Tirza tussnant ɣer taddart Tazaɣart

Partager

Imi almud deg usenfar d yiwen n wallal swayes yezmer unelmad ad yelmed ugar tutlayt tayemmat, ihi, ihegga-d uɣerbaz alemmas Kadum Malek n Uqbu, ddurt yezrin yiwet n tuffɣa tussnant I lfayda n yinelmaden n uswir wis-sin, ɣer taddart n Tzaɣart deg tɣiwant n Yiɣram tama n Uqbu .“Tirza-agi d akemmel, tcud ɣer usenfar amenzu yellan deg wahil amaynut d udlis amaynut n unelmad n uswir wis-sin i yettmeslayen ɣef taniyrawt n taddart : Amezruy, aglam, irmad, ansayen, tuddsa n tejmaɛt, tutlayt d yidles s umata”, i d-yenna yiwen uselmad n tmaziɣt.

Tuddsa n taddart ‘’Tajmaɛt”

Mi wwḍen yinelmaden ɣer taddart n Tzaɣart , ufan amnir i ten-iwellhen. Wagi d Mass Ifis i asen-yemlan tizenqatin yettawin ɣer umraḥ n taddart, ideg i d-ttemlilint tqeḍɛa n lmal sbaḥ i wakken ad tent-ikess umeksa n ujemmaɛ n taddart. Armud-agi, ruḥen yenger taggara-agi deg tuget n tudrin n leqbayel. Syin akin, d abrid ɣer tejmaɛt n taddart anda ufan qqimen yimeqqranen n taddart. Dinna, inelmaden mlalen d lɛuqqal n taddart, fursen tagnit , steqsan-ten ɣef tuddsa n tejmaɛt d umahil-ines: Dagi inelmaden snen-d anwa i d ṭṭamen n taddart, anwa i d lamin n taddart, acḥal n yiɛeggalen i izemren ad ɛemren tasqamut-nni, i wacu ttxellisen tabzert wid ur d-nettasen ara ɣer ubaraḥ. Ɣer waya, mmeslayen-asen-d yimeqqranen n taddart ɣef tcemliyin i ixeddmen akked leɛwayed ideg mazal teṭṭef deg-sent taddart-agi. Ayen i d-jebden lwelha n waṭas n yinelmaden, d tiwiz n uzemmur i mazal tettili ɣer Wat taddart-agi; imi nutni jemɛen-as-d azemmur-is i twaculin ladɣa tuǧǧal ur nesɛi ara win ara yalin ɣef tzemmurt i wakken ad asent-id-yecrew. ”d tikkelt tamezwarut i kecmeɣ taddart, qqimeɣ di tejmaɛt, ferḥaɣ aṭas aṭas, ḥulfaɣ i usterḥeb n yimezdaɣ yis-neɣ. Qublen-aɣ-d s wudem yelhan, ur nwiɣ ara akka i ttwaxedmen yimezdaɣ n taddart. Ssarameɣ ad d-uɣaleɣ tikkelt-nniḍen, i d-tenna Lina yiwet n tnelmadt n 12 n yiseggasen..

Tuddsa n uxxam n leqbayel

ɣef lewhi n 11H00, kecmen yinelmaden ɣer uxxam n leqbayel, walan-d amek yebna d wamek yeddes s daxel. Dagi inelmaden, zran d acu i d aseqqif n lḥara, afrag, kecmen s axxam, walan idekanen, s wacu tessa tɣerɣer n uxxam, ulin ɣer tkana(taɛrict ), walan adaynin, lemdawed, ẓran amek iseqqef uxxam n leqbayel : idisim d useɣwen yettilin ddaw n lqermud akked tyejga . Am wakan i walan akufi d ucbayli, tacmuxt n waman, gzan gar-asen. S umata mallen-d ayen ur walan ara yakan ɣef tuddsa n uxxam deg yedlisen.

Irmad n tulawin: azeṭṭa

Deg uxxam n Nna jeǧǧiga ideg mazal armud n uẓeṭṭa . Wallan-d yinelmaden amek i xeddment tlawin aẓeṭṭa. Mmeslayen ɣef tegnatin ideg tettɛeddi taduṭ alamma tuɣal d abernus neɣ d aɛdil. Zyada ɣef waya, walan dduzan n uẓeṭṭa; zran anda ttilin yimukan-nsen , ama d axdir, afeggag , taɛekkast, iɣunam, tayazilt, tijebbadin, ustu,…atg. S umata, zṛan dduzan-agi , mmeslayent-asen-d tulawin ɣef wamek ttuseqdacen. Aya, slan yis-s yakan, ɣarent d taɣuri, neɣ d tugniwin, maca tuget deg-sen ur tent-walan ara di tilawt.

Irmad n yirgazen

A) azeṭṭa n tdeknin

Deg tirza-agi , Dda Mezyan yiwen n ufellaḥ i d-yeqqimen iẓeḍḍ tideknin i ɣef fesren tazart di ṭerḥa leqbayel&uml,; yezgza-d i yinelmaden d acu i d-tadkent? Amek itt-ẓeṭṭen. Tuget n yinelmaden urǧin slin s umahil-agi. D tikkelt tamezwarut i walan yinelmaden d acu i d tadkent. Tikelt-a, walan-d d acu i d-iẓenki, walan-d tagensa ideg i d-yettwakkes. Yemmeslay-asen-d ufellaḥ-nni i yinelmaden amek i ten-yettcudu d imuqqnen alamma yessufeɣ-d tadkent.

b)-Taḥanut umẓil (aḥeddad)

Deg tirza-agi, inelmaden fursen tagnit, kecmen ɣer tḥanut n umẓil: taḥanut n uxxam n yiḥeddaden n wuzzal, d taneggarut i d-yeqqimen di tuddar n udewwar n Yiɣram. Azwaw Heddad, yemla-d i yinelmaden ismawen n dduzan akk i sseqdacen yifellaḥen. Dagi, leqḍen-d yinelmaden n wawalen yerzan lḥirfa-agi, walan: zzebra, ageccul, lfar, tirgin, lbila n waman, amentag, lmebred, tiɣemdin, afḍis, tiqecrin n ubelluḍ d lefḥem, tuẓẓalakanun , tagersa, tagelzimt, amger…Am waken isen-d-yules kra n yinẓan i icudden ɣer tfellaḥt.

Abruy seg umezruy n taddart

Tirza tettkemmil abrid d asawen ɣer taddart taqdimt “At Amar Uzeggan”. Mlalen-d yinelmaden kra n yimeqranen, mmeslayen-asen-d ɣef umezruy n tegrawla n 54. Dda tayeb At bujemɛa d amjahed aqdim, yemmeslay-d ɣef wasmi tesreɣ fransa taddart n At amar uzeggan ass n 04 di yebrir 1955. Deg yiwen n was, nɣan 22 n medden. Am wakken i d-yefka Dda lḥusin Ait Bessai cfawat-is ɣef wasmi i d-teɣli tmesriffeget di tezgi iwumi ssawalen Tasal. Aya, tuget n yinelmaden ur slin ara yis-s. Tikkelt-a, tettunekf-asen tegnit i wakken ad walin imjuhad wa ad mmeslayen yid-sen. Tameddit n was, tekfa tirza, uɣalen-d yinelmaden s lferḥ, ugmen-d timussniwin, snernan amawal-nsen, walan-d imdanen, kksen lxiq, ḥulfan s leqder d usterḥeb n Wat taddart. D wigi i d lesrar n turziwin tussnanin ɣer tudrin n leqbayel.

B. Benhamouche

Partager