‘’D tira kan i izemren ad teḥrez tutlayt…’’

Partager

Larbi Yahioun, mačči kan d aselmad n tmaziɣt, meɛna yeddem ula d tira. Yelha-d s yal tawsit n tsekla tamaziɣt. Yura tamedyazt, tamezgunt akked yidlisen-nniḍen. S lferḥ ameqqran i d-yerra i yisteqsiyen n Uɣmis n Yimaziɣen.

Aɣmis n Yimaziɣen: amek i ak-id-tusa tikti tamezwarut deg ubrid n tira?

Tira d tikci am tikciwin-nniḍen i yezmer ad d-lalent deg umdan. Am yimura akk yellan, yal mi ara d-tejbu kra n tekti s allaɣ-iw, yewwi-d fell-i ad tt-aruɣ akken ur tettruḥu ara. Ladɣa imi s teqbaylit i ttaru&gamma,; acku d tira kan i izemren ad teḥrez tutlayt akken ur tnegger ara, akka tikkelt d asefru, tikkelt d tabrat, tikkelt d amagrad, almi i d-ufiγ iman-iw kecmeɣ annar n ufares, dγa ssuffγeγ-d 4 n yidlisen.

D acu i d tamentilt i ak-yeğğan ad taɣeḍ abrid n tmedyazt?

Tamedyazt d taẓuri i d-yessenfalayen tidmiwin d yiḥulfan n yal amdan. Nekk, asmi akken i d-tuki tayri deg wul-iw, i d-tedda tmedyazt yid-s. Dɣa segmi lliɣ deg uɣerbaz alemmas i bdiɣ tira n tmedyazt xas ulamma urǧin ḥsebeɣ iman-iw d amedyaz. Maca ufiɣ-tt d allal n usenfali i d-yessenṭaqen ayen akken yeffren deg wul. Tamedyazt, tessawal i tayri d ccbaḥa yellan deg ugamma. Dɣa tessenfalay-itt-id s wawalen d tunuɣin i icebḥen. Akka i bdiɣ tamedyazt, syin uɣaleɣ ttaruɣ tamedyazt n tesrit. D tamedyazt yerran azal ugar i tekti mačči i talɣa d tmeɣrut, dɣa deg useggas n 2014, ssuffɣeɣ-d adlis-iw amenzu n tmedyazt win i wumi semmeγ “Tayri n umedyaz”, yeffeγ-d ɣer HCA.

Acu n yisental iɣef tettaruḍ tamedyazt-ik?

Akken i d-nniɣ yakan, tuget n yimedyazen ssefrayen ɣef tayri. Ihi ula d nekk ur iyi-izgil ara waṭṭan-is. Asefru-inu amezwaru, d asefru n tayri, semmeɣ-as “ Yebγa”, deg-s qqareɣ-as:

“Yebɣa wul ad am-yini, iḥemmel-ikem deg-m yeɛceq. Deg-s tezder tsussmi, uggadeɣ ad yeṭṭerḍeq.

Yugi ad i yi-ihenni, d kemm kan i yettmenni. Ar ɣur-m i yettwali am yiṭij mi ara d-yecreq…”

S usmedyez tuɣaleḍ ɣer uselmed syin akkin ɣer usizreg n yidlisen…

Tamedyazt d taẓuri i d-yettlalen deg wul n unaẓur (amedyaz). D nettat i d-yusan ɣur-i, mačči d nekk i inudan fell-as. Ma d aselmed, wa d amahil-iw yerna d nekk i inudan fell-as, acku segmi i d-wiɣ BAC, i ferneγ ad lemdeγ tutlayt d yidles amazi&gamma,; acku ffudeɣ aṭas tutlayt-iw d yidles-iw imi ur ten-ɣriɣ ara s kra kkiɣ deg tesnawit. Yewweḍ-s wass, ffɣeɣ-d s ugerdas n turagt, syin mi rebḥeɣ deg temsizzelt n yiselmaden, dɣa bdiɣ aselmed, u aql-i deg-s ar ass-a. Sselmadeɣ, u ttaruɣ diɣen ama deg tɣamsa, ama d idlisen i d-ssuffuɣeɣ akka deg yal tikkelt, imi ar ass-a ssuffɣeɣ-d 4 n yidlisen s teqbaylit u ɣef teqbaylit, u mazal isenfaren-nniḍen.

Ahat tusa-k-id tekti n tsuqqilt s teqbaylit ɣer tefransist neɣ seg tefransist ɣer teqbaylit neɣ ala?

Tidet kan, aṭas n yisenfaren n tsuqqilt ɣer teqbaylit i yellan deg wallaɣ-iw. Llan wid i bdiɣ yakan, amedya deg tsekla, suqleɣ-d ixef amezwaru n wungal “Le livre de la jungle” (Moogli chez les loups), n Redyuard Kipling, acku d yiwet n tmacahut i yi-izzuznen seg temẓi, yerna ḥemmlen-tt akk yigerdan. Maca leqdic-iw ameqqran deg unnar n tsuqqilt, yerza idlisen ussnanen, amedya n tesnimant d tneflit tudmawant (psychologie et développement personnels”, aql-in ttheggiɣ adlis ɣef usentel-a.

Amek armi ukuẓ n yidlisen, rrebεa n tewsatin n tsekla yemxallafen?

Yal amaru ɣur-s taɣẓimt d yiswi n tira-ines. Nekk ttaruɣ i lmend n wayen tesra tutlayt akked tmetti. Adlis-iw amezwaru d tamedyazt, yis-s i neǧreɣ abrid n tira, “Tayri n umedyaz”, yeffeɣ-d ɣer Usqamu Unnig n Timuzɣa (HCA), deg useggas n 2014. Syin, rniɣ-d tamezgunt “Lewsaya n baba”, deg 2015 d taceqquft i yettwessin ɣef tegmat d tdukli. Imi walaɣ belli tawsit-a, txus nezzeh deg unnar n ufares s teqbaylit, ula d iselmaden ur ttafen ara timezgunin ara sslemden i warrac-nsen deg uɣerbaz. Sakin, ssuffɣeɣ-d amnir i wumi semmeɣ “Abrid ɣer ukayad n Tmaziɣt” deg 2015, akken ad yili d allal ara iɛiwnen inelmdaen yeqqaren Tamaziγt, ladγa wid i yettheggin i yikayaden unsiben BEM akked BAC. Ussan-a, ssuffɣeɣ-d adlis-iw amaynut, win i wumi semmeɣ “Taqbaylit, iles d yidles”. Adlis-a, ifaz ɣef wayen akk i d-ssuffɣeɣ uqbel, acku, tamezwarut, d tazrawt, yebnan ɣef unadi ussnan deg unnar n tutlayt d yidles n teqbaylit, tis snat, d adlis i d-yewwin s telqay ɣef yidles n uɣref Aqbayli, d wayen akk i as-yefkan udem n uɣref, ama d tutlayt, ama d tasekla, ama d timetti, ama d amezruy, daymi qqaren : “Aɣref mebla idles am umdan mebla iles”.

Σecra n tesyar deg yiwen n ulemsir, amek armi ten-teḥyiḍ akk (aselmed, tira, isaragen, anadi, taɣamsa, tasnimant…)?

Zgiɣ qqareɣ d yiman-iw: ‘’agamma yerra-yi d win akken ur lliɣ ara, d acu kan ass-a, uɣaleɣ d winna’’. Aselmed d axeddim-iw, d aɣrum n twacult-iw am nekk am yiselmaden-nniḍen. Ma d tira d yisaragen d leqdic-iw deg umussu adelsan, annect-a, xeddmeɣ-t s tayri d yiseɣ i sɛiɣ ɣef teqbaylit. Ur zmireγ ara ad iliɣ d aselmad n teqbaylit, war ma lliɣ d ameɣnas-is. Annect-a, yella deg yidammen-iw, umneγ yis-s dɣa ttnaɣeɣ fell-as. Ma d tasnimant akked tneflit tudmawant, xas ulamma ɣur-i agerdasdeg tesnimant n ugrud deg useggas n 2012, maca almi d asmi i xedmeɣ asileɣ ɣer sin yimussnawen, yiwen seg Fransa, wayeḍ seg Canada s lmendad n tesbeddit Tiregwa n Canada, tura aql-i ttekkiɣ deg yiwet n Tiddukkla Talsant i yettɛawanen imuḍan d wid yenxessen. Nekk seg tama-w d amussniman (psychologue), xeddmeɣ isaragen deg unnar-agi n tmussnimant.

Ayen i yi-yeǧǧan zemreγ ad sddukleɣ gar yimahilen-a akken ma llan, d tayri akked lebɣi ɣef waya, amdan ma yebɣa kra, yezmer ad t-yexdem u ad t-yaweḍ, bɣu kan !

D acu i d rray-ik ɣef tmedyazt sumata u ɣef tmedyazt taqbaylit?

Tamedyazt taqbaylit n wass-a, tedda ɣer sdat aṭas, dɣa tegla-d s umaynut, ama deg uswir n talɣa, ama deg uswir n uɣanib. Tamedyazt tamirant simal tettnerni, simal tettawi-d ajdid yid-s. Tajmilt ad tuɣal i yimedyazen d tfaskiwin n tmedyazt yerran azal i yiḥeddaden n wawal d usefru.

Amek i ilaq ad yili umedyaz neɣ umaru?

Amedyaz neɣ amaru d amdan uqbel kra yellan. Yeqqar-d ayen yettḥulfu d wayen yettidir deg tmetti, maca tira yewwi-d ad tezger i tlisa-a n yiḥulfan akken ad d-tini ayen yebɣa ugdud, acku amaru yettaru i ugdud ara t-yeɣren, ara t-yesneqden. Amaru, ilaq ad yili d agensas (win i yettmetilen) n tmetti ideg yettidir d tmetti iɣef yettaru. Ɣef waya, qbel ad yaru, yewwi-d ad ifek i yiman-is 3 n yiseqsiyen: d acu ara yaru? Ayɣer ara yaru ? Iwumi ara yaru ? Mi d-yerra ɣef yiseqsiyen, tefra deg wallaɣ-is, imir-nni yezmer ad yebdu tira, yerna ur ikeffu ara akk ma yebɣa.

Ma nuɣal-d ɣer tsekla d tultayt n tmaziɣt, d acu i d tamuɣli-k ɣef yidles d tsekla tazwawt?

Ma nemmeslay-d ɣef tsekla tamaziɣt, yewwi-d ad d-nini tasekla taqbaylit. Acku d tagi i yeṭṭfen amḍiq-is deg unnar aseklan n tmaziɣt, u ma nuɣal-d ɣer wayen i d-yeffɣen, gar cwiṭ d waṭas, yella wayen yessefraḥen : llan wungalen, tullisin, llan yimawalen uzzigen, llan yidlisen n tussna am tusnakt, tfizikt akked tdamsa…atg, ttwarun s teqbaylit. Yella usirem d ameqqran, imi tutlayt simal tettaẓ ɣer sdat, d timetti kan iɣef d-yewwi ad teddu d usnerni-ines akken ad nessiweḍ tutlayt-nneɣ s anda akken uwḍent akk tutlayin i d-yufraren deg ddunit.

Tamaziɣt, tuweḍ ɣer uswir-is neɣ ɣer umkan i as-ilaqen neɣ mazal imi kečč d aselmad?

Yella wayen yessefraḥen, imi ass-a, tekcem s iɣerbazen, qqaren-tt warrac, tteffɣen-d yiselmaden seg tesdawit, tella ula d ddukṭura, annect-a d afud i tutlayt akken ad tennerni ugar u ad taɣ amḍiq deg tmetti, maca drus, acku ur as-yettunefk ara wazal i tuklal, tettwaḥqer sdat n tutlayin yecban taɛrabt d tefransist, rnu ɣer waya, adabu azzayri ur as-yefki ara allalen i teḥwağ akken ad teddu ɣer sdat ugar. Rnu ɣer waya, ula d timetti testehza, xas llan yimyura, tteffγen-d yidlisen yal ass, maca drus n wid i yeqqaren, annect-a, yessefcal imyura u yessenqqas deg wazal n udlis yettwarun s teqbaylit.

D acu tessewjaḍeḍ ɣer sdat?

Tidet kan, ɣur-i aṭas n yisenfaren. Aṭas n yidlisen i ttheggiγ akka ar sdat, maca gar wid ara iwejden i useggas-a, ad d-bedreɣ, tazrawt n tezlit tamḥaddit n Ferḥat Imaziγen Imula. Ammud n tullisin d wungal, u mazal lxir ar sdat …atg. Skud allaɣ yettfuru, afus yettaru, ad ilin yidlisen, awi-d kan ad ilin yimeɣriyen.

Awal-ik n taggara…

Ad ak-iniɣ tanemmirt tameqqrant i kečč ɣef tdiwennit-a, tanemmirt akk i wid i iqeddcen deg uɣmis n La Dépêche de Kabylie, ladγa deg uḥric n teqbaylit, afud iigerrzen deg yisenfaren-nwen. Tanemmirt.

Yesteqsa-t Adaoun Abel Ghani

Partager