Nnig n useggas-aya tura ideg aγmis n yal ass(le quotidien)La Dépêche de Kabylie, yessufuγ-d yal ddurt rebεa n yisebtar uran s tmaziγt.Nekk yellan s timmad-iw d yiwen seg wid i yettarun deg yisebtar-a,aqlin furseγ tagnit n wussan-a ussnanen i d-iheyya Usqamu Unnig n Timmuzγa γef temsalt yerzan asemres n wawalen imaynuten (néologismes)deg tγamsa tamaziγt akkken ad sleγ i tmuγliwin n yimusnawen n tusnilest(linguistique), akken daγen ad wen-d-sekneγ tirmit-nneγ deg unnar d wamek i nxeddem akken ad nεeddi i wuguren-a icudden γer tutlayt.
Deg awal-iw ihi ad wen-d-meslayeγ γef tarrayt–nneγ d yiεewwiqen i mazal nettmagar.Deg tazwara bγiγ ad ken-id-smektiγ s tewzel s umezruy n tγamsa yuran s tmaziγt d tezrawin i yemmugen fell-as.
1-Amezruy n tγamsa yuran s tmaziγt:
Di lqern wis 15 i d-tban tγamsa yuran di Lurupa,imiren d tallit n takayt(renaissance) ideg d-yeḍra unbedel deg waṭas n taγulin n tudert:timetti,tasertit d tdamsa.I tt-yessuεden s waṭas akken ad tennerni d ttawil n l’imprimerie.Ma di tmurt n Lezzayer,amezruy n tγamsa yuran icud γer tallit n temhersa tafransist.Deg yiseggasen yakan imezwura ideg d-kecmen yifransisen tamurt-nne&gamma,; i d-lulen yiγmisen imezwura,ama n tutlayt tafransist neγ n tutlayt taεrabt.Seg yiγmisen-a llan wid i d-tessufeγ ddula n tallit-nni,wid n tdukliwin yecban “Lεulama»,llan daγen wid i d-ssufγen yimeγnasen iγelnaẓriyen n umussu aγelnaw(ENA,PPA,MTLD,FLN).Ma d taγamsa yuran s tmaziγt tban-d mbeεd timunent.Deg useggas n 1967,yessufeγ-d Ugraw n Yimaziγen tasγunt umi isemma:Le bulletin de l’Académie Berbère;isedda-d deg-s imagraden uran s tifinaγ.Syin γer zdat,deg useggas n 1973,ad lalent snat n tesγunin yettwarun s tmaziγt ti d :Tiftilt i d-snulfan kra n yinelmaden n Mouloud Mammeri,deg-s ttarun imagraden s yisekkilen n tlatinit,ma d tayeḍ isem-is:Iṭij,yessufeγ-itt-id Ugraw n Yimaziγen di Fransa,ttarun deg-s s yisekkilen n tifinaγ.Deg yisegasen-a n 70,aṭas n yiγmisen d tesγunin i d-yeffγen s tuffra s ufus n yimeγnasen.Aya ahat ad yeğğ win yettnadin deg umezruy n tγamsa tamaziγt ad as-yaεer akken ad tent-id-yessekfel akk;d amedya,di Libya yeffeγ-d yiwen n uγmis isem-is:Ussan Libya s ufus n yimeγnasen n tmaziγt deg yiseggasen n 70.
Aγmis-a yelḥa s tuffra ger yimazγawalen n tmurt-a u yerna mazal-it ar ass-a yettefeγ-d s ttawil n lantirnet. Rnu γer tesγunin i d nebder,le Belletin d’Etudes Berbères i d-sufγen yinelmaden iqbayliyen n tesdawit n Paris 8 di Fransa deg useggas n 1974 s snat n tutlayin:tafransist akked tmaziγt,tasγunt-a tbeddel isem deg useggas n 1979,tuγal sawalen-as:Tisuraf.Akk tisγunin-a i d-nebder,isallen i d-ttakent rzan s umata amennuγ γef yidles akked tutlayt n tmaziγt.Ma d isallen yerzan tallit(actualité) ad ten-naf i tikelt tamezwarut s tmaziγt deg tesγunt Afud Ixeddamen i d-tessufeγ yiwet n terbaεt n yiminigen iqbayliyen di tmurt n Fransa deg useggas n 1977,tarbaεt-a yella γef uqerru-s urgaz n tsekla tamaziγt Muḥya.
Seg tefsut n yimaziγen n 1980 armi d aseggas n 1988,aṭas n tesγunin tidelsanin i d-ilulen,di tallit-nni daγen i d-tlul tesγunt tussnant Awal i mazal tettefeγ-d ar ass-a.Tidyanin n tuber 1988,glant-d s tlelli n leqdic asertan ladγa segmi i tettwaseggem tmendawt deg useggas n 1989,s wakka yettunefk ttesriḥ i uslali n tdukliwin d yikabaren n tsertit.Aya yegla-d s tlalit n uγmis n yisallen amezwaru yuran s tmaziγt wa d Asalu i yebdan tuffγa seg ass n 10/12/1989,deg-s ad naf isallen n tallit uran s tmaziγt ama d wid n tsertit,idles,timetti,addal,…atg.Aseggas mbeεd ad yernu γur-s uγmis-nniḍen,wa d Amaynut maca ala sin n wuṭṭunen i d-yeffγen seg-s.Ad nesmekti daγen belli seg useggas n 1990 γer da,aṭas n tdukliwin timaziγin i d-ilulen,meḥsub yal tidukla tessufuγ-d tasγunt-is,tisγunin-a di tugti urant s tmaziγt neγ s snat n tutlayin:tamaziγt akked tefransist.Ma d iγmisen n yisallen yuran s tmaziγt,nnig n termit n Usalu i yeddren azal n tlata n yiseggasen ar ass-a mazal ur d-ilul ara uγmis n yisallen n tmaziγt ayenutlayan(monolingue).Llan daγen yiγmisen-nniḍen ideg ttarun s snat n tutlayin(tamaziγt d tefransist),ad nebder seg-sen:Iẓuran,i iḥebsen aseẓreg deg useggas n 2006,d l’Hebdo n Tmurt,wa daγen yedder azal n useggas (ilul-d deg useggas n 1999,yeḥbes deg useggas n 2000).Aṭas daγen n yiγmisen i d-iseddayen isebtar n tmaziγt,tirmit taneggarut d tin n La Dépêche de Kabylie i yebdan seg ass n 12 janvier(01 Yennayer)2009.
2-Tizrawin:
Nezmer ad naf aṭas n yimagraden usnanen ideg seqredcen wid i ten-yuran tamsalt n taywalt s tmaziγt neγ tamaziγt deg allalen n teywalt, maca ur ggitent ara tezrawin yerzan taγamsa yuran s tmaziγt.Ar yimir-a i yellan ala amagrad i tura massa Abrous Dehbia s uzwel :A propos du kabyle utilisé dans la presse écrite.Amagrad-a yeffeγ-d deg useggas n 1991 deg tesγunt tussnant :Etudes et Documents Berbères n°08.
Tella daγen tezrawt tussnant i iga mass Boudjama Aziri γef usentel :Néologismes dans les médias amazighs ;tazrawt-a teffeγ-d d adlis γer teẓrigin n HCA deg useggas n 2009.Wid yeggan tizrawin-a sbegnen-d ugur n usiget deg usemres n umawal i d-igellun s usexreb n tseddast n tutlayt d usaẓi n tγuri γef yimeγriyen.
Aya akk mebla ma nettu leqdic n mass Oussalem Mohand Ouamar γef wayen yerzan ugur n usexdem n warwasen (calques)seg tutlayin-nniḍen yuγalen d ansay γer tuget n yineγmasen n tmaziγt.
Mokrane Chikhi
Aselmad n tusnalest(anthropologie) di tesdawit n Bgayet