Accueil Tamazight ‘’Lemdeɣ tamsirt n tirrugza d tcemlit n tudrin n Leqbayel’’

Moussa, d mmi-s n tmuḍint

‘’Lemdeɣ tamsirt n tirrugza d tcemlit n tudrin n Leqbayel’’

296
- PUBLICITÉ -

Aɣmis n yimaziɣen : Aql-ik tessutreḍ deg taddart n Tala Ɛetman afus n tallelt. I wacuɣer ?

- PUBLICITÉ -

Moussa : ssutreɣ afus n tallelt deg taddart n Tala Ɛetman, axater ilaq ad dawiɣ yemma, acu kan laqen-as aṭas n yidrimen, nekni ur ten-nesɛi ara.

Ma tzemreḍ ad aɣ-d-tiniḍ dɣa, d acu-t lehlak-agi n yemma-k ?

Yebda-d lehlak-agi ɣer yemma, deg useggas n 2017 s waṭṭan n uxenzir (cancer) deg tgeẓẓelt-is. Syin, celḥen-tt u kksen-as-t-id. Acu kan, ur teḥli ara, ur yekkis ara uxenzir-a akken yella. Ikemmel yenɣa-as tigeẓẓelt-nni, syin yezzi ɣer tis snat. Ihi teqqim akken mebla tigeẓẓal, tettbeddil  idammen kra n tikkal i ddurt deg sbiṭer. Meɛna, ur teqqim ara kan deg temsalt n tgeẓẓal. Aṭṭan-agi n tgeẓẓal, yeslalay-as-d aṭṭan-nniḍen, win n wallen. Ciṭ ciṭ, armi yekfa deg-s usekkud. Neɛreḍ ad tt-ndawi dagi deg tmurt n Lezzayer, meɛna ur tufi ara ɣur-s. Celḥen-as tiṭ-is, acu kan ur d-yelli kra n ugemmuḍ. Mačči kan ur tufi ara, meɛna tkemmel, ur tettwali ara maḍi. Azal n udawi kan n tiṭ-a, yesqamaɣ-d 54 n yimelyan n yisentimen. D areṭṭal i ten-id-reḍleɣ.

I wacuɣer ara truḥ alamma d Fransa i wakken ad tdawi ?

Tamezwarut, ur tt-id-tettṣaḥ ara nnuba i ubeddel n tgeẓẓal-is dagi deg tmurt n Lezzayer imi ugar n 1 200 n yimdanen i yellan deg wumuɣ n uraǧu. Yerna, am wakken yeḥbes ucelleḥ-a seg wasmi yebda waṭṭan n Covid-19 imi amejjaw n ucelleḥ, yettas-d seg berra, snat n tikkal kan deg useggas. Daɣen dagi, iɣus mliḥ tukci n tgeẓẓal mačči am Fransa anda ttaken tigeẓẓal n wid yemmuten. Tis snat, adawi n wallen n yemma, ilaq deg Fransa imi ur d-yefki kra dagi deg tmurt agemmuḍ. Aya, d rray n yimejjayen i tt-yettdawin. Ihi, nekni nessaram ad teffeɣ ɣer berra i wakken ad tt-dawi. Tin ɣur-s, ur tezmir ara ad teḥlu allen-is ma yella ur tbeddel ara tigeẓẓal-is. Ula d tamsalt n Visa, ilaq ad t-neḍleb s udawi n wallen-is mačči s ubeddel n tgeẓẓal imi i yella dagi deg Lezzayer ucelleḥ n tgeẓẓal.

I wacuɣer ur as-tefkiḍ ara tigeẓẓelt-ik kečč, dɣa ?   

 Lukan kan zemreɣ i wayen, a rrbeḥ a tafat, meɛna yeḍḥa-d akken-nniḍen. Ɣef leḥsab n tesleḍt n yidammen-iw, ur tqebbel ara tfekka n yemma tigeẓẓelt-iw nekk, ula d tigeẓẓelt n baba, ur tt-tqebbal ara. Ihi, daymi ilaq ad tt-nawi ɣer tmurt n Fransa. Din ad terǧu nnuba-as. Din, yella daɣen waṭas n usirem. Ɣef waya i d-giɣ tiɣri i taddart-iw Tala Ɛetman.

Amek dɣa i d-yella uqabel n tiɣri-agi ?

Tidet kan, ferḥeɣ ayendin s uqabel-is. Gan-iyi irebbi, ṭṭfen tamsalt nutni. Kkren s lebɣi i wakken ad d-jemɛen tadrimt ilaqen i udawi n yemma xas ulamma d tikkelt tamezwarut ara xedmen tigawt am tagi. Rran-iyi-id asirem u fkan wayeḍ i yemma i iḥulfan am wakken tuɣal-itt-tudert s wadda. Urǧin ad ttuɣ lxir-nsen, lemdeɣ tamsirt tameqqrant n tirrugza d tcemlit n tudrin n Leqbayel. Seg tura d afella, aql-i d awaziw n yal tacemlit deg taddart. Ssulin ccan n Teqbaylit, ssulin ccan leɛwayed n tjadit. Ad asen-iniɣ i wid akk i d-yefkan afus n tallelt, tanemmirt tameqqrant, leqder i as-tgam i yemma, ha-t-an ɣef tuyat-iw i lebda. Nessaram ad naweḍ ɣer yiswi-nneɣ.

Awal n taggara…

Ass-a, iban-d wazal n wawal ‘’Ticemlit n taddart’’. Kksen-iyi yimezdaɣ akukru i bubbeɣ weḥd-i, acḥal-aya. Ass-a, tennefsusi teɛkemt i refdeɣ kan weḥd-i. Seg tama n yamma, walaɣ ciṭ n ucmumeḥ mi akken i as-nniɣ nebda tacemlit n unejmuɛ n yidrimen i wakken ad truḥeḍ ɣer Fransa ad tdawiḍ. Am wakken yuɣal-itt-rruḥ. Am win yemmuten, yekker-d. La wen-teqqar lxir-nwen, d ameqqran, ur yettwaktal ara ula s ddheb. Win ixedmen kra ad t-yaf. Get azal i yimawlan-nwen. Get irebbi i kra n win i d-yerran ɣur-wen. Ẓḍet tagmat akked tayri gar-awen.

Yesteqsa-t Hocine Moula 

- PUBLICITÉ -