Ayen i d-tesken ussan-a yezrin yiwet n tiliẓri tamarikant ɣef temsaklit (esclavage) i iḍerrun deg tmurt n Libya, yeǧǧa kra n win yettḥulfun s telsawit ad yenɛer, ad t-id-yečč wul-is seg wayen ttidiren Yiferkanen iberkanen deg yiwet n temdint n Libya .
Imdanen-a, tikwal d arrac neɣ d tulawin s tadist, nwan zun tazwara ad rewlen seg laẓ d miḥyaf ideg mmɣen deg tmurt-nsen, wissen ahat ad afen tudert i ttargun deg Turuft (Europe), acku acemma ur asen-yeḍmin awwaḍ ɣer dinna d imudduren. Maca, deg ubrid-nsen aɣezfan n usikel deg uneẓruf, ɣlin-d deg yiwen n uẓeṭṭa n terbaɛt n yibandiyen i ten-yeṭṭfen d imeḥbas. Ugar n waya, ibandiyen-a, walan imdanen i d-ṭṭfen d lmal, ɛewwlen ad xedmen yis-sen ssuq n urbaḥ n tedrimt. Yal mi ara d-ṭṭfen yiwen, ad as-sutren idrimen i wakken ad as-serḥen, akken ur d-neqqar “ad t-senzen”, neɣ ma ulac ad as-serwun tiɣrit armi qrib yeffeɣ-it rruḥ. Ad rnun, ad ssiwlen i yimawlan-is mi ara yettɛeyyiḍ akken ad asen-d-ceyyɛen azal n yisurdiyen i d-suturen. Ulamma llan, akka tura, wid i d-yettwasellken seg waccaren n yiwaɣezniwen-a, maca aṭas n yimelsiyen (innocents) i mazal d imeḥbas ɣur-sen. « Dima d tiɣrit. Kkaten-iyi ssbeḥ deg uzal meddi, acku ur sɛiɣ idrimen ad asen-ten-fkeɣ». « Wigad-nni mačči d alsiyen ». Akka i d-snagan deg yiwet n tiliẓri tafransist sin seg wid i d-yettwasellken. Amaḍal, yettwali deg ubaxix iḍerru, maca irgazen isertanen, fernen tasusmi akken yiwen ur yettḥaz lfayda n wayeḍ. Dɣa, ɣef wawal n Lilian Thuram, amurar aqbur n terbaɛt taɣelnawt n Fransa, d tamḥeqqranit tasertant i yettwasmersen ɣef Tferka seg wacḥal-aya, i yellan deffir n wayen i d-iḍerrun di Libya. Iwala d akken turuft d tamasayt tameqqrant meskud tebɣa kan ad teqqim deg tqacuct, ur teqbil ad tebḍu tibuɣar (richesses), netta aṭas i tettawi seg umenẓaw-a (continent). Akken ad d-sbeyynen ibeddi-nsen akked yiminigen-a (les migrants), aṭas i yelḥan deg tmura n umaḍal. Yeqqim-d ad ḥerrken yisertiyen bac ad gen tilist i ccɣel-a aweḥci ur nelli akk n walsiyen.
M. K.

