Asentel n ukatay n taggara n master n Sonia AHFIR

Partager

Tibḥirt n tsekla n tmaziɣt d tin i yeğğuğugen deg ass γer wayeḍ, annect-a yella-d s tebγest d lebγi n tarwa-s itt-yeswayen yal ass s tusna d tektiwin yemgaraden, imi yal yiwen iẓemmi-d allaγ-is akken ad-yefk kra yesεa i usnarni n tutlayt n tmaziγt.

Deg ussan-agi yezrin, tasedawit Abdaraḥman Mira n lwilaya n bgayet tesdduri-d Akatay n tagara n master n tnelmadt Sonia AHFIR, taγult n tsekla, s usentel Aglam n yiwudam d wadeg deg tullist Taqbaylit, akatay-agi yella-d s lmendad n uselmad n tmaziγt mass Takfarinas BELLACHE, anda tanelmadt Sonia teffeγ-d s ugardas n Master taγult tasekla n tmaziγt i yuran s uswir ifazen.

Tasekla Taqbaylit tamensayt tedda-d aṭas s ubrid n timawit, zik (lqern wis 19) ala anawen imensayen kan i yellan : timucuha d temɛayin, inzan, timseɛraq d tmedyazt, tiwsatin-is d tid yettruḥun seg yimi n wa ɣer wa. Ihi deg ṣṣenf-a n tsekla ad naf taywalt tusridt. Maca tasekla-ya tuɣ udem nniḍen, imi ur teqqim ara s wudem-nni n timawit akken tella seg tallit yezrin (1830), am akken i d-ibeggen K. Bouamara : «Tasekla tazzayrit s tenfalit taqbaylit ur teqqim ara am wakken tella deg lqern wis 19, akked d wasmi i d-tewwi tmurt Lzayyer timunent-is». Abeddel-agi yella-d s ssin n wudmawen ɣef wacu i d-t-ɛedda tsekla n tmaziɣt sumata : tira akked teywalt tatrart anda ad naf deg-s taywalt tarusridt.

Am wakken i d-yura daɣen K. Bouamara : «Tigin* taseklant taqbaylit tbedd ɣef tsekla timawit akked tsekla yuran. Tasekla timawit tefka-d, tasekla timawit yettwajerden, ma d tayeḍ tasekla timawit s wallalen n teywalt». Deg tezrawt-a mačči tasekla timawit i as-yerzan maca tasekla yuran. Ihi aɛeddi ɣer tira deg tsekla taqbaylit tefka-d snat n tsekkiwin n tira : tira nuḥraz akked tira n usnulfu. Tasekla nuḥraz (asekles), tesɛa tawuri n usemnaɛ anect-a yella-d s ugmer n wayen yellan deg timawit. Ma d tsekla n usnulfu (tira), ilmend S. chaker, (1987) d Titouche (2002), Belaid At Ali Les cahier de Belaid ou la kabylie d’antan, d amenzu i d-yellan deg tsekla-ya n usnulfu. Am akken i d-ibeggen S. Ayad : «Seld timunent n Lezzayer, asnulfu aseklan deg tutlayt-a, yella-d deg tazwara deg taɣulin n tsuqilt akked umsasa s teqbaylit». Ihi deg wasmi id-tewwi lzzayer timunent, tira ɣef tsekla taqbaylit s teqbaylit neɣ s tefransist simmal yettnerni gar wid d-yufraren : M. Mammeri, R. Alliche, A. Mouhya atg.

Seg tira n Belaid At Ali, aṭas i d-tid-iḍefrren gar asen R. Alliche yura ungal amenzu i d-yellan s wudem aḥeqi Asfel deg useggas n (1981), Askuti n S. Sadi deg useggas n (1983). Ma yella d tullist tamezwrut tella-d s ufus n K. Bouamara deg useggas (1998) Nekkni d wiyaḍ. Swakka ad naf tasekla taqbaylit ṭuqqtent deg-s tewsatin ama d tid n tmedyazt neɣ tid n tesrit. Deg tewsit-a taneggarut i d-yella umaynut anda d-banen aṭas n yimyura iqeddcen ɣef tsekla-ya, ssawḍen snulfan-d ungal, amezgun, tullist atg. Ihi tazrawt n tnelmadt Sonia AHFIR tella-d ɣef tullist, imi tawsit-a d tamaynut id tekcem ɣer tsekla taqbaylit, yerna ulac fella-s aṭas n yidlisen d tezrawin, almi d iseggasen-a ineggura ibdan kra n yimura ttnadin fella-s.

Dakken teẓra lweqt ur as-isuref ara iwakken ad tezrew akk tullisin i d-yellan seg 1998 ar tizi n wass-a. Textar-d tullisin-a id-ittedun, acku d tid i as-d-yefkan lebɣi ad ten-t-ɣer, rnu ɣef waya dayen yettidir wemdan sdaxel n tmeti-s, zemren-t ad ḍrunt i yal yiwen deg-nneɣ, akken daɣen i as-d-yettbin umgired i yellan gar timetti taqburt* (tansayt) d tmetti tatrart (tamirant*)

Swakka tazrawt-is tella-d ɣef tullisin-a : Gamel Arezki Akal d wawal nfern-d tullist ; «Irgazen yekkaten uzzal» akked «Taqsiṭ n ugellid d wakli» ; «Tadyant n Ccix» ; Islam Bessaci «Deɛwessu n yimawlan» ; Abdelaziz Hassani «Yir tuɣalin» ; Noufel Bouzeboudja «Muḥend amattar» ; Mourad zimu «Zwina».

Tizrawin d tkerrist :

Gar tezrawin i d-yellan ɣef tewsit-a taqbaylit ad naf ur ugten ara, imi Sonia AHFIR tebder-d tazrawt n magister n S. Mohand Saidi (2011), Le Récit tafunast igujilen de Belaid At Ali du conte à la nouvelle, tessaweḍ ɣer taggara n leqdic-a tenna-d dakken Tafunast i gujilen d tullist mačči tamacahut, taneggarut-a tesɛeb i waken ad d-nini d tullist neɣ tamacahut, acku deg-s tullmisin n tmacahut akken i llant deg-s tullmisin n tullist, ma neṭṭal ɣer talɣa ines d tamacahut, imi taneggarut-a tesɛa inaw s-yes itbedu Macahu ! Ahu Rebbi ad tt-yesselhu ad tiɣzif anect usaru, akken itesɛa inaw s–yes i tkefu « Tamacahut-iw lwad lwad, wwiγ-tt-id i warraw n llwad, uccanen ad ten-yeqqed Rebbi Ma d nekkni ad aγ-yeεfu Rebbi ». Ma neṭṭal ɣer ugbur, tamacahut-a isental i ɣef d-tewwi d wid yesɛan assaɣ d tudert n yal ass, i neḍruyen-is zmeren ad ḍrun i yal yiwen seg-neɣ, ma nefka-d amedya, lekruhya id yellan gar tmeṭṭut d yerbiben-is, tigujelt, tamuḥqranit atg. Isental-a id yebder Belaid At Ali deg tmacahut-a llan wid nezmer ad naf deg tmucuha, llan wid ur nettaf ara, maca netta ifka-yas i uḍrsi-a udem ilaw, imi tamacahut tebna ɣef wayen yefɣen i tilawt yeṭṭuqut deg-s umakun d wayen ur iqqebel wallaɣ n umdan.

Tazrawt tis snat n magister, d tin n A. Boudia (2012), Contribution à l’analys textuelle d’un corpuce de nouvelle d’expression Kabyle, ixdem tasleḍt taḍrisant i snat n tullisin n A. Mezdad «Tuɣalin d yinebgi n yiḍ-nni», ixtar deg tesleḍt-is ukkuẓ n yiferdissen gar-assen, tasleḍt n yizewlan n tullisin-a, tazrawt n wullis d tsiwelt, amyeḍres d usentel. Ma yella d tazrawt n master n R. Hamoum d F. Nessah (2013), Tazwart ɣef tullist taqbaylit, nettwali dakken tazrawt-a txuṣṣ, acku mi d-meslayent ɣef tullmisin i tesɛa tullist taqbayit ur bdern-tt ara tullmist n tsiwelt akk d tullmist n usentel, imi tineggura-a d tid yesɛan azal d ameqqran, d tigejdanin deg uḥric n tesleḍt n tullist taqbalit. Tazrawt nniḍen tella-d sɣur W. Sebbah K. Hamali (2015), Allalen n tsuqilt d useɣred n yinaw deg tullist Ahmed Hamoum “Amneṭri», Tasdawit n Tubiret, xedmen-t tasleḍt i tullist i d-yettwasuqlen seg tefransist ɣer tmaziɣt «amenṭri» i yura Aḥmed Ḥamum, i d-yeffɣen deg useggas n 2009. Tullist-a d tasuqilt n tullist yettwarun s tefransist s ufus n umaru afransi Guy De Maupassant iwumi isemma «Le vagabond», deg tezrawt-a ɛerḍen-t zerwen-t, allalen n tsuqilt id-yeddan deg tullist «amenṭri», gar-asen : areṭṭal, arwas, ankaz, tagdazalt d umsasa. Ihi gar tezrawin-a merra i d-tebder Sonia AHFIR, kra wwint-d ɣef tasleḍt n yizewlan, tazrawt n wullis d tsiwelt, amyeḍres d usentel akked d wallalen n tsuqilt. Ha-t-aya s umata leqdicat id -yellan ɣef tullist, imi twala dakken yella lixṣaṣ n tezrawin ɣef tewsit-a tamaynut, ur d-tufi ara aṭas n tezrawin i yettwaxedmen ɣef tewsit-a taqbaylit, terna amur ameqqran ur rrin ara lwelha-nsen ɣef ṣṣenf-a. Am akken daɣen ur d-tufi ara tizrawin ittwaxedmen ɣef tullmist n uglam n yiwudam akked wadeg. Swakka ayen tebɣa ad texdem deg tezrawt-a d tasleḍt n uglam n yiwudam d wadeg deg tullisin i d-tebder yakan. Ahat ad tili seg imenza ara ixedmen tazrawt ɣef teṣleḍt n uglam n yiwudam d wadeg.

Asteqsi agejdan id-tefka i usentel-a : Dacu-ten yittewlen igelmanen n yiwudam deg tullist taqbaylit ? Neɣ s wacu i d-ufraren yiwudam n tullist taqbaylit akked wadeg n tewsit-a ?

Ilmend n waya, turda-s tebna ɣef :

Ahat tullisin sɛan-t tulmisin n tullist taqbaylit ? Neɣ ahat seg tullisin i d-tefren , mmalent-d amgired yellan gar tmetti taqbaylit tamensayt d tmetti taqbaylit tatrat ?.

Iswi-s mi tefren asentel-a, tebɣa ad beggen udmawen d wadeg seg tullisin id tefren, akken itebɣa ad tẓer amek id-yella usqedec-nsen seg umyaru ɣer wayeḍ. Am wakken daɣen itebɣa ad beggen udem atrar n tullist ladɣa deg wayen yerzan aglam n yiwudam akked wadeg.

Islam Bessaci

Partager