«Din i yeqqim Cherif Boubaghla, di leɛnaya n taddart-a, ugar n 3 n yiseggasen»

Partager

Gar tudrin n leqbayel i mazal ttgallant s Jmaɛliman, ad naf taddart n Sahel i yewwin aseggas-a, dɣa, arraz amezwaru n Temsizzelt Aissat Rabah n tezdegt. Tezga-d taddart n Sahel deg tɣiwant n Wizgan gar-as d tɣiwant n Yilula Umalu. Tebɛed ɣef temdint n Tizi Uzzu s wazal n 65 n yikilumitr. Tuli ɣef lebḥer s 580 n lmitrat, daymi tettuneḥsab d azaɣar, u syin i d-yekka yisem-agi, dɣa, Sahel.

Takerḍa n taddart

Zedɣen deg-s azal n 4 000 n yimdanen, gar-asen 1 500 d iminigiyen i yellan s tuget di Fransa. Ttwassnen yimezdaɣ-is s lebni, taruẓi n ublaḍ, akermus akked uzemmur, ɣef wakken i aɣ-d-yenna Aziz Mechikan, yiwen gar wid i iqedcen, ladɣa, deg unnar-agi n tẓuri. Tebda tɛemmer taddart-agi s lqern wis 13. Deg taddart, ad naf 8 n tliwa, yal yiwet s yisem-is : Inurar, Tibraḥin, Tajmaɛt, Buferɣus, Tadwirt, Axewlij, Tiɣilt, Aḥemmam. Llant, diɣ, deg taddart aṭas n tddukkliwin, yal ta deg taɣult-is, yecban idles, addad, agama, tameṭṭut, aḥewwes, ṣyada…atg.

D taddart n Jmaɛliman

Ttidiren yimezdaɣ n Sahel deg talwit, lemqadra, akaber n uberrani, tadukli akked tugdud. Acu kan ayen yugaren, ahat, aya, d tilelli n uxemmem n yal yiwen. Akka, dɣa, ara naf imdanen n ddin, ama d inselmen neɣ d imasiḥiyen, ttemqadaren gar-asen, ttemkabaren gar-asen. Wa ur yekkat deg wa mi ara d-ffɣen deg lǧameɛ neɣ deg tmezgida, tella din ula d yiwet n Zawiya n Sidi Ḥend Uɛamer. Yal wa yeqbel wayeḍ, dima ɣef leḥasab n Mass Mechikan.

Timetti

Teddun lecɣal n taddart am zik, s tmeddanit (laïcité). Deg tejmaɛt, yal wa yesɛa azref ad d-yefk tikti-s mebla ma iḥettem ɣef wayeḍ ixemmimen-is. Din, yemtawa umasiḥi, ineslem d win ur nettamen s kra. Din, ay d amyaggar n Jmaɛliman. Din i d-yettili beṭṭu gar ddin akked tesertit, meḥsub lecɣal n taddart. Din i d-lulen yilugan iɣef tetteddu taddart, i yettqadar yal yiwen ayen « yessawḍen ad d-tifrir taddart-nneɣ gar tudrin-nniḍen, ama deg tezdeg, deg ttrebga, deg uḥezzeb, deg useḥbiber ɣef yidles-nneɣ neɣ ɣef twennaḍt », i d-yerna yiwen yimḍebber n taddart.

Deg-s i d-tban temkarḍit tamezwarut n tama-agi n Wizgan deg useggas n 1981. Tlul-d tddukkla tamezwarut akken kan tebda ciṭ n tugdut deg tmurt n Lezzayer, deg useggas n 1989, tiddukkla yewwin isem « Assirem ». Rnu ɣef leqdic adelsan, timliliyin n ddabex uḍar i yettilin gar tudrin seg yiseggasen n tmanyin.

D taddart n tẓuri d tmeɣra n ukermus

Teḍra-d tezrigt tis 16 n Tfaska Raconte-arts deg taddart n Sahel, aseggas-a, seg 19 ar 26 deg waggur n yulyu. « Ugar n 700 n yinaẓuren i yekkan deg usiher-agi. Rezzun-d ɣer taddart gar 30 000 ar 35 000 n yimdanen i wass. Ḥeḍren deg-s 200 n yimdanen ibeṛraniyen n 20 n tmura », i d-iwekked Mass Aziz Mechikan, i d-yernan « gar yiwudam i d-yusan, ad d-nebder Ait Menguellet, Ben Mohamed, Chikh Sidi Bimol, Akli D, Belkacem Hadjadj, Ramdane Achab, Younes Adli d wiyaḍ ». Am wakken i yellan yinebgawen n yiseɣ n Kalidunya ». Seg tama-nniḍen, texdem taddart n Sahel Tazrigt tis 8 n Tmeɣra n ukermus, aseggas-a n 2019. D taddart i yettwassnen aṭas swaya, dɣa.

Arraz amezwaru n temsizzelt Aissat Rabah n taddart tazeddgant.

Tettekka i tikkelt tamezwarut, u tewwi arraz amezwaru, xas ulamma ayen xedmen deg taddart, ur t-xdimen ara ɣef lǧal n temsizzelt-agi kan. Yella-d d ahil n taddart i imeqqren ayendin. D taddart tameqqrant deg tama-agi n Wizgan. « Nessaram ad nkemmel kan akka deg umecwar-agi i d-newwi. Aṭas n lecɣal i nexdem anda kkin yakk yimezdaɣ. Tura yeqqim-d kan useḥbiber ɣef wayen yellan akked usnerni n yisenfaren-nniḍen », i walan kra n yimezdaɣ.

Tazemmurt n teslatin

Yella umḍiq deg taddart n Sahel iwumi qqaren Tazemmurt n teslatin. Zik, ttẓurun yislan ijdiden, ama d tislit neɣ d isli amekkan-agi iwumi qqaren Tazemmurt n teslatin. Din i ṭṭalabent, ladɣa, testalin leɛnaya n useklu-agi akked dderya. Seg wakken ttaken zik ccan Leqbayel i yisekla akked yiɣersiwen, llan wid i as-yettaken ula d ismawen. Ḥesben-ten am yimdanen.

Kran n yiwudam : Cherif Boubaghla deg taddart n Sahel

Aṭas ur neẓri ara d akken Cherif Boubaghla yeqqim deg taddart n Sahel ugar n 3 n yiseggasen. « Yeffer Cherif Boubaghla ugar n 3 n yiseggasen deg taddart-nneɣ. Sawalen-as deg lweqt-nni deg taddart Cherif M’Ghandas ɣef leḥsab n umekkan n tnezduɣt-is (rrif n wasif n Sahel). Tesɛa diɣ taddart n Sahel aṭas n yimeɣnasen, yecban Redjadj Ouali i yellan deg ukabar n PPA, syin MTLD. D netta i d amezwaru i yeṭṭfen leslaḥ deg tama n Wizgan mi akken tendeh tegrawla n 1954. Yettwanɣa deg useggas n 1956 », i d-yesmekti Aziz Mechikan.

Yella daɣen ṭṭbib L’Hadj Ouhami i tettak taddart ɣer tayeḍ s ufella n userdun i wakken ad yeḍher i warrac, deg lqern-nni iɛeddan. Bakouche Med Ouamer n ALN. Mass Redjadj M’Hand i yellan d amaẓwan n Sliman Azem, acennay Ahmed Chabbi d wiyaḍ…atg.

Hocine Moula

Partager