yeǧǧa-d…

Partager

Ass n 26 di furar 1989, tameddit n wass, yuɣal-d umusnaw seg Lmerruk anda i yehder i yiwet n temlilit s wazal-is ɣef wayen icudden ɣer tmaziɣt d tmazɣa. akken kan i d-yewwed ɣer Ain Defla, din i as-d-uɣent akal, imi yiwet n lmusiba turag-d fell-as, yessufeɣ din rruh. Qerrihet tyita, imi argaz yecban wa mazal tehwag-it tmurt, ladɣa imi akken i tekcem Lezzayer deg tallit tamaynut i yeldin tawwurt i tugdut s yikabaren d tlelli n umeslay. « Le démocrate impénitent » ur yesɛi ara atas n wakud iwakken ad yesseftutes tiktiwin-is deg unnar, tiden akken i izedɣen allaɣ-is.

D argaz i yettnaɣen yal ass ɣef lasel mi akken adabu yezzi-as s uɛrur. Amek ihi, deg useggas n 197ɛ, yesselmed tamaziɣt deg tseddawit n Lezzayer. Atas i ibehten amek akka tutlayt yecban ta tezmer ad tekcem annar n tussna ? Netta ibeggen-d aya s lxedma.

Tafsut n yimaziɣen inedhen ass n 20 si yebrir 1980, d netta i as-ismendgen. Tamentilt tamenzut d akken mi ugin yimdebbren ad d-yemmeslay deg tesdawit n Tizi Ouzou ɣef udlis-is yerzan isefra n Si Muhend. Di teswiɛt-nni dɣa i d-mmeslayen fell-as deg tilizri n tmurt d akken d amdan i yebɣan ad yessuzzer ssem di tmurt. Llan wid iwumi yerra deg yiɣmisen, anda i asen-isemma : « Les donneurs de leçons ». Tudert-is i merra bedren-t-id snat n tikwal deg tilizri. Asmi n 2à yebrir, akked tmettant-is. Aya, ad t-naf deg tebrat i as-yura Tahar Djaout, seg yemmut.

Ma nezzi-d kan s agerruj i d-yessegra, d ayen i yezmer umdan ad t-yesseqdec i tussna d tmusni. « La colline oubliée » yellan yakan d ungal yeqqel d asaru. Tagi d yiwet n tamawt gar tiyad anda ara naf annar wessiɛen deg tsekla taqbaylit yesseqdec Dda Lmulud. Nnig waya, yewwi-d tamusni yekseb s tutlayt tafrensist ɣer lasel-is netta. Yerra lwelha-s ɣer yisefra imi d nutni i d ljedra n tnaslit. Yura adlis ɣef Ccix Muhend U Lhusin. Yewwi-d yiwet n tezrawt d talqayant ɣef tudert n umusnaw-agi, d wamek i yessedda timsal di tallit-is.

Imi ccix yesseqdac taqbaylit s unamek wessiɛen, Dda Lmulud yugem-d s ɣur-s tamusni, yerra-tt gar yifassen n kra n win yeɣran adlis-a. Macci deg-s ara naf tadyant n At Qasi ? £as akken cnan fell-as yimezwura, maca tuget n yiqbayliyen ur zrin ara anamek n tedyant-a, anda yenna :

Wiyyak a Sɛid hess-iyi

Muqel deg At Qasi

Ur yelli hed akkan llan

Si Tizi armi d tizi

He dur ten-yettɛasi

S lbarud i tt-id-hellan

Asmi i asen-iras s trusi

Cwit d iɣisi

Negren, ggran-d ala aklan.

Am wakken i d-yemger ayen akken mmeslayent snat n tgejda n teqbaylit, Ccix Muhend akked Si Muhend. Mi yewwed ɣur-s uneggaru-a, yenna-as

A Ccix Muhend U Lhusin

Nusa-d ad k-nissin

Nedmeɛ di lgiha-k cwit

A lbaz izedɣen lehsin

Ihubb-ik uhnin

Ddaraga-k hed ur tt-yewwid

A ssfer heggi aɛwin

Ul-iw d amudin

Tamurt ad tbeddel wiyid.

Gar sin yimusnawen-a, yemlalen yiwet n tikkelt kan, yuzzar wawal s lemɛun, yal wa amekn i yenna. Imeslayen nsen ggran-d ressan di tmetti, ttawin-ten medden d amedya, neɣ ahat d timsirin i tudert nsen. Ayenn yecban imeslayen-a :

Macci d tiselbi i nesleb

Atas i nɛetteb

Aql-aɣ d imehzan kullas

Lweqt-agi yeskaddeb

Salet lmujerreb

Win ur nnuda ur ɛeddant fell-as.

Imi Dda Lmulud yuran s tutlayt-is adlis-a iwala d akken tamaziɣt tehwag lsas iɣef ara ters, yessufeɣ-d deg useggas n 1976 yiwen n udlis iwumi isemma : tajerrumt n tmaziɣt. dɣa d tin i yellan di lmendad i uselmed n tmaziɣt yebdan deg uɣerbaz Azzayri deg useggas n 1995. Ulac aselmad n tmaziɣt ur nesseqdec ara allal-agi isersen tamaziɣt ɣef lsas ijehden. Ass-a, ulamma ur yehdir ara Dda LMulud i ssaba n wayen yezreɛ, maca ad as-nini ttes di talwit, imi ayen tezzid yuɣ, leɛtab-ik yesjujjeg tafat n widen i d-teggid.

Aɣbalu :

“Mammeri a dit», Aomar AIT AIDER, Ed l’odyssee 2009

“Cheikh Mohand a dit», Mouloud MAMMERI, 1990

Sylia. M

Partager