Halim Behlouli, d yiwen n umedyaz ilemẓi atrar. D aḥeddad n wawal. D lmalaykat I t-id-yessenṭaqen asmi meẓẓi, imi i d as-id-yefka Rebbi tamedyazt d ayla.Isegmi-is yuɣ, yennerna u mazal ad inerrni imi d yiwen umedyaz yeččuren d tayri i tmedyazt d yidles amaziɣ.Aɣmis n Yimaziɣen:
Azul fell-ak a Mass Behlouli, amek i tettiliḍdeg wussan-a?
Azul i yimaziɣen merra anida ma llan, u yizzayriyen s umata.Slam-iw ɣef leqbayel s lğmela, i yinaẓuren s wuzig. Aqel-aɣ labas lḥemdulleh am yimdanen merra, dima d leqdic.
Deg tazwara anwai d Mass Halim Behlouli?
Luleɣ ass n 21deg Waggur n Buğamber 1975, di taddart n IɣilIԑEl wanen id-yezgan deg tɣiwant n Amizur, di lwilaya n Bgayet.D amedyaz u d amaru atrar n tmedyazt n teqbaylit. D yiwen i iḥemmlen tamaziɣt ugar n wakken iḥemmel iman-is, ayenni d-yessebganen aya,imi seg wasmimeẓẓiyeɣ ttekkiɣ deg waṭas n tmesbaniyin yeԑnan tamaziɣt.
Ma tzemreḍ aɣ-d-temmeslayeḍ ugar ɣef yiman-ik, ladɣa deg uḥric n tẓuri?
Ttaruɣ s kraḍ (03) n tutlayin: taԑrabt, tafransist d teqbaylit, maca tura akka suffɣeɣ-d idlisen-iw s tefransist d teqbaylit, ma s taԑrabt mazal ur nwiɣ ara ad ssazergeɣ tura akka yis-s. Ttekkiɣ deg semmus (05) n tfaskiwin n tmedyazt deg tama n Udrar n Fad, deg AytSmaԑil di lwilaya n Bgayet, seg 2009 armi 2013.
Seg melmi i tebdiḍ tira?D acu n ssebbaid-ak-yeǧǧan ad d-taruḍ tamedyazt?
Bdiɣ tira n tmedyazt asmi lliɣ 16 n yiseggasen di leԑmer-iw, ussan-nni lliɣ ɣareɣ (qreɣ) deg tesnawit ixelḍen »Ccix ElԑazizḤeddad».Asmi lliɣ sԑiɣ 10 n yiseggasen deg leԑmer-iw, xas akken bdiɣ ssefruyeɣ asmi ɣur-i mraw n yiseggasen kan di leԑmer-iw, maca tira n yisefra bdiɣ-tt ɣef 16 n yiseggasen. Ma d tamentilt iyi-ğğan ad awiɣ abrid n tira n tmedyazt, d aḥemmel n tsekla s umata akked yidles d tussna. D iḥulfan-iw d wayen akk nettidir d wayen nettwali deg tmetti-nneɣ.
Anwa adlis i swayestettwasneḍ aṭas?
Adlis i swayes ttwasneɣ mliḥ, d win yuɣalen am nekkwa-w, d adlis-nni n tefransist iwumi semmaɣ »La Belle Vie Aux Yeux Du Créateur! »i d-yeffɣen deg 2014 di TiziWezzu, neɣ di Yunyu 2015 ɣer tezrigin «Edi Livre» n tmurt n Fransa.
Acḥal n yidlisen i d-suffɣeḍ yakan?S wacu n tutlayin I d-ffɣen?
Ssazergeɣ-d yakan 3 n yidlisen ɣef yiwet n tikelt.Amezwaru d win iwumi semmaɣ«Tiwwura n Tafat»neɣ «Les Portes de Lumière», i d-yeffɣen s snat n tutlayin tamaziɣt d tefransist.D ammud ideg llan 34 n yisefra, 17 seg-sen s tmaziɣt, 17 nniḍen s tefransist. Ma d ammud-iw wis sin n tmedyazt d win iwumi giɣ isem »Leğhud n Tafat», neɣ « Les Forces de Lumière », i d-ssazergeɣ s tefranist d tmaziɣt. Giɣ deg-s 37 n yisefra, 18 seg-sen s tmaziɣt, ma d 19 nniḍen s tefransist. Ma d adlis-iw wis kraḍ (03) d adlis n tiklisen (La psychologie) s tutlayt n trumit, d win iwumi fkiɣ azwel : »La Belle Vie Aux Yeux Du Créateur ! ».
Anwa adlis i ak-yuwin aṭas, neɣ i ak-yenzan aṭas di ssuq?
Ma d ayen yeԑnan-ayal yiwen seg yidlisen-iw yuwi-d lḥeq-is di ssuq,imi azal n 2000 n yidlisen iyi-nzan ama da neɣ di Fransa. Maca adlis iyi-d-yuwin aṭas, d adlis-nni n tefransist iwumi semmaɣ«La Belle Vie Aux Yeux DuCréateur».
Acu n yisental iɣef tettaruḍ tamedyazt-ik?
Isental iɣef ttaruɣ tamedyazt-iw uwiɣ-ten-i-d segt metti-nneɣ, d tudert-nneɣ n yal ass, gar-asen : timetti, tayri, amedyaz, timsal n ddunit, tidet, lehyuf, tudert-iw, lḥerma, zzin n teqbayli, atg.
Ma tzemreḍ ad aɣ-d-tehduḍ tukkist seg yiwen gar yisefra-inek?.
Mačči d ugur, mebla lmezya. Ad awen-d-hduɣ tukkist seg usefru-nni « Ddwa n Lbaṭel » neɣ » Le Remède du Mèpris », seg udlis-nni » Tiwwura n Tafat » neɣ » Les Portes de Lumière », ha-t-anɣur-wen ihi.
D acui d tidmi-ik ɣef tmedyazt s umata?
Ttwaliɣ d akken tamedyazt d izen n talwit, d win yettaԑraḍen ad yessakki wid tuwi tnafa, wid iɣur yiḍes. Iwakken ad d-tenddekwal tmetti, yerna ad tawi abrid n tebɣest ɣer lḥerma.
D acu i d tamuɣli-k ɣef tmedyazt taqbaylit tatrart?
Tella tmedyazt deg ssuq imi nesԑa aṭas n yimedyazen, ttilint-d tfaskiwin n tmedyazt deg yal tama n tmurt n leqbayel, ԑawnent mliḥ anect-a.Aswir-is yettnerni yal aseggas, imi tuget n yimedyazen n wass-a sԑan aswir adelsan d usegmiԑlayen deg usegmi d tussna.
Acu ara asen-tinniḍ I yimedyazen imaynuten?
Ilaq ad ssiwḍen ad ssizergen ayen uran n tmedyazt iwakken ad t-ɣrenmedden, mebla akukru. Ma d wid urnezmir ara ilaq ad jemԑen isefra-nsen, neɣ ad ttekkin deg tfaskiwin n tmedyazt. Nekk ad d-inniɣ d akken d tifaskiwin-agi iyi-llin allen akken ad d-suffɣeɣ idlisen-iw.
D acu n yisenfaren i tessewjadeḍ sya ɣer sdat?
Ttheggiɣ aṭas n yidlisen, dɣa deg tmedyazt,heggaɣ-d yiwen n wammud amaynut n yisefra ara d-yeffɣen di kra n wagguren,am waken, daɣen, ara d-suffɣeɣ yiwen n udlis-nniḍen n tiklisen (La psychologie) s tutlayt n trumit. Am wakken daɣen ara d-suffɣeɣ yiwen n ungal.
Awal-ik n taggara?
Tanemmirt s tussda i Uɣmis-agi-nwen, imi iyi-yiga amekkan deg yisebtar-is.Sslam-iw ɣef wid Iyi-ḥemmlen d yimeɣriyen n yidlisen-iw di yal amekkan.
Yesteqsa-t:Adaoun Abdelghani.