Temlilit ɣef wuguren n waman

Partager

Taggara n yimalas yezrin, M.Cherifi, lwali n Tubiret isers-d ɣer unnar n uskasi taluft yerzan aman deg yiwet n temlilit ideg i d-yesdukkel imḍebbren n twilayt. Aḥric-a, yettmagaren iɣeblan mačči d kra yella-d fell-as umeslay anda imḍebber n Tubiret inuda ad iẓer aẓar n tlufa d wamek ara d-yaf tifrat ara yessuzfen lḥif n fad ɣef yimezdaɣ n tamiwin yemgaraden. D tamnaḍt n Ain Bessem i yettwaddmen d amedya. Deg-s i d-iban lixsas meqqren imi d tin yesɛan ḥala yiwen lmexzen yettawin azal n wagim (1000 m3 ) mi akken tuḥwaǧ azal n (6000m3) i wass. Lixsas-a d win yesɛewqen tudert i yimezdaɣ yezgan ccektayen yal tikkelt. Ulamma aman ttasen-d seg ubaraǧ n Kudiat Aserdun s yiwet n tesmekta iqadden, maca fad yezdaɣ ixxamen. Deg tama-nniḍen, anda aman ttasen-d s ṭṭaqa deg Saharidj, imi lɛinser aberkan yettfeggiḍ am unebdu am tegrest, deg Tqerbust ctaqen medden tiqqit zeddigen. Dɣa, d ayen yeǧǧan imezdaɣ-is medlen tiwwura n tɣiwant ass n temlilit-a i wakken ad ssutren aman n tissit. S kra n tuttriwin i d-yefka lwali i yimḍebber n uḥric-a n waman, tiririyin zgant idel-itent kra n wagu, imi aman llan maca ur wwiḍen ara ɣer yimezdaɣ. Iɣisi n lixsas meqqer mačči d ayen ara yessedreg cɣel meẓẓiyen, imi d tadrimt tameqrant i ilaqen ad tettwaheggi mi akken liḥala n tmurt tessutur leḥder deg umeṣruf. Lḥasun, aḥric-a yeḥwaǧen aseggem d ureqqeɛ yesɣuluf mačči d kra imi M.Cherifi yenwa ad yili deg lmendad i yimezdaɣ. Iwulem, daɣ, ad d-nesmekti d akken tamsalt-a n waman, kkren-d yimezdaɣ n la Crête-Rouge deg tɣiwant n Leɛǧiba uqbel kan kra n wussan ad iruḥ lwali Nacer Maâskri anda ssutren i wakken taddart-nsen ad tt-id-iṣaḥ uḥric-is seg waman n ubaraǧ n Tilesdit. Taddart-a, i d-yezgan azal n yiwen n ukilumiter ɣef ubaraǧ-a, ar ass-a ur tt-id-ṣaḥen ara waman-is mi akken timnaḍin ibeɛden neɣ ahat tiwilayin yecban M’sila d Bordj wwint aḥric-nsent.

Smail. M

Partager