TAOURIRT MOUSSA OUAMAR – Tesmekta-d amulli n Matoub Lounes – Win yebɣan ad yidir, yemmet !

Aggur n furar, d aggur n usmekti n waṭas n yinaẓuren i iɣaben : wa d amulli n tlallit-is, wayeḍ d asmekti n tmettant-is. Dɣa deg ussan-agi kan, i d-llan leqdicat d tijmilin i yinaẓuren i yesɛan assaɣ akked waggur n furar.

Gar-asen, ad d-nebder Slimane Azem, Cherif Kheddam akked Matoub. Ass-nni, dɣa, n 24 deg waggur-agi i deg-i nella i d-tesmekta taddart Tawrirt Musa Waɛmer amulli n tlallit Matub Lwennas i ilulen ass n 24 deg yennayer 1956, yettwanɣa ass n 25 yunyu 1998. Limmer mačči d At n ṭṭlam i t-iɣedren s lexdeɛ, tili ass-a, ha-t-an 62 n yiseggasen deg leɛmer-is. Acu kan, xas ma yella tɣab tfekkas, mazal yedder yisem-is d wayen i d-yeǧǧa. Mačči kan ɣer wid i t-yessnen neɣ i t-iqerben, meɛna ula ɣer wid werǧin ur t-nwala, ɣer wid ɛad i mazal ur d-nlul asmi i t-nɣan. Aya, iban-d ass-nni n lexmis, 24 deg yennayer 2018, anda i d-ussan yilmeẓyen s waṭas yid-sen ɣer usmekti n umulli-ines i texdem tddukkla Lsas Matoub deg taddart-is Tawrirt Musa Waɛmer. Deg usmekti-agi, dɣa, i d-yella usenẓu s wudem unsib n uzekka-s iwumi rnan kra n useqɛed u seqqfen amekkan anda yella. Am wakken i d-yella leqdic-nniḍen am yal aseggas, yecban timsikniyin akked lwaɛda. Aya yeḍra mebɛed mi sersen wid i d-yerzan timuqqunin n yiseǧǧigen ɣef uẓekka-s. I usmekti, ha-tt-an la d-tettheggi tesdawit Aberrahmane Mira n Bgayet yiwet n temlilit tagraɣlant ɣef ucennay Matub Lwennas ara yilin seg 19 ar 21 deg yunyu i d-iteddun. Am wakken i ttwaxedmen tlata n waktayen n Magister fell-as sɣur Lynda Ouattas n tesdawit n Bgayet, Rachida Fittas n tesdawit n Tizi Uzzu akked Farida Ziane n tesdawit n Montréal. Yessekles Matub 34 n albumat gar 1978 d 1998. Yura ugar 220 n yisefra.

Gar wayen i d-ḥekkun fell-as Matoub d yidlisen.

Ɣef wakken i d-nnan, seg zik, iḥemmel Matoub ad iɣer. Ihi, yiwen wass, yemlal deg lǧanaza akked Achour Ourrad (d netta i aɣ-tt-id-yennan). Yuɣ lḥal, argaz-a yesnaɣ-as tannumi yettawi-d idlisen mi ara d-yali ɣer taddart. Mi d-yewweḍ winna ɣer lǧanaza, yuɣ lḥal teqqes-it tɣirdemt. Medden akk lhan-d deg umekkan-nni n tuqsa, Matoub yettḥewwis lǧiban-is ma yella kra n udlis.

Matoub d waman n lbir.

Yesɛa Matoub lbir deg uxxam-is. Seg wakken ttxassan waman deg taddart, yebna tala i Wat taddart u yessalay-as-d aman seg lbir-nni. Ttasen-d ttagmen. Yiwet n tikkelt mi d-ileḥḥu s axxam, yemmuger-d tilawin uɣalent-d mebla ma wwint-d aman. Yesteqsa-tent ɣef sebba. Nnant-as-d : ‘’la d-teqqar yemma-k, yeqqur lbir-nni’’. Mi yewweḍ s axxam, yufa yemma-s la tettess tamazirt s waman n lbir-nni. Seg zɛef-nni, yekker yerkeḍ-as akk tibḥirt-is.

Matoub deg wass lɛid.

Iruḥ Matoub ɣer tejmaɛt deg wass n lɛid, yufa-n din yiwen urgaz yeqqim weḥd-s. dɣa-, yenna-as Matoub :’’nekk aql-i da axater weḥd-i i lliɣ, i kečč, acuɣer mačči deg uxxam-ik i telliḍ, ɣer warraw-ik ass-agi n lɛid ?’’ yerra-as-d winna :’’ad ak-iiniɣ kan ṣṣaḥ, setḥaɣ ad qableɣ tawacult-iw imi ur zmireɣ ara ad d-aɣeɣ ikerri n lɛid’’. Yuɣ lḥal, Matoub, yesɛa ikerri deg uxxam. Din, din, iruḥ yewwi-as-t-id.

Matoub d iselman.

Yiwen wass, iruḥ ad d-yaɣ iselman deg taddart. Mi yewweḍ, yenna-as i winna yesnuzun iselmaden ad as-d-yefk arḍel (azgen n kilu). Mi i as-t-id-yefka, yessegra-as-d awal winna, yenna-as :’’Matoub s timmad-is, yewwi kan arḍel’’. Yuɣ lḥal, yefka-as Matoub 1000 idinaren. Mi iruḥ ad as-d-yerr ṣserf, yenna-as Matoub : ‘’aɣ-d yis-sen lefhama’’. Kra n tedyatin ɣef Matoub.

Hocine Moula