Asmekti wis 26 ɣef tmettant n Saïd Mekbel

Partager

26 n yiseggasen i yezrin segmi yettwanɣa Said Meqbel sɣur ifassen n leɣder, i yeglan s wacḥal d tarwiḥt d asfel. Tuccḍa i xedmen dakken ttnaḍaḥen ɣef tugdut, ssuturen tilelli u bɣan ad ilin seg wid ara yebnun tamurt ɣef llsas iṣeḥḥan. Maca, tama-nni-nniḍen, tamuɣli-nsen txulef akk ayagi, imi bɣan ad sselsen i tmurt aɛejjar aberkan, iseg ur tettizmir ad d-teffeɣ, s yisem n tesreḍt ara yettuḥettmen ɣef yal yiwen. Saïd Mekbel d wid i t-icuban, nnan ala akk i tigi, beggsen ad ḥerben tixnanasin-nni. Wa s usefru, wa s tezlit, wa s leqdic, wa s tira, d imru i ten-icerken, s yimru i nnuɣen, d imru i yufan d amrig. Ɣas akken xelṣen-tt s terwiḥt-nsen, maca urǧin ad ttwattun, acku wid yeẓran ɣef tidet i nnejlan, dima d abrid-nni-nsen i ttaɣen ass-a. Saïd Mekbel, yettwassen diɣen s yisem-nniḍen, Mesmar Dj’ha, imi yella yettaru-d yal tikkelt ɣef kra n temsalt i iceɣben timetti s yisem-a.

Abruy seg tmeddurt-is

Ilul ass n, 25 meɣres 1940 di temdint n Bgayet. Mi yekfa taɣuri-ines tamezwarut, iruḥ ad ikemmel di tmurt n Fransa, yekfa-d, dɣa ikcem-d ar tmurt aseggas segmi tewwi Lezzayer timunent, ass n 26 yennayer 1963. Deg Maggu 1963, yeṭṭef adeg adeblan deg Tenmehla n  n uzuren (énergie), yekki akked Belaid Abdeslam d Sid Ahmed Ghouzali deg umtawa d usqerdec afransis-azzayri ɣef upiṭrul. Maca deg wakken iḥemmel taɣamsa, dɣa iḥbes-d seg tenmehla-a, yuɣal d aneɣmas deg Alger républicain deg 1964. S lewṣayat n Henri Alleg anemhal n uberreḥ d usuffeɣ n tira (publication), yekki deg (la chronique satirique) l’Ogre i yuɣalen syin akkin tewwi isem n El Ghoul, imir dɣa Saɛid Meqbel, yesnulfa-d tigejdit-ines (chronique), Mesmar Djeha.

Yeqqim deg uɣmis-a armi d ass n 19 yunyu 1965, ass ideg yeṭṭef leḥkem Bumedyen, dɣa yettwaḥbes uɣmis seg tuffɣa. Deg 1965, yuɣal d axeddam di Sonelgaz, deg 1969, yerbeḥ di temsizzelt n uɣerbaz aɣelnaw n yijenyuren d itiknikiyen n Lezzayer (d aɣerbaz aɛsekri). Deg 1975, yewwi-d agerdas n ujenyur électromécanicien, yexdem deg wammas n Ben Aknoun, syin d amsarag atikniki deg uɣerbaz unnig n Blida. Deg 1980, d aselmad deg uɣerbaz ENP n El Harrach. Deg useggas n 1989, mi d-ssawlen yiqdimen n Alger républicain, yuɣal ɣer yimru, akken ad d-slalen i tikkelt-nniḍen tigejdit (la chronique) El Ghoul, yekki s yikarikaturen. Ɣas akken yettaru, ur d-yeḥbis ara seg Sonelgaz, yuli d ajenyur amallal deg Tenmehla n usiweḍ n lgaz, syin yessawel-as Djillali Lyabès ad yekcem ɣer Tsuddut n tezrawin tistratijiyin n Ain Oussara.

Deg lawan-nni daɣen, yettekki deg tikli n uɣmis El Manchar. Aseggas n 1991, iḥbes-d netta d yimeddukkal-is seg uɣmis n Alger républicain, akken ad d-snulfun deg cutember n useggas-nni yakan aɣmis n Le Matin, anida i yuɣal armi d Mesmar Djeha. Deg yebrir 1992,  yeslul-d aɣmis Baroud, ur nɛeṭṭel ara aṭas akken ad yeḥbes, seld uguren ideblanen. 1993, yettekki deg uɣmis Rupture. Deg cutember, yettuɛeyyen d anemhal n uɣmis ayalas Le Matin. Deg yennayer 1994, snat n tikkal i ɛerḍen ad t-nɣen, tameṭṭut-is seg tugdi truḥ ɣer tmurt n Fransa. Ma d Saïd Mekbel, yeslek tikkelt tamezwarut, ass n, 8 meɣres 1994, mi d-yeffeɣ seg uxxam-is, maca ur yeslik ara i tis snat, ass n, 3 duǧamber 1994, deg yiwen usečču, tama n Hussein Dey, s snat n terṣaṣin ɣer uqerruy, yemmut azekka-nni deg sbiṭer n Ain Naâdja.

Kra n tejmilin I as-yuɣalen

 Yemḍel deg tmeqbert n Sidi Mḥemmed Ameqqran, di Bgayet. Tuɣal-as tejmilt di tlemmast n temdint n Bgayet, iseggasen yezrin, s lebni n yiwen usalay yewwin isem-is, amraḥ Saïd Mekbel, akken ad yeqqim d asmekti i tsutwin ara d-yekkren. Yerra-as Meɛtub Lwennas tajmilt deg tiliẓri n Fransa, ass-nni ideg yettwanɣa Saïd Mekbel, imi tuɣ-it tuɣal-as tejmilt i Lwennas s warraz n usmekti (Prix de la mémoire) deg La Sorbonne, sɣur Daniellle Mitterand tameṭṭut n François Mitterand, asmi i d-yeslek seg yifassen n yirebraben.

Dɣa yenna Lwennas “D ayen yesseḥzanen, ifassen n leɣder i tikkelt-nniḍen wwten. Ɣef waya ad buddeɣ arraz-a i Saïd Mekbel akked merra imagdayen n Lezzayer. amennuɣ yettkemmil, ɣas Saïd ass-a yemmut, nemḍel-it, maca aṭas n Saïd Mekbel-nniḍen la d-ttlalen deg Lezzayer. akken i yenna Tahar Djaout, llant snat n twaculin, tawacult ileḥḥun ɣer sdat d twacult yettuɣalen ɣer deffir. Ass-a ur nesɛi ara afran, ya ad neddu d twacult-a neɣ d tayeḍ, ma d nekk ad ferneɣ ad iliɣ di twaclt-a ileḥḥun”.

Khaled Achoui

Partager