‘’Deg lḥif i d-uyettban urgaz, deg ddiq i d-yettban kulci’’

Partager

Akka i tt-id-ǧǧan yimezwura, akka i tt-id-refden wigi n tura, akka ara tt-id-afent tsuta. Deg taddart n Iguersafen i yewwin arraz amezwaru, deg useggas 2014, n temsizzelt ‘’Rabah Aissat n taddart tazeddgant’’ i d-yettheggi Useqqamu Aɣerfan n Lwilaya (APW) n Tizi Uzzu,  ala tezdeg ara tafeḍ deg-s. Mačči kan  d tezdeg n ugama, meɛna tezdeg n wallaɣen n yimezdaɣ ; tezdeg n leɛwayed i asen-d-ǧǧan lejdud akked yiseɣ s wacu i tent-refden. Xas ma yella anda-nniḍen, ‘’yal wa s teqbaylit-is’’, deg Iguersafen ẓran anta ay d Ttaqbaylit-nsen. Ẓran kan tin akken ara ten-yessuffɣen ɣer tafat, ɣer talwit. Ferrun tilufa deg tejmaɛt, ttgen ticimlit deg taddart u ttagmen-d aman seg tala i d-wwin seg udrar…

Taddart n Iguersafene

 Tezga-d taddart n Iguersafène deg lɛerc n At Yeǧǧar seg tama n Ukeffadu. Tebɛed ɣef Tizi Uzzu s 70 n kilumitr, ɛlayet ɣef lebḥar s 890 n lmitrat. Zzint-as-d tudrin-a : ɣef ugafa, ad naf Mahaga ; ɣef unẓul, tella taddart n Ait Aicha ; ɣef umalu, ad naf Ighil n Boukiassa ma deg usamar, tella teẓgi n Ukeffadu. Iguersafène, d taddart n 99 n yimeɣras, sɛan axxam n yilmeẓyen, isebdad n yimeɣras, amraḥ n tuǧǧal n yimeɣras, iɣerbazen, urti n yigerdan, tajmaɛt, tiliwa, amraḥ n umezgun d wayen-nniḍen. Acu kan, kra din, d taddart i t-yebnan s tcemliyin akked yidrimen n yimezdaɣ, ladɣa iminigiyen-nsen.

Isem ‘’Iguersafène’’

   Iguersafène d awal uddis (Agarsafen) : gar+asif (tanzaɣt+isem).  Ffkan-as isem-a imi i d-tezga taddart-a gar sin n yisaffen.

Tuddsa n taddart

Mazal teddun lecɣal deg taddart n Iguersafène am am wakken i asen-tt-ǧǧan yimezwura. Mazal d tajmaɛt i yesselḥuyen leqdic i d-yettilin deg taddart-a. ttnejmaɛen deg tejmaɛt, sɛan aqerru n taddart akked ṭemman. I wakken ad yili umsawa gar yimezdaɣ u yal wa ad iqader wayeḍ akked wayen ɣef wacu mcawaren, tga taddart yiwet n tmendawt i d-yellan d lsal gar wassaɣen n yimezdaɣ. Leqwanen n tmendawt-a, ttwaqadaren akken iwata u yal tikkelt mi ara d-yennulfu kra n ujdid deg tmetti, rennun-as iṣudaf i lqanun-a. S wakka, nezmer ad d-nini taddart n Iguersafène d tagduda tameẓyant imi tewwi ‘’timanit’’ s yiman-is.  Ɣef teɣzi n useggas, ttgen yal ddurt tacemlit.  Asenfar ameẓyan, ttgen-t s nnuba,  ma yella d asenfar ameqqran, taddart akken tella ad d-tefk afus n tallelt.

kra din d asenfar, yettwaxdem sɣur taddart. Gar yisenfaren imeqqranen i tga taddart-agi, ad d-nebder aman i d-tewwi seg udrar ɣef teɣzi 1,8 n kilumitr anta i tṣerref 2,5 n yimilyaren, kan deg-s azal n 8 wagguren. Aman akka tura deg Iguersafène, baṭel, ur ttxelliṣen ara duru. Acu kan deg unebdu, ttgen tilisa i yixxamen, tesɛiḍ 80 litrat i wass baṭel, ma d zyada-nni ad tt-txelṣeḍ. D nutni i d-ijemɛen tadrimt-agi. Ulac la l’ADE, wala la Sonade.

Arraz amezwaru n tezdeg

 Tewwi taddart n Iguersafène arraz amezwaru n tezdeg deg temsizzelt ‘’Rabah Aissat’’  i d-yettheggi Useqqamu Aɣerfan n Lwilaya n Tizi Uzzu APW, deg useggas n 2014. Ɣef wakken i aɣ-d-yenna Arezki Messaoudène, aselway n teseqqamut n taddart, yenna-d d akken taddart-agi-nsen, tella d taddart i yumsen ugar n tudrin-nniḍen, tezmer ad tawi arraz n wammus deg useggas n 2011 imi yal tama d aqabuc, 17 n yimukan i d-iḍewwren i taddart. (17 décharges sauvages). Ihi, syina i d-yebda ikeccem lḥir Wat taddart.

kkren-asen i lecɣal yiwen, yiwen. Jemɣen-d iḍumman ɣer yiwen uqabuc, uɣen-d atraktur i d-yettɛeddayen ɣef yixxamen yal ass, syin ad ten-yawi ɣer uqabuc anda ara ten-ssersen yal wa deg umekkan-is mebɛed mi d-yella ufran-nsen deg yixxamen : lkaɣeḍ weḥd-s, lǧaǧ akked plastik, weḥd-s. Leqdic-a, yebda-d d ticemlit sɣur igerdan n taddart, d nutni i yebdan jjamaɛen iḍumman n taddart, syin ɛunden-ten yimeqqranen.

Ihi deg Iguersafène ‘’Yekker-d ufrux, yesselqeḍ baba-s’’. ciṭ, ciṭ, armi tuɣal taddart n Iguersafène d tazeddgant u tewwi arraz amezwaru i yeṭṭfen taqacuct n tezdeg.

Taddart n 99 n yimeɣras

  Txelles taddart n Iguersafène s ugar n 99 yimeɣras timunent n Lezzayer, zyada ɣef tuǧǧal akked yinɛawbuyen. Ahat, ala nettat i yellan deg Lezzayen deg lgirra-nni anda d tajmaɛt i d-yessuli rray i wakken ad ffɣen yimezdaɣ ɣer lgirra. Amek ? Mmsefhamen Wat taddart i wakken ad ruḥen, ad kecmen ɣer lɛesker n Fransa. Mi wwḍen, ffkan-asen-d leslaḥ, uɣalen am lɛesker n Fransa. Acu kan, mi d-ḥarran leslaḥ-nni, mmsefhamen i tikkelt-nniḍen i wakken ad d-ffɣen syin s leslaḥ-nsen u ad ruḥen s amadaɣ ɣer yimjuhad. Ihi, akken i xedmen. Aya, yegla-d s ttar. Tssenger Fransa taddart ass n, 4 deg duǧember 1957. Tegla s uzegzaw s uquran. Akka ay texla taddart n Iguersafène uqbel ad tebnun yimezdaɣ-is, syin ɣer da.

Kessous Mohand Ameziane.

 Wagi d yiwen urgaz n taddart. D imezdaɣ n taddart i as-d-yellan deg lmendad. Ur yesɛi la lwali, wala tawacult, acu kan yezga yennecraḥ wudem-is, yezga yelsa, yeswa, yečča, sɣur taddart. Win tufiḍ yerfed-it, ama s llebsa neɣ s tedrimt. Refden Wat taddart akken iwata. Leɛmer i t-txus tɣawsa, ayen yebɣa, yella sɣur Wat Taddart. Netta iḥemmel-iten, nutni ḥemmlen-t. Yella d amedya n lemɛawna, d lemri n wasssaɣen gar yimezdaɣ n taddart. ihi, asmi qrib ad yemmet, yenna-as i umeddakel-is ‘’Asmi ara mmteɣ, awi-asen i Wat taddart idrimen-agi-inu’’. Akka, ihi, asmi yemmut, yefka-asen umeddakkel-is idrimen i d-yeǧǧa i taddart. meḥsub yerra-asen idrimen i as-d-ffkan imi netta ur ten-iṣerref ara,yettawi-d yal taɣawsa baṭel. Syin kkren Wat taddart, bnan-as amraḥ d amecṭuḥ u semman-t s yisem-is…

Tiddukkliwin n taddart

 Zyada ɣef useqqamu n taddart, sɛan Iguersafène tlata n tddukkliwin-nniḍen i iqedcen deg yal aḥric n tmetti. Tella tddukkla tadelsant ‘’Alma’’ i d-yelhan deg yidles s umata d wayen i d-icudden ɣur-s, tella tddukkla ‘’Alma vert’’ i d-yerran lwelha-s ɣer useḥbiber n ugama akked usegmi n twennadt am wakken, diɣ, ara naf tiddukkla n tmerrit ‘’Village du monde’’. Tiddukkliwin-agi, qeddcent s lmendad n teseqqamut n taddart. Sɛant tddukkliwin-a, assaɣen gerrzen gar-asent, ayen i tent-yeǧǧan ad ilint d imedyaten i tiyaḍ u ad tekkint deg temliliyin i d-yettilin ama da deg Lezzayer ama deg Fransa. Aṭas i tent-yesnummren ɣef leqdic-nsent, ula François Holland yemlal u yesnemmer yiwet gar tɛeggalin n tddukkla n Iguersafène deg COP21 i d-yellan deg tmurt n Fransa. Aya, i wakken kan ad d-nini belli tudrin n leqbayel zemrent ad ilint d imedyaten i leǧnas-nniḍen, yessefk kan ad fiqqen yimezdaɣ-is u ad jebden seg wayen yellan yakan.

Hocine Moula       

Partager