“Targit tamarikanit s tutlayt n Si Muhand U Mhend”

Partager

Karim MTM d yiwen ger yilemẓiyen icennun rap s teqbaylit. Maca, gar iḍebsiyen d tesfifin i d-yeffɣen ɣer ssuq di ssenf-agi n ccna, aḍebsi n Karim umi isemma «Abrid-iw» yufrar nezzeh. Taluft tamezwarut d tutlayt imi Karim icennu s teqbaylit kan. Rnu ɣer wanect-a, icennu ɣef tlufa yeenan ilemẓiyen n wass- s tutlayt-nsen.

Nemlal-it di temdint anda yezdeɣ deg Uzellagen (Iɣzer Ameqran), s lferḥ d ameqqran i d-yerra ɣef yiseqsiyen-nneɣ.

Azul a Karim, d acu i tḥulfaḍ imi d-yeffeɣ uḍebsi-inek amezwaru ɣer ssuq ?

Ad ak-d-iniɣ kan tidet, mačči akka i ssarmeɣ ad d-yeffeɣ. Ttwaliɣ-t ixus aṭas. Maca, ayen ifuten ifut, ssarameɣ aḍebsi i d-iteddun ad yili yif-it.

Mi ara nsell i tuɣac-inek, d ayen ibanen kečč d yiwen n ucennay ur nettaṭṭaf iles-is, neɣ ala?

Amek i tebɣiḍ ihi ad yili ucennay yellan deg temẓi-s d netta iḥemmel Lwennas Meetub ? Ala asdegdeg! Zemreɣ ad d-iniɣ Meetub d netta i d baba-tneɣ nekni s icennayen n rap. Gas akken ur yelli ara d acennay n rap, d netta i aɣ-iwelhen ɣer ssenf n ccna-agi. Seg wakken aṭas ilemẓiyen i iḥemmlen rap, yettban-iyi-d ccna-yagi ad yeṭṭef amkan-is deg yiseggasen i d-itedun.

Kra n tuɣact-ik ur tent-nettaf ara deg uḍebsi-yagi i d-tessufɣe&#7693,; llant kan di Internet, ayɣer?

(S teḍsa) Ala ! Tidak-nni uerent, ur yezmir ara umdan ad asent-isell zdat n twacult-is! Yerna ur cukkeɣ ara ad afeɣ win ara iqeblen ad tent-id-yessufeɣ ɣer ssuq. Maca, ferḥeɣ aṭas imi tugget n yilemẓiyen d tlemẓiyin i sent-yeslan s ttawil n Internet, aṭas deg-sen i aɣ-d-yuran. Anect-a yif yal taɣawsa nekk ɣur-i. Ilemẓiyen ttmeslayen s tlelli ur as-tewqie ma yella sean azref n tlelli n wawal neɣ ala. Tilelli n wawal nettlal-d yes-s, ur ttraǧuɣ yiwen ad ayi-tt-id-yefk.

Ini-d a Karim, d ayen tettidireḍ yal ass ɣef wacu i tcennuḍ?

Xaṭi, di tudert-iw n yal ass, ur nettmeslayeɣ ara akken ttmeslayeɣ di tuɣac-iw. Mi ara cennu&#611,; ttaraɣ iman-iw deg umkan n wiyaḍ. Azniq azzayri ilebbu s yimdanen i d-ssnulfeɣ di tuɣac-iw. Nekk d yiwen seg-sen imi ula d nekk d mmi-s n ugdud. Ilemẓiyen n wass-a ttmagaren aṭas n wuguren, llan deg-sen aṭas ur fhimen ara yimeqqranen. Uguren i nettmagar nekni di tmurt-nneɣ ur ttcabin la wid n yieecciwen n Marikan, la wid n “la banlieue” n Fransa. S rap nessaweḍ ad d-nebder kra seg yiɣeblan-nneɣ. Cukke&#611,; ur yezmir ara ssenf-nniḍen n ccna ad d-yemmeslay fell-aneɣ akken yezmer ad d-yemmeslay rap.

I leqraya, a Karim, mazal-ik teqqareḍ?

(S teḍsa) D ayen ṭṭaxreɣ-d deg uɣerbaz alemmas. Lliɣ ttxemmimeɣ ala ɣef rap ! Neddmeɣ fell-as maca ifut lḥal. Ur tettruɣ ara ɣef wayen ieeddan, tura ɣur-i inezgumen-nniḍen d wacu ara d-lhuɣ.

D acu ara tiniḍ deg yicennayen n rap n teqbaylit ?

Tugett seg-sen sseqdacen tutalyin-nniḍen, anect-a ur yi-yeeǧib ara. Nezmer ad necnu rap s teqbaylit, yerna s teqbaylit kan. Taqbaylit d tutlayt n rap. Nekk cennuɣ s teqbaylit i wid ifehmen taqbaylit. Am yal acennay n rap, tḥuza-yaɣ merra tergit tamarikanit, maca nezmer ad tt-id-nini s tulayt n Si Muḥend U Mḥend.

Ger taggara, d acu i ilaqen iwakken rap s teqbaylit ad yaɣ amkan-is gar lesnaf-nniḍen n ccna?

Ass-agi ccna n rap s teqbaylit yella yerna yella s waṭas. Yeqqim-as-d kan ad yeseu aqerru (un leader), yeeni acennay n rap s teqbaylit ara ḥemmlen waṭas n yimdanen. Arrac n wass-a ḥemmlen aṭas rap. Amedya, deg Uzellagen, aṭas i ilemden awal s wawal n cnawi-nneɣ. Ass-a, ilaq wid terza temsalt, bɣiɣ ad d-iniɣ “les éditeurs”, ad eelmen s wanect-a iwakken ad as-fken afud i ssenf-agi n ccna ad yeseu amḍiq-is di tmurt-a.

Tadiwennit i d-yelqeḍ

Karim Kherbouche

Partager