Seg wass $er wayev, asaru s teqbaylit, yetta$ azal. Tezri tallit anda nettraju awal ne$ sin s teqbaylit i d-yettilin deg yisura uran wiyiv s tutlayt-nniven. Ass n 11 deg me$res, axxam n yidles n Bgayet, yesbedd-d yiwet n temlilit $ef usaru ameééyan (court métrage). Uraren-d 5 n yisura. Gar-asen yella usaru “Taggara n lejnun”, n Crif Äeggun, yellan ixeddem di tiliéri tazzayrit. Akken da$en i llan wiyiv, ur nxus ara deg t$ara, lad$a wid yewwin yakkan arrazen, gar-asen yella “Kif kif” n Aksil ; “Tilas n tilawt” n Mextar Deêmani ; “Fataê” n Äebdennur Ziyani. Aneggaru gan-t s taârabt, isem-is “Ëurya” n Muêemmed Yargi.
Isental i$ef frurin isura ggten, tella deg-sen tayri, i$eblan n tmetti, timucuha, … Ma nekkes ssut ixesren n usaru “Tilas n tilawt”, isura-nniven akk ur xussen ara deg t$ara. Wid i ten-id-isulin ur cuêen ara la deg lweqt la deg udrim. Umnen aîas s wayen xeddmen, akken lad$a i d-yenna Aksil $ef yidlis-a n yisura «Ilaq ad nexdem akken a nili s wudem ilaqen, ne$ mulac yif ma neooa abrid i wiyiv.»
“Taggara n lejnun” d taqsiî yevran qbel n îîrad azzayri. D aqcic i d-iêekkun ussan yekka deg tmurt n Leqbayel. Acu$er azwel am wa ? Crif Äeggun yenna : «Tikti n usaru teffel-d seg lehdur yijadiwen. Zik ma b$an ad gedlen $ef yiwen ad iruê $er kra n umviq, ad t-saggaden s lehdur yecban deg umviq-nni llan lejnun.» Amviq i$ef i d-yettmeslay usaru, d amada$ anda fren yimjuhad, i d-îîafaren iâsekriwen n Fransa, wid iwumi isemma Crif “Lejnun”. Deg usaru-ya llan aîas yimdewlen yelhan, am Naâima d Zahir Benbara, Fellag…
“Kif kif”, n Xelfi Äebdelêaq iwumi qqaren Aksil, d asaru n 09 ddqayeq. Yes-s yerra-ya$ Aksil, $er tallit n yisura noir et blanc, yeggugmen. Lad$a yesmekta-ya$-d Charlot. Taqsiî d tin n sin n yimdanen ur ttmeslayen ara gar-asen, ur ttemlaâin ara. Imdanen-a d argaz d tmeîîut mmizwaoen, yewwev-d lweqt anda yal yiwen yuêwao wayev meâna ula d yiwen deg-sen ur yeqbil ad ireé awal-is.
Asaru “Fataê”, d tadyant yeânan yiwen n uxeddam ur nesawev ad yessekfu tudert-is s ccehriya-s. Akken ad isebber iman-is, yerra-tt $er tira n tmedyazt. Äebdennur Ziani, i d-isulin asaru, yenna-k : «Asaru-ya Fataê, d tajmilt i kra n win isebren, ixedmen ur as-réin i$allen deg tallit-nni taberkant tesâedda Lezzayer. Ur qbilen Lezzayer ad te$li, beynen-d udem n Uzzayri n tallit tamirant.»
“Tilas n tilawt” n Mextar Deêmani, yesâan 20 ddqayeq. D tamacahutt yevran d yiwet n twacult yellan zik bxir. Segmi temmut tayemmatt n warrac, argaz iâawed zzwao. Seg yimar liêala deg uxxam tenbeddal. Sebba n uxessar-a n beîîu n twacult, ansa i d-tekka ? Deêmani yenna-t-id deg usaru, s lixsas n win ara igezmen lec$al, ara yeddmen rray ilaqen deg tallit ilaqen.
£er taggara n yisura, inaéuren yakk d yemferoen zzin-d i îîabla i$ef d-tres lqahwa, seqredcen awal $ef téuri n usaru.
Ait Ighil Mohand
