Asmi tekker deg useggas n tmanyin, akkin akka qqaren-as : “acu i ten- yuɣen leqbayel-ina?” Lemxiyyer seg wid yettmeyyizen yeqqar-as : “ssḍen , d imcewwlen, ur ḥamlen ara tamurt”.Nekni s Leqbayel yuɣ(di lawan-nni) lḥal beṛṛa n tmurt n leqbayl neṛwa asweɛdi akked rregmet seg wid nenwa d atmaten. Atmaten ɣef yeqqar Lounis Ait Menguellet:
“leɛnaya-ak tecba amesmaṛ Yerṣen di tesga yeqqim Nekk ad ganniɣ amnaṛ Seg ufus-ik ma ad ččeɣ alqim”.
Xuḍi ayen yeḍṛan deg Ibirir n Tmanyin( tafsut n imaziɣen) ur yelli ara d tuṣḍa, ur yelli ara d tiselbi. Tafsut n imaziɣen tusa-d di lmendad akken ad tefsu taǧeǧǧigt n tneṣlit. Akken ad terr aman ɣer tiregwa n umezruy-nsen. Imeyyaten n ilmeẓyan akked telmeẓyin yelḥan deg iberdan , isuɣen s lǧehd n tuɣac –nsen zdin ɣef yiwen yiswi: a sekfal n iẓuran n tmurt, a leqqem n ufurk n usirem ɣef lǧedra n tjaddit am akken i t-id yenna Ferhat :
“Tafsut n Tizi-Wezzu A llufan-nneɣ ur negzim Yemla-aɣ amek a neddu Deg ubrid n tegrawliwin”.
Ilaq tasuta n wass-a a tegzu d akken deg lawan-nni (ddaw tasnareft yeḍleq udabu yeṭṭfen zzmam n tmurt si 62 ɣer immir) awal yexmet deg imi. Lmentaq d aseṭṭaf (uɣalen xemsa ɣef yimi) , izerfan d lewhi kan. S -ya d s-ya zzin-d iɣulad n tugdi ɣef yexxamen akked leḥwaṛi. Deg tallit –nni isem umaziɣ yezmer ad yawi lada i bab-is. Timesliwt n tezlatin timḥadiyin( Azem, Matoub, Lounis Ait Menguellet) neɣ taɣuṛi n yedlisen n umezruy n tmurt ( wid yura Yves Courrière, Ait Ahmed…) yezmer ad yessekcem win yeṭṭɣamen ɣef leḥbus. Abder n igrawliyen am Krim Belkcem, Ouamrane, Aɛmiruc Ait Hamouda, Benai Ouali, Mbarek Ait Menguellet d ssiɛqa , ala win umi yeqquṛ uqeṛṛu ara inamren tiseɣliyin id yesebded udabu zdat tidiwin-nneɣ akked lebɣi-nneɣ. Kra yellan d tidet yuɣal d uffir. Awal I teddu seg imi ɣer umeẓzuɣ imi asaḍuf n teswiɛt-nni d wagi: ha id teqqareḍ! Ha id tettnaleḍ!ha i tettqribeḍ! Am w-akken is yenna Matoub deg awal-is: “ Sin lehruf / Ḍelqen tugdi!”.
20 ibrir n tmanyin yusa-d id lmendad akken ad tt-waksen xemsa ɣef yimi. Akken agdud yeffu den tidet ad igurraɛ urrif i t –izedɣen. Yenna Lounis :
“ Amachau … ɣer udrar mi id yerra ṣṣutLhiba-s tewdeḍ arraw-is Amachu… s idmaren i ttqabalen lmut Sɛerqen i weɛdaw later-is.”
Di ccaw ksen zrubat zdat w-allen. Ɣlin iɣulad id aɣ yenneḍen . Yezzi d lmenṭaq ɣer yilsawen. Yemɣi-d uɣeddu lḥeqq. Arrac d teqcicin yelḥan deg iberdan n Tizi ( ideli d wass-a ) swesɛen asalu akken ad yuɣal d abrid deg ara yeddu ugdud akken yebɣa, akken iwala, akken imena mačči akken kan yufa. Asafu werǧin yeɣli imi yettɛedday deg ufus ɣef ufus seg tasuta ɣer tayeḍ. Izumal n inelmaden akked tnelmadin yelhan deg umuli-agi wis 36 n tafsut n imaziɣen akked umuli wis 16 n tafsut taberkant d asmekti n tidet(i wid yettun) d akken amennuɣ werǧin yexsi deg ulawen n wid id yewwin lɛaz akked tirrugza seg tallit-nsen. Ɣef aya werǧin yeɣleḍ umedyaz is yennan “ win i teddun ɣef tidet yessawaḍ” am akken werǧin yecceḍ uɛebbaj n wawal i d-yennan:
“ Xas ḥarni rebɛa leḥyuḍ Xas lfinga a tt-ttwaliɣ Xas lḥif ayi-d isuḍ Xas yecceḍ ubrid awiɣ Ma nnan iyi s anda i tettaduḍ Asen-iniɣ nekk d Amaziɣ”.
Ait Slimane Hamid