Aheggi n tezrawt n Doctorat ɣef tutlayt n tmaziɣt

Partager

Malika Ben Aḥsen, d yiwet n tlemẓit taqbaylit, i d-yekkren deg temnaḍt n Wehran, i yettidiren dinna. Ɣur-s yiwen n uṣenfar i tettheggi ɣef tutlayt n tmaziɣt. Imi nettat d tanelmadt i d-yekfan tizrawin n Master deg ugezdu n teglizit deg useggas n 2014. Tesɛedda timsizzelt akken ad tɛeddi ɣer uswir n Doctorat, dɣa din i tefren ad d-yili usentel n tezrawt-is ɣef tmaziɣt, tutlayt-is n tyemmat. D tazrawt iwumi tefka asentel “Arabophones’ attitudes towards the teaching of tamazight the case of Oran”.

Tebda leqdic-is akka tura qrib kraḍ n yiseggasen. Tettkemmil s unadi di temkerḍiyin ideg tezmer ad taf idlisen ara tt-yallen deg uṣenfar-is, txeddem tirza yal tikkelt ara tili tegnit ɣef tutlayt n tmaziɣt s umata s tmagit d yidles d tmeslayt, ama d timliliyin neɣ isaragen i d-yettilin deg Wehran. Yal tikkelt tḥedder, tleqqeḍ-d isallen sya u sya. Mi tesɛa akud, trezzu ula ɣer tmurt n Leqbayel, tetteg anadi-ines s lebɣi meqqren, akken ad t-tekfu deg lawan.

Imi yekcem uselmed n tmaziɣt ɣer uɣerbaz deg Wehran, tufa-tt daɣen d tagnit-nniḍen, anda tḥedder i temsirin daxel n tneɣriyin n tmaziɣt, mbeɛd mi d-tewwi ttesriḥ seg tenmehla n usedwel. Tettwali tarrayin swayes xeddmen yiselmaden, testeqsay-iten. Ɣer taggara, txeddem ineqqisen d tesleḍt, tettaṭṭaf tugniwin i yinelmaden akken ad tent-tseddu deg tezrawt-is. Nesteqsa-tt ɣef wayɣer i tefren tutlayt n tmaziɣt deg tezrawt-is, d wamek i tt-id-tusa tikti-a akked yiswi-ines seg usenfar-a. Tenna-aɣ-d: “Bdiɣ xeddmeɣ kra n leqdicat ɣef tmaziɣt i yiman-iw kan seg useggas n 2014, mi lliɣ qqareɣ Master. Bɣiɣ dima ad geɣ kra ɣef tutlayt-iw n tyemmat, maca ur ẓriɣ ara ɣef wacu swaswa.

Almi d yiwet n tikkelt taselmadt-iw di tesdawit n tsekla tafriqt, tenna-aɣ-d ameslay i mazal deg wallaɣ-iw ar ass-a ; tenna-d ma ur texdimem ara kunwi ɣef tutlayin-nwen, d iberraniyen ara igen leqdic fell-asent. Dɣa imir ɣetseɣ ad ddmeɣ amedya n Wehran ɣef walmud-inu. Asentel n taggara n tezrawt n Master yella-d ɣef « L’alternance codique des Kabyles d’Oran », yeɛni Leqbayel yettmslayen taqbaylit, maca sexlaḍen imeslayen n taɛrabt s waṭas. Mi rebḥeɣ timsizzelt n doctorat, abrid ɣef uṣenfar yella yakan yenǧer.

Seld mi tuɣal tmaziɣt d tunṣibt u llan-d yidgan n uselmed deg uɣerbaz di Wehran, furseɣ tagnit, giɣ asentel « Les attitudes des arabphones envers l’enseignement de tamaziɣt à Oran », iswi n waya, d addud sɛan yimseɛraben di tikli n uselmed n tmaziɣt ɣer sdat, tikwal d win yelhan, tikwal-nniḍen yettxuṣṣ. Akken teẓram, adduden-a, sɛan tixuṭert meqqren deg wayen akk yerzan aselmed n yal tutlayt akken tebɣu tili. Ayɣer ala, tamuɣli-a n wid ur nettmeslay ara tamaziɣt ad d-tili seg tama tufrart (positive), u d wa i d asirem n yal aqbayli yettidiren deg temnaḍt timseɛrebt.

Daɣen, d ameslay ɣef tebɣest d lǧehd i xeddmen yiselmaden-a akken ad tt-ssiwḍen, ad tt-sḥemmlen i yimseɛraben ɣas akken ttmagaren uguren deg waṭas n tikkal. Ma ɣef wacuɣer ferneɣ tutlayt n tmaziɣt, d leḥmala tameqqrant n tutlayt-iw i yi-izedɣen seg temẓi-w”.

Khaled Achoui

Partager