Acuɣer ulac imura n teqbaylit di tfaska Siwel-d tiẓuriwin?

Partager

Akken neẓra, tella-d si 19 ɣer 26 yulyu, di taddart n Saḥel, taɣiwant n Bu Wizgan, teẓrigt tis 16 n tfaska n Siwel-Tiẓuriwin (Raconte-Arts) i d-isegrawen ayendin d inaẓuren seg waṭas n temnaḍin. Ahil i d-imuggen i usihar, yella d anesbaɣur ɣef teɣzi n n wussan i yekka. Ma nerra ɣer tesga kra n lesnaf n tẓuriwin, ayen i d-ijebden awellih d tasekla.

Dɣa, yedda-d deg wahil yiwen n uḥric iwmu fkan isem « Ameskar/adlis », ideg nezmer ad naf amur ameqqran maḍi n yimura ttarun s tutlayt tafransist, mačči s teqbaylit. Deg 15 n yimura i yettwajerrden i umeslay ɣef yidlisen-nsen, ala sin neɣ kraḍ i yettarun s teqbaylit. Ɣef waya, neɛreḍ ad d-neṭṭef Mass Ḥasan Metref, i yessnen akken ilaq tasertit n tfaska-a, ur nessaweḍ ara. Nesteqsa amedyaz-amaru Salmi Musa ɣef tmuɣli-is deg waya, d wayen i d-teẓẓuɣɣer tfaska-a, yenna-aɣ-d: « Nekk mgal n rray n temlilit-a, tmal ugar ɣer tmeɣriwin-nni n zzhu d ccḍeḥ. Ur bɣiɣ imi ttakken azal yimheggiyen i usfulekler, wala ɣer tussna d unadi. Lemmer xersum 80% n wayen ara yilin di tfaska-a, ad yettwabudd i teqbaylit d yidles-nneɣ, ayen i d-yeqqimen i yidelsan-nniḍen. Ma yella ad nettanez i yidelsan-nniḍen, ad nḥeqqer iman-nneɣ, ur qebbleɣ aya. Rnu daɣen, ttwaliɣ tasekla mačči d ccɣel n uzniq », akka i iwala.

Aredmani, ddeqs i yezdin tamuɣli ɣef rray n wazal i teqbaylit send takkit (kullec) deg temlilit-a, wanag d ayen ur d-yeḍrin. Ahat d tidet ayen yellan s ufella yettwabudd i teqbaylit, am ucebbeḥ n yizenqan d tmelsi n tlawin tiqbayliyen, maca mi ara nwali ɣer daxel, ad naf yenqes umkan i yettunefken i yidles aqbayli. ɣas tafaska n Siwel-tiẓuriwin d beṭṭu n tẓuri, yewwi-d d ayen akken icudden i wakal anda i d-tettwahegga ara yettwabḍun ugar.

Si tama n yimaẓragen, i yefkan abeɛda amur yelhan i udlis azwaw, yenna-aɣ-d yiwen: « Iban-iyi-d yettili-d ujerred ɣer tfaska-a si yebrir, syinna, ad sɣerblen yimheggiyen. Lḥasul, s yisem n teẓrigin-nneɣ ur, nelli dinna acku ulac adeg», i d-yemla.

M. K.

Partager