Zimu d anaôur, icennu s teqbaylit. Tineggura-agi iger-d iman-is s ssut-is d yifassen-is tmu$li-s akken ad yerfed ad$a$-is i lebni d usnerni n teqbaylit d wayen tezzu$ur d idles. iâerreê ad as-yefk i tizlit taqbaylit udem-nniêen ara tt-iseddun deg ubrid atrar. Timetti, l$erba, tayri, tameîîut, ilemôi n wass-a… d isental i d-yettu$alen deg tezlatin-is, d acu kan yeb$a ad ten-yerr deg yiwen n lqaleb ara iâeddin akin i tlisa, akken i d-yezwar Yidir, Takfarinas, tarbaât Ouroura. Ussan-agi nfures tagnit imi yella gar-ane$, nmuger-it-id deg studyu “Irat Music” netta d umdakel-is Arezki Azzouz, s tumert tameqqrant i d-yerra $ef yiseqsiyennne$.
A$mis n Yimazi$en : anwa i d Zimu ?
Zimu : D anaéur âerrve$ ad xedme$ kra n tezlatin ad ssedhu$ yes-sent iman-iw d yimdukal-iw.
D asedhu kan ?
D asedhu ih, ur zmire$ ara nekkini ad beddle$ yes-sent ddunit.
Abrid-agi n téuri d keçç i t-yextaren ne$ d netta ?
maççi d nekk i t-ifernen, axaîer ulac tiferni deg tmurt-agi. Lakul ideg $ri$ ur éri$ deg-s la lmusiqa, la taklut, ulac anect-agi akkit. D$a ma yehwa-ak asmi d-wwve$ d acawrar, deg leâmer-iw 16 n yiseggasen, yewwi-d gma snitra s axxam, tu$al tenîev-iyi, seg wass-nni ar ass-agi ufi$-d iman-iw xeddme$ tizlatin.
Deg lawan anda tizlit taqbaylit tbeddel udem, keçç tâervev ad as-tefkev tal$a-nniven. £elve$ ?
akken i d-tenniv, ttaârave$ ad as-fke$ udem s ur tsetê$ɣ ara. Abrid-agi yewâer, imi ad d-tafev iman-ik txeddmev tizlatin ur nettnuzu ara. Ass-a tizlatin n ccveê kan i ileêêun. D acu kan maççi d acetki ara cetki$. Skud mazal tazmert d lxaüer êemmle$ ad xedme$ tizlatin am tigi iwumi i teslam, akka $ur-i seg wasmi bdi$ ar ass-a. Ad nkemmel deg ubrid n yimezwura.
Deg ubrid n Si Muê, Akli D, Äli Ɛemran, Renaud, Brassens ? D acu tenniv ?
deg ubrid wwin wigi yakk i d-tuddreê. D icennayen yakk i êemle$. Rnu $ur-sen ismawen n kra n yimdukal am Jamal Kalun, Racid kan.
Seg ‘’Salupri’‘ tasfift-ik tamezwarut, maâlic tant-pis tasfift tis snat ar tneggarut Apipri kan d acu n wassa$en yellan gar-sent ?
ma yella ilaq ad d-afev assa$ gar tezlatin i cni$ deg yivebsiyen-agi i d-yeff$en ad ak-d-ini$ d akken tizlatin-agi yakk seg wul-iw i d-ff$en. Zemre$ ad ak-ini$ tizlatin-agi d icerriqen-inu imezwura deg ubrid n ccna.
Am wakken i tezriv iseggasen-agi ineggura tame$ra n tayri Saint Valentin ttmagaren-tt yilmeéyen-nne$, ttakken-as azal. Acu twalav ?
Ur ssekcame$ ara iman-iw deg wayen ttwalin wiyav $ef tme$ra-agi i d-tuddrev akkagi. Nekkini d tidet kan, éri$ d akken tame$ra-agi maççi d imezwura-nne$ i tt-id-yeooan, d lemâanda kan. D irumiyen i a$-yeooan nettader-itt-id. D acu imi maççi d ayen n diri, ilmend-ines, ad as-hdu$ akk tijeooigin i d-yem$in deg tmurt n Leqbayel i tmeîîut-iw i êemmle$.
Äebdella Äerqub