Ur yettɛeṭṭil ara ad yili wayen bɣan yimezdaɣ

Partager

Ulamma aṭas n yiseggasen segmi tella war ma tesleḥ i waṭas n tlufa, imi ḥaca i tukksa n tuɣmas, acraḍ d udawi n lǧerḥ afessas, ha-t-an tetteddu deg kra n yimalasen, ad d-tuɣal tegtensujit (polyclinique) n Tizwal amek i tt-ssaramen ad d-tili yimezdaɣ n tɣiwant n Ayt Smaɛel seg waṭas-aya. Dduzan akk, i ilaqen ihi akken, ad yili dinna uqeddic izerben (point d’urgence), ur mazal ala ayyur neɣ sin, ɣef wawal n yiwen seg yimḍebbren n tɣiwant n Ayt Smaɛel. « Nezmer ad d-nini ḥeḍru-d ad d-yali yiṭij ɣef tɣiwant-nneɣ. Imi nemsefham lwaḥi d tamiwin i teɛna taluft i uzday n yiɣallen akken sya ɣer taggara n meɣres, ma iḍul, ad inuḥ din uqeddic izerben ». I d-tenna teɣbalut-nneɣ. I d-iwekkden d akken « di tazwara ur ileddi ara uqeddic-a izerben 24/24 n yisragen. Maca, simmal ad iqeddec, simmal ad yettnernay ». Ilaq ad d-nini deg temnaḍt tamsedrart am Ayt Smaɛel, yewwi-d tili acḥal-aya segmi inuḥ din uqeddic izerben. D iḥeyyaren i sɛeddayen yimezdaɣ-is akken ad siwḍen amuḍin deg tegnatin igerrzen i sbiṭarat yemgaraden, am win n Umrij d win n Xerraṭa. Tikwal, yella wanida ttenqasent tegnatin n usellek n walbaɛḍ ma nṭerren send ad ttwaselfun deg sbiṭarat-a ibeɛden. War ma nettu lmeḥna n tegrest, imi tikwal ireggel udfel iberdan, ur yettaǧǧa i ḥedd tuffɣa, i udawi neɣ kra-nniḍen. « D ayen i la nettraǧu seg wacḥal d aseggas tura. Nḥar dayen kan melmi ara yeldi uqeddic-a, ad naf tazeqqa-a d tamsellekt ». D awal n yiwen n ubabat seg Ayt Smaɛel. Ad d-nerr awellih d akken ula d takerrust n usellek, ad d-tettwawi seg Xerraṭa, anida tres, mi ara yebdu uqeddic-a izerben.

M. K.

Partager