« Isefra-w, d arraw-iw »

Partager

Ugar n 18 yiseggasen aya seg wasmi yunag Sεid At Mεemmer ɣer Tmurt n Lalman. Mačči weḥdes i yunag ar tmurt n lberrani : tedda yid-s “teqbaylit-is”. Aya yettbini-d di tmedyazt-is. Isefra-s rfan am usefru-nni n Benmohamed i as-yeqqaren : « yiwen n wass ad yerfu usefru, di mkul awal ad d-yeddu tfuh ! ». Tamedayzt n Sεid At Mεemmer tedda di later n tin n Lwennas d Mohia, tugem-d si lasel.

Ngum ad d-nawi awal ɣef twuri-k neɣ ad nekcem deg usentel, ini-yaɣ-d anwa-k d wanwa i k-ilan?

Di tmurt n yeqbayliyen ababat d aεeggal n twacult-ik ay amdan, ma d yemma-k uhu (ala), amzun d taberranit ay tella nettat k-id-yurwen. Imi annect-a yakk ur yeffiɣ ara fell-i, ihi tiririt-iw ɣef usteqsi-k d tagi : Yemma n At Wegni n teslent, baba n At Meslayen, zemreɣ ad d-iniɣ daɣen nekk d amicliw, amicliw d aqbayli. Ad tafeḍ Sεid At Mεemmer d aqbayli, yettidir tura nnig n tam d mraw (18) yiseggasen di Lalman, yercel d yelli-s n tmurt-agi ideg yezde&#611,; d ababat n kraḍ d dderya (Tiziri, Lewnis yakked Kalden).

Γriɣ daɣen dagi tasensawit (l’Hôtellerie), ɣas ulamma tawuri-w (lxedma-w) d ayen-nniḍen.

Kečč ay aqbayli yeddren di Lalman, yezmer umdan ad d-yini azwayeg (l´exil) ɣur-k d tala ideg d-tettagmeḍ ?

Wissen. Ahat ? Maca, dagi yella ccek di tidet, acku ur lliɣ ara d win iran ad yuɣal d amedyaz. War ma zziɣ neɣ nnḍeɣ deg umeslay, riɣ ad d-ini&#611,; nekk luleɣ-d d amedyaz, ihi ula d asmi ddreɣ di taddart uriɣ aṭas yisefra, maca, yezmer umdan ad d-yini s uzwayeg teldi-yi-d tewwurt n ugemmaḍ yugaren ilel di teɣzi. Ladɣa ur tettuɣ ara ad d-alseɣ ayen d ak-nniɣ yakan, aql-i ddreɣ di Lalman, tutlayt tunṣibt dagi d tutlayt tayemmat n Brecht, Hesse, von Goethe, Heine, atg.

Kečč yellan d amedyaz, d acu-tt tmedyazt ɣur-k ?

Amedyaz d netta i d-yettarwen tamedyazt, ihi ad yili tegziḍ-iyi anida tedduɣ tura : Isefra-w d arraw-iw. Riɣ daɣen ad as-kkseɣ lqecc i yiwet n lbaḍna-w zdat wallen-ik : ayen bɣuɣ uqmeɣ-t n wayen-nniḍen, ɣas ulamma ad t-afen akk yemdanen izad, nekk yettban-iyi-d amzun d asexser neɣ d ajeggeḥ i t-jegḥeɣ. Ala mi ara aruɣ asefru i ttḥulfuɣ s yiman-iw uqmeɣ lewqam. Γer ɣur-i daya i ssneɣ. d abuğad, ma mačči d aεeggun deg wayen akk-nniḍen.

Tessufɣeḍ-d yakan di 2001 sin n yisidiyen, yiwen s uzwel “A baba”, wayeḍ “I kečč a Lwennas”. Tikelt-a daɣen tessufɣeḍ-d kra swayes terriḍ tajmilt i Muḥend u Yeḥya, tzemreḍ ad aɣ-d-tmeslayeḍ kra ɣef wayagi ?

D tidet, ssufɣeɣ-d di 2001 sin n yisidyen, yal asidi deg-s mraw d semmus (15) yisefra. Di tmurt, ffɣen-d daɣen d tisfifin. Annect-a yeffeɣ-d ɣef ddemma-w kan, mačči d kra n teẓrigin i t-id-yessufɣen. Dagi xesreɣ deg-sen 3000 yuruten, di tmurt 100000 yidinaren. Maca, annect-a ur d iyi-yerẓi ara ifadden, acku ẓriɣ ansi d-yekka waya yerna Brecht yenna deg wawal-is “Win yettnaɣen yezmer ad yexser, win ur nettnaɣ ara yexser yakan”. Ihi aql-i ssufɣeɣ-d daɣen aseggas-a sin n yisidiyen-nniḍen d-yedduklen di yiwet n tjellabt swayes rriɣ tajmilt i Muḥya, tagejdit n tsekla taqbaylit, ɣas ulamma ẓriɣ yuklal i yugaren aya. Isidiyen-agi, yiwen s uzwel “Amdan igerrzen”, wayeḍ “Tadsimant”, tikti-agi swayes umneɣ ad d-teffeɣ tmurt n yeqbayliyen si tillas am wakken yura di tezwart n yisidiyen-agi mass Uzerrad. Ur tettuɣ ara ad d-ini&#611,; yal asidi deg-s daɣen mra d semmus (15) yisefra. Sεiɣ d acu ara d-iniɣ. (yettecmumuḥ).

Ffɣen-d kra yisallen swayes sliɣ theggaḍ-d daɣen kra ad t-id-tessufɣeḍ aseggas-a, yella kra umaynut d tidet ?

Γur-i aṭas yisenfar deg unnar n tsekla taqbaylit, mi ara yilin wallalen, ad yili wacu ara d-yeffɣen ih.

Tessefruyeḍ ɣef waṭas yisental yemgarraden, bdu-tt-id si tayri, tamurt, almma d timsal n tsertit, acuɣer afran-a ?

Afran ur yuri ara deg unyir-iw neɣ di twenza-w am wakka tura ccama. Mačči d nekk i ifernen ayagi, d netta i d-inudan fell-i. Tamurt d tamurt-iw, deg-s i d-lule&#611,; nettat d yemma, nekk d mmi-s. Tayri, ngum ad iliɣ d amedyaz, d amdan i lli&#611,; ihi ula d nekk ɣur-i iḥulfan yerna widak umedyaz d irqaqen. Tasertit, yes-s akk i iteddunt temsal n ddunit-nneɣ.

Tamurt n yeqbayliyen tezga tettezzi, tettenneḍ i lebda deg yisefra-k, d acu-t εni wadeg-is di ddunit-ik, kečč yeddren deg uzwayeg ?

Dagi yessefk ad yewwet umdan azrem s aqerru akken neqqar s teqbaylit. Tiririt-iw ɣef usteqsi-k yezrin mi akken d ak-nniɣ tamurt d tamurt-iw, nekk d mmi-s, nettat d yemma, dinna d tmurt n yeqbayliyen i d-lhi&#611,; mačči d wayen-nniḍen. Ur ttafeɣ ara tiririt ad iyi-tt-yeqqden nnig yimeslayen-agi n Lwennas: “A leεmer-iw, a leεmer-iw, d leqbayel i d leεmer-iw”. Ḥemmleɣ tamurt n yeqbayliyen, ḥemmleɣ agdud aqbayli, ɣas ulamma…, nnig wayen akk yellan di ddunit. Win ara d-yinin mačči d agdud ay nella, ad as-ini&#611,; ad t-tenger yemma-k a winnat !

Tuget n tmedyazt taqbaylit yettwassnen d tin yettwacnun, d acu tettwaliḍ deg yicennayen-agi imaynuten ?

Asteqsi-agi yelha daɣen, maca, atan ad ak-teffeɣ yes-s targit mezleg. Γur-k anida tettɣiliḍ dayen tettrağuḍ ad d-yeffeɣ seg yimi-w iwumi ara tesleḍ ! Nekk ur crikeɣ ara d yemdanen aqerru yerna tanemmirt imi d iyi-tgiḍ tunṭict am ta, tefkiḍ-iyi tagnit ad d-greɣ tiɣri swayes zemreɣ ad d-ssufɣeɣ ayen iḥerqen ul-iw aṭas aya. Ihi ttif xir widak n wass-a, walla widak n yiḍelli.

Ur d-ttmeslayeɣ ara dagi tura ɣef at zdak rdak iɣef yenna Lwennas “ttif xir akkahin wala ad ttakren”, widak llan di yal tamurt, Lalman teččur d widak yettaken anzi ɣur-sen, ɣas ulamma deg-s i d-ilul Thomas Mann. Ttmeslayeɣ-d ɣef yinaẓuren am Murad Zimu. Nnig l´ancien, Lwennas neɣ Lewnis, anida-ten icennayen iqburen yesεan tikta am netta ?

Imedyazen iqburen, war ma uddreɣ-ten-id yakk tura ṭṭellab-nni yal wa s yisem-is, d acu n umgirred yellan gar-asen yakked R. Deryasa ?

Mi ara itezzer uɣerrabu n tmetti, inaẓuren d widak yekkaten ur tḍerru ara yid-s twaɣit yeḍran d lbabur Tiṭanik, mačči d widak yesrusun imermuren-nsen di tlemmast uɣerrabu-agi iɣef d-ttmeslaye&#611,; rennun zwi-tt, rwi-tt, nutni tteddun s alqaε n yilel.

D acu d-yessulin timura-agi tatranin s wadda di tallit talemmast ? Mačči d imedyazen neɣ inaẓuren s umata ? Lemmer telhi, tuget yinaẓuren-nne&#611,; d acu ad aɣ-yeğğen ar ass-a di tekwatin i idel uɣebbar ? Rwu isteqsiyen tura keč&#269,; ccah ɣziɣ-ak ! Lemmer ad iyi-tessunefk tegnit anda-nniḍen, aṭas, aṭas i zemreɣ ad d-iniɣ ɣef usentel-agi.

D tidet tamurt n yeqbayliyen tedder s yedles imawi, s umeslay i yebna llsas n tudert n yeqbayliyen, maca, tura llan wallalen-nniḍen am internet (Lalla n Ternet), adlis, atg., yegra-yas-d tura i tmedyazt kra n wadeg neɣ amḍiq di tmetti-nneɣ ?

Zemreɣ ad d-iniɣ ih, yerna neẓra akk d acu yura J. M. Ɛemruc ɣef tmedyazt taqbaylit. Daɣen tamedyazt d taẓuri, d tasekla daɣen ay tella. Ihi iwakken ad t-tedder tmetti-nneɣ yessefk ad t-tedder tsekla-nne&#611,; daɣen war taẓuri terwi, tebberwi. Neḥwaǧ tamedyazt akken neḥwağ daɣen taẓuri s umata, ladɣa amezgun, timucuha, ungalen, isura, atg.

Tzegreḍ daɣen kra n tmucuha tiqburin d isefra, d acu-t yeswi-k dagi ?

Dagi llant snat temsal : yiwet, d tamacahut “Imeṭṭi n bab idurar” yura umdakel-iw Dr. Akli Kebaili (Akli Azwaw) i ufiɣ teččur d inumak iḥuskanen. Nniɣ-as i wul-iw « acuɣer almanen sεan “Faust”, igliziyen sεan “Hamlet”, nekni ulac ? » Wwteɣ neɣ jebdeɣ deg-s tagrest akken ma tella, uriɣ “Imeṭṭi n bab idurar” d asefru aɣezzfan. Ad iniɣ tura tegziḍ iswi-w.

Ur tettuɣ ara ad snemmreɣ aṭas, aṭas amedyaz-amyaru-nneɣ ameqqran imeqqranen dda Ğamal Benεuf ɣef tallelt-is. Tayeḍ neɣ timucuha-nniḍen, d timucha uran watmaten Grimm s talmant i d-rriɣ ɣer teqbaylit, dɣa kraḍ deg-sent ssufɣeɣ-tent-id tazwara deg usmel n tsekla taqbaylit www.imyura.net, seg-s akin aṭas imeḍqan ideg d-ffɣent, dagi ur tettuɣ ara daɣen ad as-iniɣ tanemmirt i gma Wansen n usmel n imyura.net ilmend usebɣes-ines !

Ttaruɣ daɣen tullisin, ukkuẓ rsent-d yakan deg usmel n imyura.net, yiwet ad d-teffeɣ deg wuṭṭun i d-iteddun n tesɣunt “ṣṣut umaziɣ” d-iteffɣen di Marikan (U.S.A.).

Ma ira kra n umdan ad yecnu isefra-k, d acu tettwaliḍ di temsalt-a ?

Telha tekti-agi, acuɣer uhu ? Ur ugiɣ ara, lemmer ad afeɣ widak iran ad qedcen s tezdeg, tamusni d tayri daɣen.

Γur-k kra n wawal anegaru ad aɣ-t-id-ternuḍ ?

Lemmer ufiɣ d kečč ara d-yinin kra tura, maca, ahat ttif xir akka, acku ma tegreḍ tamawt, ḥemmleɣ ad ssugteɣ ameslay. Ihi mačči yiwen n wawal, maca, d awalen :

1)- Tanemmirt ilmend n wazal-agi ur uklaleɣ d iyi-tefkiḍ !

2)- Ssarameɣ agdud aqbayi ad t-yeffeɣ buberrak-agi iberken fell-as, ad d-yeldi allen-is, ad yamen s yiman-is, ad yaru, ad yessawal taqbaylit-is s uburrez (zzux), imiren ad d-neffeɣ si tesraft.

3)- Iṣendyaq n lkif d aɣ-d-tceyyeε Maṣer, widak iɣef yecna Lewnis, mi ten-yeldi, d inaẓuren iɣef d-mmeslayeɣ yakan i d-yeffɣen deg-sen, ssarameɣ ad faqen yeqbayliyen tura, ad asen-hudden tiqubtin d asen-ssulin !

4)- Ma yehwa-yak ad tuɣaleḍ ɣur-i tikelt-nniḍen. Aql-i dagi!

5)- S tudert n tmurt n yeqbayliyen!

Isenteq-it-id Mohamed Mouloudj

Partager