‘’Yesres uḥeddad afḍis, yerfed-it mmi-s’’

Partager

Anwa Aqbayli ur nessin ara acennay Ḥmiduc ? ad fell-as yeɛfu Rebbi. Anwa ur nesli ara i ṣṣut-is ? Anwa ur suzznent ara tezlatin-is ? Ḥmiduc i aɣ-yeǧǧan deg useggas n 2002. Xas yemmut, mazal yeqqim-d ccna-ines. Xas yeǧǧa-aɣ, yeǧǧa-d arraw-is, i iḍefren abrid-is. Lǧedra-s tefka-d ixulaf i d-yemɣin deg ugni n ccna : Karim icennun s teqbaylit, Kusayla icennun s tefransist. Karim d axalaf n ccna n teqbaylit. Ṣṣut-is, taɣect-is d imeslayen-is, ttaken anzi ɣer tezlatin n baba-s. Am snat n tmeqwa n zzit. Aẓawan-ines ileqqem-it s txellalt n uẓawan atrar i d-yefkan ijeǧǧigen yessedhayen tameẓẓuɣt. Krim Xeddim s yisem-is n ucennay KEDYM, ilul ass n, 23 deg yennayer 1990, di temdint n Tizi Uzzu. Yedder iseggasen-is imezwura di taddart n lejdud-is Ɛeṭṭuc i d-yezgan di tɣiwant n MAKUDA. Anya n uẓawan yekcem tameẓẓuɣt-is, asmi i isel u yettwali baba-s icennu deg uxxam. D amecṭuḥ, yelmed yetturar amundul, i as-d-yeǧǧa baba-s. Yebda yessenṭaq-d inzizen n umundul s tezlatin yecna baba-s. Asmi yesɛa setta (6) n yiseggasen, tunag twacult-is ɣer tmurt n Fransa. Qqimen zedɣen di temdint n Marsay ar ass-a. Xas akken yettidir di tmurt n Fransa gar yiṛumyen, maca ur yettu yara taqbaylit-is i d-yeṭṭeḍ deg yidmaren n yemma-s. Yettmeslay-itt, icennu yis-s. Asmi i d-yemrured, yebda amɛebbar d ddunit. Ur d-yufi ara abrid ara t-yessufɣen. Yeddem, iguǧa ɣer lɛesker di Fransa, yeqqim dinna 5 n yiseggasen. Xas akken d imgaǧi, mazal-it yeṭṭef yetturar amundul. Icennu di tmeɣriwin di temdint n Marsay akked Lpari. Yuɣal snen-t lɣaci belli d mmi-s n Ḥmiduc. Asmi i d-yeḥbes di lɛesker, yegzem-itt di ṛṛay-is i wakken ad yekcem deg unnar n ccna s wudem unṣib. Akka i yeɛɛawed, yessekles tizlit n baba-s « Lemḥibba-m temmut », yerna yessuli-as klip. S ṣṣut-is aḥlawan, yettaken anzi ɣer taɣect n baba-s, d uẓawan-is yettuleqqmen s wallalen n wass-a. D tizlit iɛeǧben aṭas, ladɣa ilmeẓyen. Deg useggas n 2017, yessekles tizlit-is tamenzut, yerna-s klip, s uzwel « Aɣyul yezga iɛebba », anda i d-yewwet s leqseḥ ɣef yir liḥala tettidir tmurt, d wugdud yerwan lḥif. A-tt-an tseddart si tezlit :

« Ttwaliɣ-kem kull ass tettruḍ,

Deg yiberdan tettsuɣuḍ,

Hudden-am lsas-im.

Ɣef tegrawla ad d-tḥekkuḍ,

Mazal-ikem ur tettuḍ,

Idammen n warraw-im.

Mazal-ikem tkennuḍ,

Tettɛebbiḍ trennuḍ,

Teclex tezmert-im.l

Ur iɛeṭṭel ara yesseḍfer-d tizlit n tayri s klip, azwel-ines « Dayen », s imeslayen ḥninen, ẓiden. Anda i as-yeqqar :

« Lḥebs deg-i tzedɣeḍ,

Medlent tewwura-s.

Ur tezmireḍ ad d-teffɣeḍ,

I ddiq n temḍellas.

Winna akken tesneḍ,

Winna akken i tḥemmleḍ,

Ur bɣin ad t-temlileḍ,

Baɛden-kem fell-as.

Aseggas-agi daɣen, yerna yessekles tizlit-nniḍen s klip, anda i d-yesseqcer leǧruḥ n isdawanen akked yir liḥala n yilmeẓyen yeɣran, qqimen mebla axeddim. D wid akk i d-yewwin igerdasen-nsen, ur d ufin iqiḥ, ala asenned ɣer leḥyuḍ. Ur ẓrin acu ara xedmen wala anda ara ddun. Tiwwura akk medlent sdat-sen. A-tt-an tseddart deg usefru n tezlit :

« Leqraya telha

Anda (i a)s-fkan azal.

Mačči d timucuha,

Mačči kan d awal.

(…)

Nebɣa tamussni,

Aɣ-tawi ɣer sdat.

Ayen i nettmenni,

D igenni n tafat.

(…)

Neɣra armi ncab,

Nuɣal ur neswi.

Ayen akk neneɛttab,

Ur yesɛi amdawi.

Abrid n KEDYM yenǧer ɣer ccna s teqbaylit. Yebɣa ad d-yernu taḥjurt-is ɣer unnar n ccna n teqbaylit. Xas ma abrid ḥercaw, maca tabɣest yesɛa akked tayri i t-yeqqen ɣer ccna, ur yettwali ara uguren ara t-yeǧǧen ur yettaẓ ara ɣer-s.

Fahim Messaoudène

Partager