Mohamed Khider illul ass n 13 maγres 1912 di Lzzayer tamanaγt, yemmut ass n 04 yennayer 1967, labaεda mi tenγan di Madrid, tmanaγt n Espagne, imawlan-is n temnaḍt n Biskra. seg zzik i yebda amennuγ γef tmunent n Lzzayer.
Assegas n 1934 yella d ameγnas n yetri n tefriqt ugafa( Étoile nord-africaine). A ss n 2γuct 1936, yekcem s Akabar n Weγref Azzayri (PPA), assegas kkan (1937), yuγal d allal n tesqamutt n umenhal « Membre du comité directeur ».
Mohamed Khider ittwaḥbes assegas n 1942, yuγal ittwaḥbaes i tikkelt niḍen di tikli n umezruy n tedyanin n 08 maggu 1945, i d-yeglan s tnekriwin meqrren nezah i temnaḍin n (Setif, kharata, guelma), dγa taγdemt tafransist taḥkkem fell-as assegas niḍen n lḥebs. Ass mi s-d-sarḥen, yekcem γer tesqamutt talemast n MTLD anda yella d yiwen umzezwer n tefranin (candidat aux élections) n ussegas 1946, ibbed-d i Lzzayer tamanaγt. Mohamed Khider yukka i takkerḍa n lbusta n temdint n wahran, yessaweḍ yerwel γer tmurt n Maṣer, syen yuγal d imḍebbar n MTLD γer yidisan-is yella Hocine Ait-Ahmed akk d Ahmed Ben-Bella.
Ass n 22 tuber 1956, ittwaḥbes labaεda mi bedlen abrid i tesrafagt n tmurt n Maruk « Detournement de l’avion Air Maroc », γer tama-s yella Ben-Bella, Boudiaf, Ait Ahmed, akk d Lachref, ttwaḥebsen almi d timunent.
Di tezγent n unebdu 1962, yella γer yides n Ben-Bella akk d Boumediene i d-yefγen d aεdawen n GPRA. deg ussan imenza n ussegas 1963, iwala d akken izarman n tmurt saḥlellayen-tt γer tama tazelmaḍt d tama tayeffust, yerwel γer genève tamurt n Suisse.
Ass mi yewweḍ Boumediene s adabu, yeṭṭef laḥkem s yiγil ass n 19 yunyu 1965, Mohamed Khider yekker-assen-d d axṣim, yugi a d-yeqbel tiktiwin-nsen, tamuγli-s temgarad aṭas fell-asen, yugi lbaṭel, yugi lexdaε d uγuru, yeḥmel tidett, yeččur d tayri n tmurt-is, yettawi-tt deg ul, muḥal yukkar taqejjirt γer deffir γef lεahd i ffkan imaγrasen n tegrewla. Ass n 04 yennayer 1967 s γamen-as-d, Mohamed Khider ittwanγa i temnaḍt n Madrid, tamanaγt n tmurt n Espagne.
Islam Bessaci