Ɛabdela Ḥaman di lberj n yiṭij

Partager

Ulac agacur di tmeddurt. Kra n temlilit yellan ger yergazen tettili di demma i kra ara d yenulfun. Aka i-yella lḥal asmi i-t-id mlaleɣ di tikelt tamenzut di tamdint n Wehran deg usseggas n 1979. Cfiɣ am ass-a ɣef imeslayen iyi-d yenna : « yir argaz, a mmi, d win ur nessin tameslayt-is, argaz d win yesnan tameslayt-is, ma d argaz yifen irgazen d win yesnan tutlayt-is akked d tid n wiyaḍ ». Awal-a yeḍbaɛ deg allaɣ-iw, werǧin yeffiɣ.

Zrin issaggasen, uzlan waman ddew uẓru, ddant timsal, tebeɛzq tafsut n tmanyin turwed tadyant n Ṭubar. Mačči d kra i-iɛdan ɣef yixfawen n medden. Mačča di tagnatin n leḥris aṣeḍru n tafat yettaf abrid ɣef wid yettnadin lɛez iyi iman-nsen akked dugdud –nsen. Ur yellin i-iteddun s uggacur. Di teɣzi n tikti, tella-d timlilit n umussu adelsan amaziɣ deg furar 1989, din yura a nemlil di tikelt nniḍen. Si lebɛid wallaɣ-t mi d yeflali, udem-is yettcercur d lferḥ, lqed yezdi, allen turčen ttnadin-t leḥbab n wul. Uẓeɣ ɣer ɣur-s-nniɣ-as acu ik- yecqan si Wehran alarmi d da. Yemmuqel deg-i tallit , yecmumeḥ y yenna : « riɣ-d awal i tiɣri n tamziɣt ».

Ulac aggacur di tmeddurt, ddan leɛwam, yenulfad- wayen id yenulfan, rebrab, issaggasen n rehba, n tugdi d lxuf. Yettewenɣa Jaɛut, Matub Lunes, d wiyaḍ. Teluḥqed tafsut taberkent deg mmuten acḥal d arrac. Germaḥ Massinisa yuɣal azamul, fell-as i mbawlent tudrint, i suɣent : « ulac smaḥ ulac ». Yal wa anida yerra, yal wa iquzem l meḥna amek i-iweɛa. Ddan wussan , gren-d leɛnaya, xas akken times deg ul ur tensa. Aẓar ijebed ɣer laṣel, nuɣal nemlal i tikelt nniḍen di Wehran deg usseggas n 2007 i lmendad n umuli n Yennayer id tessudes taddukli tadelsant Numidya n Wehran. Assen malaleɣ d wayen ɣef yeg ur bniɣ, imi ufiɣ-t ziɣ yesuqel isefra n Xayyam ɣer taqbaylit. S wekka yerra-d igarujen n talsa ɣer tutlayt –nneɣ, azal n wanect-a ḥedd ma a t-yektil.

Bernen wussan, ɛabend tilufa neɣ sersen tiyaḍ , armi i d-yewweḍ wass deg id-as tuɣal tajmilt s demma n tiddukla tadelsant Numidya n Wehran deg ussan n 26 armi 28 di Maggu yezrin. Tajmlit-a tussa-d di lawan-is imi Da Ɛabela Ḥaman, yelḥan di leɛmaer, yuklal-itt s waṭas netta ur ncuḥ la i tarwiḥt-is wala i lwaqt-is akken ad yesmir adif n wallaɣ d imayaten n yifyar, d izli n ungalen akked d timezgunin.

Tajmilt- agi id yellan, tesemlal tassa d way turew, imi llan ɣer idissan n Da Ɛabedla aṭas n imusnawen am Ɛebdnnbi Remdan, Saɛid Zamoun, Ɛarkub Ɛbdela, Jamel BenƐawef,Nadia, akked imaɣnasen n tidukkla tadelsant Numidya d wiyaḍ….

Deg ahil id tessudes tuddukla Numidya s lemndada n Saɛid Zamouc aselway ines , yella diɣ umezgunz akked askasi ɣef kra yura da Ɛabedla, ama di tezqa n Lfeth, neɣ di tezqa n CRIDSEH. Imayaten n leqbayel n Wehran id yerzan akken ad ttikin deg tajmilit- agi yesbegned azal n leqder yekseb Ɛabdelah Hamam ɣerimeɣriyen ines.

Da ɛabdala, yurra aṭas n yedlisen , ger wid id yefɣen di tizrigin n HCA nezmer ad nebder ; Rubayyat n Xayyam, tisiri n tayri,,Merwas di lberj n yiṭij, antigun, d waṭas n wugalan akked timezgunin nniḍen . Ihi, am akken id yenna deg awal :

ṭlam la yetteftutus

tura d tikli ad yekfu yiḍ

atta-ya tfejrit-innes

Nekni ad as nnini : « tidet tafejrit ɣef taqbaylit atta-ya a da Ɛabdela Haman , ayyen ɣef it tɛetbeḍ du leqrar a newweḍ ɣer ɣur-s.

Ait Slimane Hamid

Partager