Tamurt n yiderwicen

Partager

Nefleɣ ɣer tmurt n tirga

Ufiɣ lebḥer yeɣɣur

Iselman ttɛicin di berra

iɣersiwen ttidiren s zzuṛ

Lweḥc, ṭṭlam, lxelɛa..

Deg wuli-iw ɣɣazen lehdur

Tadyant-iw deg targit tella

Ufiɣ deg-s aɛemmuṛ

Akka i d tamurt iderwicen anda ddan kulci ibeddel ṣṣifa,anda lḥan kra yellan yedda mxelfa. Xeṭṭabi Aḥmed d yiwen umedyaz d yewwin aɣanib nniḍen i tsekla n taqbaylit, acku isental tettqazem temdyazt‑is d wid yelsan talaba n tebrek, d wid yerran tafat tettergigi deg ayen tebɣa ad tesken. Anwi i d‑ Ahmed Xeṭṭabi ? Asmi iten‑nesteqsa ɣef anncet‑a yenna : « di tazwara Aḥmed Xeṭṭabi ur yextar ara tamedyazt, d tamedyazt i t-yextaren. Limer medden ttextaren akk tamedyazt tili a-ten-an akk d imedyazen, maca xas ma ur llin ara d imedyazen maɛna llan d imeyyazen. »

Mačči d ayeffus

Mačči bbesif d azelmaḍ

Mačči d amaḥbus

Ddaw takti n wiyyaḍ

sεiɣ laḥmalat

Ɣer kra n tsartitin

Ur sεint tuyat

Ur tekksent tudert

Ur d-ttarant lmeytin

Ttakkent-d tazmert

D ubaḥri i turin

Akka i d udem n yiberden di tgelda n yirabiten, akka i d‑annadi di tabhat n lemḥayen. Awal yettnaḍeh awal akken tikta ad jebent tikta,a mer iggenwen ad nquqlen,amer akal ad yergagi. Yenna‑d Aḥmed : « Tamedyazt nekk γur-i d ccbaḥa, d iḥulfan d tugniwin yettilin deg yiwen n umaḍal yettidir deg-s umedyaz, dγa yettawi-tent-id yettmuddu-tent i wid akk iḥemmlen ccbaḥa. Tamedyazt d tayri yesseḥbibir fell-as umedyaz, d awezγi ad tt-yeǧǧ ad tames. Tamedyazt d tin iferrun akk tilla, a m-rrezg n win textar tmedyazt xaṭer amedyaz anda yettili ireggel ṭṭlam. »

Ger tiselbi akked tayeḍ, yettilid cwit n takayin yettawin ɣer tilawt, takayin yesufuɣen targit ar targit‑is. Deg akka s lmend n yifyar yzreɛ deg abrid‑ is di later n tikli‑s, si tfaska ɣer tayeḍ arazen d wid i‑as d yeldin afus, armi yewwi araz amenzu deg Yulyu 2010 di tfaska n Wussan n temedyazt « Yusef U Qasi d Si Muḥend U Mḥend » am akken diɣ yewwi araz amenzu di tfaska n yitri n Uqbu di cetwa ‑agi yezrin. Ɣef aya yenna Xeṭṭabi : « Mi wwiγ arazen,d tamedyazt iyi-ten-imudden, tefreḥ yis-i, tenna-iyi-d tanmirt-ik, ur ndimeγ ara mi k-id-xtare&gamma,; ttraǧuγ ad d-tmuddeḍ ktar n wanect-a ».

Akka yettemckukul leɛqel ɣer tiselbi, wa tesidir‑it temedyazt wa d netta i yesidiren tamedyazt am akken i‑aɣ d yenna : « Tikwal amedyaz yettinig γer nnig tilawt i wakken ad yidir din ad d-yeǧǧ timetti-nni anda yella akken xaṭer teɛya tesseɛya-t yettinig yettnadi-as-d tujjya. Limer ulac ayen icemten amek ad nwali ayen icebḥen? Ihi nekk ḥemmleγ ayen icemten xaṭer d tamrayt n wayen icebḥen. ». Ger inzizen n tmena akked d innig ɣer imedqen deg tezdeɣ cihwa n usefru, tella teqbaylit, tikti n Aḥmed ɣer tsekla ula d netta‑t s wazal‑is : « Tamuγli-w γer tmedyazt taqbaylit tewwid anzux u ad d-nini atten deg yiwen n uswir akked tmedyazt n tmura nniḍen, tura llan-d yimedyazen i d-yewwin amaynut i tmedyazt taqbaylit am Murad Raḥman d Ḥusin Luni, Awcic Muḥemed, Ahmed Ṭwil, Nurdin ayt Sliman,Swiher Xaled, Segini Jugurṭ, Ayt Busaɛs Akli….Ma nmuqel ɣer tamedyazt n tmeṭṭut ad tt-naf teffeγ-d, tezger-d aḥebbas itt-yeǧǧan akken tettkukru, dγa ad d-adreγ kra n tmedyazin: Linda Kudac, Dali Salima, Meṭahri Ḥakima, Ḥemdawi Rebbiḥa, Samira Mahdi, Cilali Lila..d tyed.

Di tmurt n irabiten yettazel wawal, di tagnit n iderwicen tefgen yifyar, Xaṭṭabi yellan d ageṭum n usirem i tmedyazt n taqbaylit yessen azal i wawal acku ɣurs : « Nezmer s usefru ad nekkes akk iḥebbasen n tudert, u ad nidir di tlelli merra ».

Tilelli ? Maɛlum asefru yesawel kkan i tlelli. Ihi as neǧǧ nnuba i wawal ad yinni ihulfan n ugdud ɣer umedyaz :

Deg allaɣ-iw asefru‑k bnin

Acu i s-terniḍ seg leḥwal

Ttxil-k rnu-d wis ssin

Selmed‑iyi aniwel n wawal

Aḥlil win ur k‑nessin

win i k‑yesnen yetthibi‑k simmal

Ait Slimane Hamid

Partager