« Imeɣriyen imezwura i t-yeɣran, llan wid i d-yennan efk-as isem n wungal, kra nnan-d eg-as isem n tullist, llan wid i d-yennan ahat nezmer ad as-nsemmi tungalt. Rriɣ asteqsi-ya i wid terza temsalt, yiwen n umdakkel yenna-yi-d : « ur sexlaḍ ara tilufa : unti ad yeqqim d unti, amalay ad yeqqim d amalay, mulac ad d-negri deg usenfar-nni n Fransa : le mariage pour tous ». Ilmend n waya, Aḍris-a nezmer, ahat, ad t-nwali d ungal acku deg waṭas n tulmisin-is yeffel i tullist ; nezmer ad t-nwali d tulist acku wezzil ibedd s tuget ɣef umazrar n tedyanin ».
Akka i yefren umaru ad d-yessisen aḍris aseklan yura. Yakan, mačči d tikkelt tamezwarut i d-tettuɣal tmukrist-a n tewsatin n yidlisen i d-yettlalen deg tsekla tamaziɣt. Amek ilaq ad as-nsemmi i tewsatin n yiḍrisen iseklanen i ttarun yimura n tsekla tamaziɣt taggara-yi : d tullist, d ungal ? Dɣa, deg tmaziɣt, d ayen ibanen ad d-ttuɣalen yisteqsiyen icudden ɣer teẓri n tsekla skud mazal ur rkiden ara isfernen n ufran n yismawen n tewsatin tiseklanin, ɣas ttuqtent tezrawin i d-yettawin ɣef tmukrist-a.
Ungal-a meẓẓiyen, yeffeɣ-d ɣer Tuẓrigin Tira, deg yebrir 2015 ; akken i d-yessuli tamukrist-a n usemmi n tewsatin tiseklanin i d-yewwi daɣen, ɣef waṭas n tektiwin d tkerwas iɣef zemrent ad mxalafent tmuɣliwin. Maca, deg umagrad-a, ad d-nefk amedya ɣef kra kan n tektiwin imi tuget ad tent-neǧǧ i twennafit n yimeɣriyen yebɣan ad ɣren ungal-a, ara afen deg tnedlisin neɣ deg temzikent n udlis deg Uxxam n Yidles n Tubiret ara yeṭṭefen armi d 17 ǧember 2015.
Z. Meksem, s uḍris-is yebɣa ad d-iger ɣer wannar aṭas n temsal tinmettiyin yuklalen aɛiwed n tmuɣli ahat neɣ xersum axemmem fell-asent d ɣer-sent ɣas ma seg zik, imdanen uɣen tanumi yiwen ur izmir ad tent-id- yales neɣ ad tent-id-yader (tuffirin n tmetti, tuffirin n tnefsit n umdan, tasreṭ, …. ). Abeddel inmetti, assaɣ akked umaḍal igellu-d s ubeddel ula s tektiwin d tmusni s wacu llan ttamnen wid iɣ-yezwaren. Akka, tidet tettuḥwaj ccek, ccek yettuḥwaj anadi, anadi yessawaḍ ma mačči ɣer sswab ahat ɣer tesleḍt d tigzi !
« Deg tsarit n taddart timḍelt tettili uqbel taẓallit n ṭṭhur ; maca ass-nni ɛeṭṭlen aṭas acku ccix n lǧameɛ yugi ad iẓẓal fell-as. Yenna-yasen : _ Amdan-a yenɣa iman-is, annect-a d leḥram deg ddin, ulac win ara t-yeccafɛen ama da ama dihin. D times n ǧǧahennama ara t-yeččen. Nekk ur zmireɣ ad ẓalleɣ ɣef win yeffɣen abrid n ddin ».
Aḍris-is ur ibri ara daɣen i wayen yellan d iḥulfan yeseddawen amdan, maca yextar tikwal ad asen-yefk i yiḥulfan-a tamuɣli lqayen armi ssuren neɣ xelḍen akked tfelseft tanmeglant : » D wa i d anamek n war abrid ideg yekcem umdan. Deg tama, yebɣa tudert ; deg tama yettcebbiḥ lmut. Ihi, ur lliɣ seg wid yekkaten aɣyul ddarayen tabarda-s. Ma temsa tumert-iw deg tmeddurt mačči seg wul i d-tekka. Ul-iw ira ad iḍes, ad yezhu, ad yedder, ad yazzel, ad yeldi tiwwura i tmeslayt, i ccna, i tayri… »
Tikwal-nniḍen, iḥulfan-a ṭṭfen kan deg tadra-nsen tamagnut ladɣa deg tenfaliyin ideg igellem leḥmala n Meẓyan i tmeṭṭu-is Taseɛdit akked sin n tarwa-s (Tanina d Гiwan) : « Yak d nutni i d ccbaḥa n tudert-is. Anaɣ d nutni i d tayri n wussan-is, d nutni i d ijeǧǧigen n tmuɣli-s. Mi yettwali akka seg-sen yettaččar almaɣ-is s tugniwin-nsen akken ad ten-yettwali am tafat gar yitran ».
« Inig » d tamsalt-nniḍen yenfufden deg tmetti taqbaylit, iɣef yextar ad d-yemmeslay umaru ; imi i d-iglem tudert n Meẓyan (aṣaḍ neɣ awadem agejdan n ungal) din deg Fransa : « Deg Fransa Meẓyan ibedd ɣer uxeddim akken ad d-yessasi adrim ara yazen ɣer tmurt…. Ussan imezwura yedder-iten am uydi. Ur yufi afus n tallalt ara as-yesseknen iberdan, ara as-yeṭṭfen afus ara d-yaf axeddim, taxxamt akked wayen iwatan tudert n yiminig … ».
Tefses n wawal d umawal, aseqdec n tutlayt timserreḥt, tihuskit n uɣanib, azeṭṭa yelhan gar tektiwin, aya akk yefka-yas i tutlayt n ungal-a attwel n ujbad n tmuɣli. Seg wawal amezwaru, am ddkir, awal ad k-id-issawal akken ad teɣreḍ wayeḍ alma d taggara ; ɣas taggara-s ur temmid, imi izmer ad teldi tiwwura i ḍerru n tedyanin-nniḍen ara t-issiɣzifen akken ad yuɣal d ungal ɣezzifen. Yakan d wa i d lebɣi n umaru, imi ur s-tettunfk ara kan tegnit ad as-ikemmel tira ; d ayen i t-yeǧǧan isuffeɣ-it-id akken i yella kan, war ma ikemmel-as. Ma d nekni s-yimeɣriyen, ahat s tmuɣli n usenqed d usezɣen amseɣran, s wawal n usebɣes, ara as-nefk tagnit d ufud i umaru akken ad isemmed ungal-a meẓẓiyen ɣer sdat.
Kania Rabdi.