Gar wid iḥemmlen ad qedcen kan s tsusmi d tayri, yella Fahim Mesɛuden. Ar tura, yessuffeɣ-d ukuẓ n yidlisen i yuran s tutlayt tayemmat. Nesteqsa-t ihi ɣef wayen yura akked kra n tlufa, hatan wacu i d-yellan. Tadiwennit…
Aɣmis n Yimaziɣen : Awal d amecṭuḥ ɣef Fahim…
Fahim Mesɛuden : D amedyaz d amaru s tutlayt n teqbaylit, ɣur-s 4 n yidlisen. Sin ffɣen-d deg teẓrigin, gar-asen : ammud isefra «Tiyersi», ammud n tneqqisin/tullisin «Timsirin n ddunit». Sin nniḍen ffɣen-d s ttawil n Internet deg usmel n lulu.com. Gar-asen : Tullist «Tifukal», ungal «Anza».
Deg kra n wawalen, amek tettwaliḍ tira?
Tira d tudert. Tudert n tutlayt-nni i swayes yettaru umedyaz neɣ umaru. War tira, tameslayt ad tenser deg yilsawen n ugdud-is, ciṭuḥ ciṭuḥ alamma tenger. D tudert, daɣen, i umaru, amedyaz. Deg-s ad d-yesɛu tudert tis snat deg wayen yettaru, daɣen ad d-yessenfali iḥulfan-is, afrayen-is, tudert-is akked tudert n wayen i as-d-yezzin. Asmi ara yemmet winna akken yettarun, tira-s ad d-teqqiment d tinigit. Ayen akk yura ad yefk tudert i tsutwin i d-iteddun.
Seg melmi tessefruweḍ ?
Iziɣer-iw icudd ɣer wawal seg wasmi qqareɣ deg uɣerbaz alemmas… Ccfawat-iw ttawint-iyi ɣer temẓi-w… Syinna i d-bdiɣ ssefruyeɣ. Di tazwara ḥemmleɣ kan taɣuri n yisefra akked yiḍrisen. Zrin yiseggasen, uɣaleɣ ḥemmleɣ diɣen ad aruɣ, maca ttaruɣ isefra n wiyaḍ, am Sliman Ɛazem, Si Muhend Umḥend, Muhya… Uɣaleɣ ttɛanadeɣ-d tira-nsen deg-sen sekcameɣ-d tiktiwin-iw. Seg yimir-n, skud ttimɣureɣ ttaruɣ tiktiwin-iw, nekk.
Amek i d-yella usiẓreg n yidlisen-ik?
Ih ! Ssufɣeɣ-d yakan ammud n yisefra «Tiyersi», deg useggas n 2013, s texriḍt-inu. Rniɣ-d adlis-nniḍen deg useggas n 2014, d ammud n tneqqisin akked tullisin i yilemẓiyen, azwel-ines «Timsirin n ddunit», s ttawil n teẓrigt. Deg waṭas n tfaskiwin ideg lliɣ, senzeɣ adlis-iw s ubuddu. Aṭas n temliliyin i xedmeɣ fell-asen, anda i d-mmeslayeɣ s telqayt ɣef sin yidlisen-agi akked umecwar i d-wwiɣ deg ubrid-agi. Xas ulamma mačči aṭas n lɣaci i yettilin di temliliyin-agi, maca izen-iw iɛedda.
Mmeslay-aneɣ-d cwiṭ ɣef wammud-nni «Tiyersi»…
Tiyersi, d ammud n yisefra-inu amenzu, deg-s 38 n yisefra. Ssufɣeɣ-t-id s texriḍt-iw ( Taḍsa ). Azwel-is yesɛa anamek yeffren, aṭas ur t-yegzin ara. «Tiyersi» n tegmat ara icudden imdanen, iɛeggalen n uxxam, sin yimḥemmalen, argaz d tmeṭṭut-is,… akken ur beṭṭun ara. Bniɣ-t akken tebna tudert-iw, d isefra ɣef ddunit, ɣef tmetti, ɣef tayri, ɣef tmeṭṭut, ɣef twennaḍt, ɣef ugama akked liḥala n tmurt… Gten yisental. Uriɣ ayen akk ddreɣ d wayen akk tettidir tmetti-nneɣ. Lliɣ d inigi n tallit-iw s usefru. Deg wammud-agi, llan isental i d-ijebden lmendad n kra n yiselmaden, ssawḍen sseɣrent-ten i yinelmaden-nsen deg uɣerbaz, amedya n usefru : Aseklu, Tafsut, Tisemhuyin, Tagrest, aseklu yeɣlin d udlis…. Adlis-iw wis sin, deg-s 10 n tneqqisin akked 10 n tullisin. Ula deg wadlis-agi wis sin, aṭas n yiḍrisen i d-ijebden allen n yiselmaden. Yella yiwen deg-sen yezmer ad d-yeddu deg wahil-agi amaynut n 2017 i d-tettheggi tneɣlat n ttrebga n tmurt-nneɣ.
Ad d-nuɣal ɣer teẓrigin. Temmugreḍ-d uguren deg tid n tmurt neɣ ala?
Asiẓreg, fiḥel ma ɣzeɣ deg wawal, d ugur amqerrḥan. Imaẓragen n wass-a, ssuturen-d idrimen akken ad as-d-ssufɣen adlis-is i win yettarun. Win yettarun, ahat, ur yettizmir ara ad yettxelliṣ kan akken ad d-ffɣen yidlisen-is. Ammud-iw amenzu, ssufɣeɣ-t-id s yidrimen-iw, senzeɣ-t s ufus-iw. Adlis-iw wis sin, yeffeɣ-d di teẓrigin n tmurt n Fransa, SEFRABER, amsiẓreg yeǧǧa-iyi-d 40 n yidlisen senzeɣ-ten deg yiwet n temlilit. Seg wass-nni ar ass-a, ur iban rriq-is, mazal ur d-yeffiɣ ara dagi di tmurt. Aṭas n yiselmaden i yi-t-id-yessuturen, maca ulac-it ar ass-a di ssuq. Ttaruɣ-as i umsiẓreg ɣef waya akken ad t-id-nessufeɣ, maca yal tikkelt d acu n sebba ara yi-d-yaf. Sin n yiseggasen-aya tura adlis-iw ulac-it di ssuq n tmurt-nneɣ! Akken yexdem umaru yeɛweq. Meɛna, ulamma qqareɣ-d akka, llant kra n teẓrigin, am texlalt s daxel n walim, ttakent azal i tira n teqbaylit…
D acu tessarameḍ ad tgeḍ deg yimal iqerben?
Iṣenfaren qqwan di yal d aḥric, amek ara d-ffɣen wiss ? Ayen iwejden akka tura : tullist azwel-is «Tifukal», ungal azwel-is : «Anza». Ammud n temɛayin i yinelmaden, azwel-is «Iziran n temẓi». Ammud n wuraren i yinelmaden , azwel-ines «Urar s teqbaylit». Ammud n yisefra, azwel-is «Taḍeṛyist n wul». Ayen ttheggiɣ akka tura : tasfiflt yunaɣen (une bande dessinée), azwel-ines «Aseklu». Ammud n wuraren i yinelmaden aḥric wis sin. Ammud n yisefra n tlawin n At zik n taddart, anadi d usehbiber ɣef tgemmi n taddart. Ma d asufeɣ ur ẓriɣ amek ara d-ffɣen yiwwas ?! Ahat ineggura-agi, ad ten-id-nessufeɣ s yisem n tiddukla n taddart yakan. «Tifukal» d «Anza», ssufɣeɣ-ten-id ussan-agi iɛeddan s ttawil n Internet deg usmel n lulu.com. ttxemmimeɣ ula d wiyaḍ-agi ? ad ten-rnuɣ kan dinna.
Tanemmirt ɣef tririyin. Awal-ik n useqqef?
Ad ak-snemreɣ kečč i d-yerran awellih-ik i ɣur-i akked leqdic-iw. Afud igerrzen ula i kečč deg wayen akk tettaruḍ i lmend n teqbaylit.
Yesteqsa-t : Mhenni Khalifi