Asmekti n tmenɣiwt n Meɛtub Lwennas

Partager

­­­

Nekk seg ccetla n ‘’yigrawliwen. Zemren ad i yi-nγen maca ur zmiren ara ad i yi-qeḍɛen ṣṣut. Yif ad mmteγ γef tiktiwin-inu wala ma mmuteγ s tewser’’

Yella yiwen yella ulac-it, yella wayeḍ ulac-it yella. Meɛtub d yiwen seg wid i ulac netta yella. Ssut-it mazal ad d-ibeɛzaq. Tameddurt-is teččur d tidyanin, yemmut asmi yesɛa 42 n yiseggasen, maca ma nmuqqel ayen i d-yenna, ayen yexdem d wayen i d-yeǧǧa, yugar win yesɛan lqern di leɛmer-is. Akken i as-yeqqar : ‘’isem-iw d amennuγ’’. Meɛtub Lwennas, yeqqar-d ayen ur zmiren ara wiyaḍ, yeqqar-it-id s usefru d ccna. Seg wasmi d-ilul ur ibeddel ara: yettnaγ γef yizerfan n tutlayt d yidles amaziγ; yettnaγ γef yizerfan n umdan s umata akked yizerfan n tmeṭṭut tazzayrit. Yekker-d magal tasertit n uɛerreb i yextar udabu n Lezzayer tamunant. Yessenqed-d daγen aγerbaz azzayri i iselmaden i yigruden amezruy akerkas i d-yeqqaren dakken Lezzayer d taɛrabt, d tineslemt. Deg tɛecret taberkant, yecna γef yinaẓuren d yimussnawen γedren watmaten inselmen, yerra tajmilt i Mass Bouḍyaf (Tuǧǧal), I Mass Ğeɛɛuṭ (Kenza a yelli) akked wiyaḍ. lul-d ass, 24 yebrir 1956, deg taddart n Tawrirt-Musa, deg At Dwala, deg lwilaya n Tizi Uzzu, nγan-t yifassen n leγder ass n, 25 yunyu 1998. Ar ass-a mazal ur neẓri ara anwi i t-yenγan, tamettant-is teqqim d taqnuẓt. Seg wasmi yemmut, yuγal d azamul n umennuγ n tugdut d yizerfan n umdan. Isem-is, yeffeγ berra i tmurt n Lezzayer, yettawessen merra deg umaḍal. Uqbel ad yemmet, yura yiwen udlis γef tmeddurt-is iwumi isemma Le rebelle « Agrawliw ». Deg umagrad-a, ad neɛreḍ ad d-nemmeslay fell-as, ad d-nefk agzul n yal ixef yellan deg-s.

Meɛtub agrud

Ilul di tallit n ṭṭrad n Lezzayer, irgazen wa iffeγ γer umadaγ wa yunag γer Fransa akken ad inadi axeddim. Yetturebba-d gar tlawin ; yemma-s d setti-s akked uletma-s. Deg uxxam, ala netta i d aqcic, yetturabba-d nnefxa d ttnefcic, d aqcic imcebbel ameqqran. Asmi yesɛa 5 n yiseggasen di leɛmer-is, qrib yesreγ taddart-is. Deg tallit-nni, arrac uγalen deg umkan n yirgazen, ttḥulfun i yiman-nsen meqqrit γas akken meẓẓiyit. Ɣur-sen tilelli, xeddmen akken i asen-yahwa. Meɛtub imiren yakan, iḥus i yiman-is amzun d argaz, ixeddem ala tiwuγa. Ayen iγef i yecfa ugar γef temẓit dakken d amceqlal ameqqran. Yekker-d di twacult taẓawalit, baba-s yunag γer Fransa deg useggas 1946. Yemma-s txeddem axxam terna berra. Temẓi-ines, yesɛedda-tt gar uγerbaz, axxam, igran akked turart. Yemma-s, urǧin teγra, maca teẓra d acu-t wazal n leqraya, tebγa mmi-s ad iγer, tettraǧu seg-s ad d-yeffeγ d amussnaw ameqqran ; acu netta d ayen yesɛadday di berra akter n wayen yesɛadday deg uγerbaz. Iselmaden-is, dima ttasen-d s axxam γer yemma-s, ttcetkin-d fell-as. Mi ɛeddan wussan, yemma-s ad tettu, ad yuγal γer din. Sbeḥ mi ara d-yeffeγ seg uxxam, ad yemlil d yemdukkal-is, ad ffren igraben-nsen, ad ruḥen s adrar ad andin tixeftin d tqellaɛin i ẓẓerẓur d yimerga. Akka i yesɛedda temẓi-s. Ayen i as-d-yeggran di ccfawat-is, d iselmaden-is – Imrabḍen n Yirumyen- i t-yesseγren mačči kan amezruy n Fransa, maca ula d amezruy n Yimaziγen akka am Yigurten. Mebla ccekk, anect-a izerrer mliḥ γef temγer-is, d ayen i t-yeǧǧan ad inadi γef laṣel-is akked yidles-is. Asmi tefra lgerra, nwan dayen tfuk lmeḥna, maca aseggas kan, yuγal-d ṭṭrad-nniḍen gar Ben Bella akked d Leqbayel anda mmuten ugar n 400 n yiterrasen. Anect-a, yeqqim-as-d deg wallaγ-is amzun d icerrig meqqren gar Leqbayel d Weɛraben. Ahat d tidyanin-a akkit i d-yessakin deg-s amennuγ yeddem asmi yuγal d ilemẓi. Ben Bella, yuγal d aselway amezwaru n Lezzayer, syin yusa-d Bumedyan, tamaziγt tettwagdel, ur tesɛi ara amkan-is di tmurt. Asmi yekcem γer tesnawit, taɛrabt, teṭṭef amkan n tefransist, d ayen i t-yeǧǧan ad yefcel, ad yeḥbes leqraya. Гur-s d ayen zerɛen imiren i la d-nmegger ass-a. Taɛrabt i as-ḥettmen, urǧin iḥulfa yis-s d tutlayt-is ; γur-s taqbaylit d tutlayt-is n yal ass, ma tafransist d tulayt n uxeddim. Ifaq seg yimir dakken wwin-d Imaṣriyen akken ad rren Leqbayel d Aɛraben. Netta, anect-a seg yimir ur t-yeqbil ara, mi d-telḥeq temsirt n taɛrabt, ad d-yeffeγ ur as-iḥedder ara. Гur-s yal tamsirt iwumi ur yeḥdir ara d tiẓidert. Akka i tkemmel tudert-is gar uγerbaz d umennuγ armi yewweḍ d ilemẓi, dγa yeṭṭef-d lekwaγeḍ-nni akken ad yeddu d aɛsekri.

Meɛtub ilemẓi

Ul-is baqi yettxemmim, ma ad iruḥ neγ ad yeqqim’’ ! Yesɛedda iḍ d axemmem, yuγal yegzem-itt di ṛṛay, ad iruḥ akken ad yekkes aγbel-is. Rran-as-d γer Wehran. Aggur segmi yewweḍ deg useggas 1975, yekker ccwal gar Lezzayer de Lmerruk. Di tallit-nni, d Bumedyan i yellan d aselway n Lezzayer, iγḍel-d rrehb γef yizzayriyen, tugdi tezga deg wul-awen. Mi yewweḍ γer din, yufa-d iman-is am wakken d aberrani, acku i tikkelt tamezwarut i yeffeγ si taddart-is, i yeǧǧa idurar ideg d-itturebba. Yecfa γef wasmi ttaččaren ikamyunen d Imerrukiyen, ttarran-ten γer tmurt-nsen, gar-asen imγaren, timγarin, arrac, tiqcicin, tulawin… Tuget deg-sen, lulen-d di Lezzayer, ɛacen di Lezzayer. D Lezzayer i tamurt-nsen. Ur ssinen kra γef Lmerruk. Llan gar-asen Icelḥiyen, Imaziγen n Waṭlas. Anect-a, yeǧǧa-yas-d ul yejreḥ acku iḥseb-iten d atmaten-is mačči d iberraniyen. Tallit-nni tuɛer nezzeh, aṭas n yilemẓiyen i iruḥen d asfel, llan kra ar ass-a ur ufin ara tafekka-nsen, llan wid yettujerḥen, llan wid yettuḥebsen, ar ass-a mazal-iten di leḥbus n Lmerruk. Anect-a, acku mqellaɛen sin γef ṭṭabla akken i as-yeqqar Lewnis At Mengellat deg wawal-is. Гas akken di tallit-nni meẓẓi, maca, teqqim-as-d d ccama deg wul-is, urǧin ad tekkes ; iwala lbaṭel meɛna ur yezmir ara ad yexdem kra ! Deg sin n yiseggasen-nni n lɛeskeṛ, iwala lbaṭel. Ala lbaṭel, ulac acu i d-yesfaydi seg-sen. Ussan-nni, yessedhay iman-is s yisefra, yettaru, acku yella yakan yuγ tunnami icennu deg taddart mi ara tili kra n tfaska. Mi kfan sin n yiseggasen-nni, yuγal-d γer taddart, yufa-d axeddim deg uγerbaz alemmas deg At Dwala. Imiren, tefka-yas tegnit yura aṭas n yisefra, ttawin-d γef ugama, tayri, tagmat, lbaṭel… Acu ur iɛeṭṭel ara aṭas, yettaxer-d deg uxeddim-nni acku yuḥwaǧ tilelli. Mi iwala isefra wejden, yeṭṭef abrid-is γer Fransa akken ad ijerreb zzher-is.

Tagiṭart-is tamezwarut

Yexdem tagiṭart-is tamezwarut s tbidunt n zzit. Гas txus, maca yettekkes lxiq yis-s. Asmi i d-yuγal baba-s di Fransa, yewwi-as-d tamundult, yefraḥ nezzeh, kra kra yuγal yelmed tiyita n tgiṭart γas urǧin yelmed aẓawan di tudert-is. Maca, aseggas kan, ččan-as-tt di leqmer. Yuγal yekreh iman-is. Syin d tasawant, aseggas kan, yuγ-d tagiṭart-nniḍen, yuγal yettγenni deg tmeγriwin di taddart-is. Deg useggas 1978, iqsed-d ad ijerreb zzher-is di Fransa, iruḥ γer Annemasse deg Haute-Savoie acku dina llan Leqbayel yessen. Mačči aṭas i yekka dina, yuγal yuli γer Paris anda yemlal deg waṭas n yicennayen n Leqbayel akka am Dda Siman Σezzem, Ḥnifa, Yidir… Dina, tirga-s uγalent d tillawt ; yewweḍ yebda icennu deg leqhawi anda i d-ttemlilin yiγriben. Yiwen n wass, yeɛreḍ-it-id Yidir ad yecnu yid-s, imiren i iḥulfa dakken iger asurif meqqren γer sdat. Kra n wussan daγen, yewwi-t Yidir yessekles kra n tezlatin. Deg usseggas n 1980, tusa-d Tefsut n Yimaziγen, yecna i tikkelt tamezwarut di Olympia tazeqqa teččur armi tenfel.

Tafsut n Yimaziγen

Yules-d γef Tefs­ut n Yimaziγen, amek i d-tebda d wacu i d-yeḍran. Tebda-d deg tesdawit n Tizi Uzzu, deg waggur n meγres 1980 asmi adabu ur yeǧǧi ara Dda Lmulud At Mɛemmer akken ad yexdem yiwen n usarag γeg yisefra n Leqbayel iqburen. ¨hebsen yinelmaden γef leqraya, syin akin uɣent tmesbaniyin akk Tamurt n Leqbayel. Iḍ n 19 ar 20 Yebrir yekcem lɛesker tiγarimin ideg zedγent teqcicin, tuɛeddan γef lḥerma-nsent. Deg tedyanin-a, yuɣ lḥal Meɛtub di Fransa, maca ul-is deg Tmurt i yella. Yal ass yessawal i yimeddukkal-is akken ad as-d-fken isallen, yebγa limmer di Tmurt i yella akken ula d netta ad yettekki. I lmend n wayen iḍerrun di Tmurt, yecna di Olympia, tazeqqa teččur akken armi d ulamek! Imir, tagnit deg Tmurt n Leqbayel, texnez nezzeh. Adabu, yeḥbes aṭas n yilemẓiyen, llan azal n 400 n yimejraḥ. Гur-s, tidyanin-a, rrẓant azaglu n tugdi, yeqqren-iten γer wayen i d-yeḍran deg 1954 mgal aṛumi. Yal aseggas, yuttuγal γer Tmurt, yesfugul Tafsut n Yimaziγen d wayetma-s Leqbayel. Seg yimir, tuɣal Tefsut n Yimaziγen, sfugulen-tt ula berra n Tmurt n Leqbayel : Icawiyen, Imẓabiyen, Icelḥiyen, Irifiyen… Yerna yules-d γef tallit n rrebrab deg yiseggasen n 90. Yeḥka-d γef wasmi i t-yuker GIA, γef wid yenγa irkelli akka am Ṭaher Ğeɛɛuṭ, uqbel ad iffeγ rruḥ, yerza γur-s γer sbiṭer ; iruḥ daγen γer temḍelt-is, iwala leḥzen n twaculin yesruḥen yiwen seg dderya-s… Γur-s, d Lezzayer s timmad-is i bγan ad rrẓen. Yesmekta-d dakken deg tallit-nni, yexdem tizlit γef Cadli. Ayen i t-iγaḍen mliḥ deg tallit-nni asmi bγan kra ad t-smesxen, qqaren-as dakken ixeddem i udabu, ‘’wama amek imeγnasen yakk n yizerfan n umdan gren-ten γer lḥebs, natta ala’’.

Tuber 1988 : Seg twaγit γer tayeḍ

Tagnit di Lezzayer texnez, tasertit n Cadli, tewwi-tt γer yeγzer. Ayen i d-yeḍran deg 5 tuber d adeddic i d-yeffin. Deg Lezzayer tamanaγt, yeffeɣ-d ugdud s iberdan magal adabu, rrẓan, sserγen ayen yakk yettmettilen Awanek . Syin, yesuffeɣ-d Cadli lɛeskeṛ akken ad ireẓ amussu. Ass n 8 tuber, inelmaden n tesdawit n Tiz Uzzu, nnejmaɛen akken ad d-siwlen γer sin n wussan n weḥbas n lxedma deg Tmurt n Leqbayel, am wakken daγen ad d-seknen tadukli-nsen d umussu. Sufγen-d ulγu-nni deg tewriqin. Maɛtub akked sin n yinelmaden, wwin kra seg-sent akken ad ten-ferqen i yimezdaγ, ṭṭfen abrid s tkerrus-is ɣer Micli. Deg ubrid, ḍefren-ten iǧadermiyen. Kran n lweqt kan, ḥebsen-ten-id qqersen γef Maɛtub s rrṣaṣ. Seg yimir, yebda amennuγ d lmut, ssbiṭer yettak-it i wayeḍ. Isɛedda sḍis n wagguren deg ssbiṭarat n Lezzayer, uqbel ad t-awin γer Fransa. Deg sḍis n wagguren-nni, yesɛedda-ten gar lmut d ddunit, deg yir tagnit. Deg wussan-nni merra, ttẓuren-t-id wid i t-iḥemlen, d nutni i s-yettakken tabγest. Deg Fransa, duwan-t akken ilaq, maca kra yekka dina, yettxemmem γef tuγalin γer tmurt-is, yebγa ad yili dina ladγa deg Tefsut n Yimaziγen. Deg wussan-nni, ifures tagnit yesewjed-d yiwen n tesfift iwumi isemma « L’ironie du sort ». Ssmana kan segmi d-yeffeγ seg ssbiṭer, yekcem-d γer Tmurt ; sin n wussan d tasawent yecna deg unnar Ukkil Remḍan ; yemmar-d lγaci s annar am uweṭṭuf. Iswi-s d akemmel n umennuγ-is deg Umussu adelsan amaziγ. Yal mi ara tili tegnit, ­dima ad yili d amezwaru, yuγal d azamul n umussu. Akken qqaren, ayen yuran di twenza ad iɛeddi. Deg useggas 1990, i tikkelt tis-snat, teγli-d twaγit fell-as. Yemqellaɛ d lǧar-is γef ubrid, yewwet-is s ujenwi inγel-d ijeɛbuben-is. I tikkel-nniḍen iwala lmut.

Tukerḍa-s sγur GIA : yir tirga

Deg yiseggasen n 90, tagnit ur telhi ara, rrebrab yeγli-d γef tmurt. Kra n win yellan mgal tiktiwin n yinselmen amzun iqemmeṛ tudert-is. Maɛtub seg widak, grent-id gar wallen-nsen, yeṭṭef-d aṭas n tebratin anda ttggalen deg-s akken ad t-nγen, acku ttwalin-t amzun d lkafer ameqqran, d netta i sebba n yakk tufγiwin n yiberdan deg Tmurt n Leqbayel. Ass n 25 ctember 1994, yuγal-d si ssbiṭar n Lezzayer, anda yella baba-s d amuḍin, ageffur, ɛeggu, dγa deg ubrid ḥebsen deg yiwet n ttberna akken ad steɛfun netta d sin n yimddukkal-is ; ad tili akken d ttmanya n yiḍ. Kra kan n lweqt, kra n yiterrasen, ẓedmen-d γer daxel, timekḥal deg yifassen-nsen, ijenwiyen, bdan asuγu. Din din iban d acu-ten, d arbaɛ n GIA. Yiwen seg-sen iqerreb γer Maɛtub, asmi i t-yeɛqel, yenna-as : « D netta, d netta! ». Yir targit tebda fell-as, wwin-t yid-sen qbala s adrar. Deg ubrid, ḥebsen acḥan n tikwal, yal tikkelt iγef ara ḥebsen, ad yenwu dina ara t-zlun. « D kečč akken i d aɛdaw n Rebbi ? D kečč akken i isemman i Leqran «Taktabt n lḥif»? … ». Medlen-as allen-is, ur yeẓri sanida i teddun. Akken armi wwḍen γer yiwen n yifri, anda ttilin, kksen-as aγummu γef wallen-is, ttraǧun s imir ad d-yaweḍ Lmir-nsen “Abu Deḥdaḥ”. Am win yettraǧun lmut, iḥetteb ddqayeq, ddunit tekfa fell-as! Yeɛreḍ ad asen-yessefhem belli ur yelli ara d aɛdaw-nsen, ula d netta am nutni, sɛan yiwen n uɛdaw, d adabu, maca ugin ad d-iḥninen. Yehder yid-sen akken ad iwali acu bγan γur-s, maca dima qqaren-as d Lmir i yeẓran. Ussan ttɛeddin amzun d iseggasen, ddqiqa yezrin, ur tezlin ara, ad as-yini d tayeḍ, d timeɛeṣṣert ! Lmut tezga gar wallen-is, ass yettak-it i wayeḍ. Lehdur-nsen akkit s nchallah, Allah akber, Al Kufr, Taγuṭ, Alǧihad, Ḥaram, Maca Allah… Ussan-nni, yuγal yettẓalla, yelmed snat n tṣurtin… Ussan-nni, yeḥder mi zlan acḥal d yiwen, issel-asen mi ara ttsuγun, mačči d ayen isehlen fell-as, d lɛiqab ameqqran ! Asmi i d-yewweḍ Lmir-nsen ameqqran, yesɛedda-t d ccreɛ, yeḥkem fell-as s lmut, acku yekkat aṭas deg «Nnbi ucbiḥ», bessaḥ, uḥwaǧen-t, sɛan izen ara yessiweḍ i Leqbayel. Ass n, 10 tuber1994, 15 n wussan segmi yettwaṭṭef, bran-as-d. Sin n wussan mbeɛd, kraḍ n yilemẓiyen seg-sen usan-d γer taddart-is, wwin-as-d izen-nni, yura γef tewriqt : Inselmen mačči d irebraben, bγan kan ad sbedden tigduda tineslemt, suturen di Leqbayel ad ḥebsen ur d aγ-d-xeddmen ara uguren, ad sersen leslaḥ-nsen mgal-nneγ. Ulac tazzla n yidammen. Yerna ur nelli ara magal tamaziγt daxel n tegduda tineslemt. Tullas irekelli yessefk ad llsent lḥiǧab, ttbernat ad medlent, ad qaddren Leqran d netta kan ara ten-id-iselken asmi ara tenger ddunit. Imi nettnaγ mgal adabu, Leqbayel ur d-yewwi ara ad ilin d iɛdawen-nneγ. Maca, γas akken, Meɛtub ur yeṭṭif ara awal-is, γur-s mačči d 15 n wussan ideg yettwaṭṭef ara as-ibeddlen rray, amennuγ-is yettkemmil-it. Ussan-nni imezwura iγef i as-d-serrḥen, inγel-d lγaci d aglaf γer uxxam-is, tterzen-d γur-s, ferḥen yid-s. Imir i yeɛlem dakken kra yekka yettwaṭṭef sγur GIA, Leqbayel dukklen am yiwen n urgaz, xedmen aṭas n timesbaniyin akken ad as-d-serrḥen. Acu, llan kra bγan ad t-smesxen, heddren belli d lekteb mačči d GIA i t-yuktren, γas akken netta ur asen-yerri ara awal, yeǧǧa-ten ad sgelfen baṭel. Ayen yesɛan azal γur-s d Leqbayel, d wid kan i tabaγurt-ines.

Taggrayt

Ussan yesɛedda d GIA deg udrar, ǧǧan-as-d ccama, ussan-nni akkit mazal tezzin deg wallaγ-is, yuγal ibeddel, taγawsa tameẓyant tezmer ad t-teserfu. Aṭas seg yimeddukkal-is, sutren seg-s akken ad yeǧǧ tamurt ad iruḥ γer Fransa. Гas akken yeẓra d lehbala tiγimit di tmurt, maca ur yebγi ara ad yeǧǧ tamurt-is, taddart-is, imdukkal-is, d wi i d iẓuran-is. Taggara, yeɛfes γef wul-is, iwala tikkelt-nniḍen ur tettqilin ara, ad t-nγen, dγa yeffeγ si Tmurt iruḥ γer Fransa. Di Fransa ur yufi ara iman-is, ixus-it umussu, tikwal ittaṭṭaf-it buberrak. D anect-a i t-yeǧǧan yerra-tt i tira n udlis-a iwumi yefka isem : Le rebelle «Aɣewwaɣ».

Yettwakkes-d seg tesɣunt Tamaziɣt Tura.

Mohand Mahrazi

­­

Partager