči d wagi n Tébessa imi yiwet n temɣart ilulen deg useggas n 1913, teḥka-d i warraw-is tamsalt n yizem. ‘’Teḥka-d setti i yemma tamsalt-agi n yizem akked baba-s. Tenna illeḥu-d deg ubrid, syin yesmaḥleq-as-d yizem. Yekker, iḍegger-as arkas-is, dɣa, yedha deg-s yizem-nni, netta yeṭṭef-d abrid-nniḍen. Aya, yezmer ad yili deg yiseggasen n 1920 imi setti tlul deg useggas n 1913’’ Akka i aɣ-tt-id-yessaweḍ yiwen ilemẓi.

Imɣan n usejji n tama-agi.

Tamgudt, d amekkan zegzawen, gten deg-s yimɣan : llan kra tetten-ten yimdanen, kra d amur n yiɣersiwen. Acu kan gar wa d wa, ad naf amur ameqqran deg-sen lhan i ddwa, i usejji n waṭas n waṭṭanen, ɛad llan i yal lehlak, ɣef wakken i aɣ-d-yenna Smail. ‘’Seg wayen yellan iḍelli, ara d-nejbed i uzekka’’. Akka i tt-iwala ufremli-agi. Yefka-aɣ-d kra n yimedyaten, ha-ten-in i wid i ten-yebɣan : Aẓegduf, yelha i l’arthrose ; Bu Imezran, yesseǧhidd iɣes ; Asisnu, yettserriḥ idammen ; Aslen i la goute…atg. Lḥaṣun, yal aṭtan, yella imɣi-ines. Aṭas n wid iwumi yemla imaɣan-a yerna ufan ɣur-sen, akka i d-yenna. ‘’Ceyyɛen-d ɣer ɣur-i sin yimuḍan seg tmurt n Tunes imi iwala ṭṭbib-nni s wallen-is amuḍin yeḥlan s yimɣan, nutni ur ṣṣawḍen ara ad t-sejjin.’’ Ikemmel yenna-aɣ-d Smail afremli i ixeddmen deg Uẓeffun. Afud igerrzen i Smail, cfa i wid yuḍnen.

Sidi Ali akked ubernus-is.

Sidi Ali d yiwen n Ccix deg taddart-agi. Yiwet n tikkelt, tebɣa ad as-tẓeḍ tmeṭṭut-is abernus.

Almaguechtoum

..Syin tekker truḥ ɣer Sut Taddart, tessuter deg-sent ad tt-ɛiwnen. Tin iwumi tenna, ad as-tini ur stufaɣ ara, yal ta d acu i as-d-tettarra : ta ad truḥ ad tezdem, tayeḍ tesɛa cɣel deg uxxam. Mi d-tuɣal s axxam, tenna-as i ccix d akken ur telli tin ara tt-iɛiwnen i wakken ad tger abernus-nni. Yekker Ccix, yenna-as ad truḥ ɣer taddart n Uẓru, mi tewweḍ ɣer din, tin iwumi tenna, ad as-d-tini, yirbeḥ. Mi d-tuɣal s axxam, teḥka-as i ccix, dɣa, netta, yedɛa, yenna ;’’Sut n Almaguechtoum, ad ttagment, Sut n Uẓru, ad ssenɣalent. Sut n Almaguechtoum, ad zeddmen, Sut n Uẓru, ad sserɣayent’’. Ɣef wakken i aɣ-d-yenna Mas Missoum Youcef, ddeɛwa-agi mazal-itt ar tura : ‘’nutni sɛan 20 n tliwa, ur ten-kkfint ara, nekni nesɛa yiwen lɛinser, nerwa aman. Tis snat, nekni, taqucciḍt n yisɣaren, ad tesɛeddiḍ cetwa, nutni la benne ur ten-tkeffu ara i yiwen wass’’. Ula d ilmeẓyen i yellan ṭṭurfin ɣef tiktiwin-agi, ḥekkun-d ɣef lberhan n urgaz-agi. Ad nsel i uselway n tiddukla n yilmeẓyen : ‘’Sidi Ali, nnan-d, yettqerreɛ tiwaɣiyin. Leɛmer yewwet six deg taddart, leɛmer tecɛel tmes dagi ɣur-neɣ. Ula lawan-nni n lgirra, leɛmer i d-ṭṭreḍqent lbumbat deg taddart, qqaren-d d Sidi Ali i icufɛen fell-aneɣ’’. Deg taggara, ad snemreɣ, Founas Samil, Founas Abdellah, Derouiche Chafaa dit Salah, Houmel Seddik, Aouichiche Hocine, Djettou Mohand, Missoum Youcef, Djettou Mohand Arezki, Founas Mohand, mebla ma ttuɣ ameddakel Zaatri Ramdane i yellan deg tirza.

Hocine.M

Partager