Anda-tt “lyedd lxafia” ?

Partager

Yeldi-d useggas amaynut tibbura-s s wudem ur rǧin Yizzayriyen. Leɣla, ticcumert d lḥers si yal tama. Aya, mebla leɛḍil, yefka tagnit i ccwal d usuɣu. Ass n larebɛa tameddit, d ilmeẓyen n Bab El Oued i d-yefɣen s iberdan ttuɣun, ttruẓun, ugin ad qeblen tudert ideg ttemxelbaḍen.

Lexbar yuzzar, imi segmi akka yella uɛeqqa yessawalen, kra ur yeffir. D Wehran iɣer telḥeq tyita. Ziɣ imdanen rsen ɣef yirij, sami-t ad yenkikez. Yekker wahruḥu, almi iɣallen n laman ur as-ufin tabburt. Ulamek ara tessusmeḍ annect n yimdanen yessuturen azref nsen di lxedma, d tudert n liser. Imi, tikkelt-a ttewten yimdanen ɣer uɛebbuḍ, kkren, kkaten s uniyir. Maca, mazal ur nesli ara i yibarraḥen-nni i tt-yettarran ɣer « lyedd lxariǧia ». Segmi mačči d tamurt n Leqbayel i d-yekkren, uɣen-tt mkemda. Am wakken ziɣ, Leqbayel d « les marionnettes » gar yifassen n tmura tiberraniyin.

Taluft tis-snat, d tin yerzan tamentilt n tnekra-agi. Ayadra, amek yaɛaǧaba almi tewweḍ s aɛebbuḍ i kkren medden, ttun akk laẓ n uqerru ? Iqbayliyen, ẓran sani i tetteddu acḥal aya. D acu kan, tiɣri nsen ur tufi ara tamezzuɣt anda nniḍen, ugaden amer sxedmen-èten iberraniyen. Segmi i d-tekker yemma-s n ddunit, Aqbayli yettnaɣ mgal aberrani, tura ad yanez kan akka, ad d-yawi azaglu s amgerḍ-is. Lameɛna, ur d-ǧǧin yimezwura, ayen ara d-inin yineggura : Llan wid yewwet laẓ s aqerruy, llan widak yewwet s aɛebbuḍ.

Tura mi yekker lhem, zhir yuɣ acḥal n temnaḍin, ilaq ttawil ara yessexsin times. Wid yettḍebbiren ur ssawlen ara i yisertiyen, d yimusnawen. Lameɛna, rran tama n lecyax n leǧwameɛ, ad d-sersen lehna s rruqia. Cwiṭ n swab maḍi maḍi, si melmi « le discours moralisateur » yefra tilufa n tudrin neɣ ahat n tmurt s timmad-is ? Yerna, iban am yiṭij. Fɣen-d si lǧameɛ, tendeh lgirra. Ata-h, sanda tessawaḍ tiɣert n uqerruy. Limer d imusnawen i ikecmen annar, d lmuḥal ad d-yeḍru ubaxix. Maca, mi ara tɣab tmusni, iban d acu ara yeṭṭfen amkan-is.

Awidukan, imi faqen yimdanen, nekni nwulef !

Sylia. M

Partager