Gar ttawilat n useḥbiber ɣef tutlayt n tyemmat, ad naf aselmed-is akked tgemmi tadelsant, ha-t-an wayen i d-nnan fell-asen : Deg umagrad wis 2-3 n umtawa (convention) n 2003 i d-tessuffeɣ l’UNESCO ɣef tgemmi tadelsant tamensayt (immateriel), llan xemsa n yiḥricen deg tella tsekla timawit. Tagi d aḥric seg wansayen n tmetti yettwasenfalin s wawal, s tmenna. Deg-s inzan (lemtul), tiqennuẓin, tiqsiḍin, timucuha, tiḥkayin, ccnawi, tamedyazt akked tutlayt swayes senfalayen yakk annect-a. Tutlayt, tettuneḥsab seg yiḥricen n tgemmi tadelsant. S umata, tigemmi-a i deg tedder tutlayt, tezger-d leqrun d tsutwin : wa ittaǧa-tt-id i wayeḍ, seg yimi ɣer umeẓẓuɣ. Yal tasuta, tewwi-d amur-is, tefra irec d ukerfa akken ad teddu ɣer sdat. Zik, tameslayt am tsekla timawit, tedder i yiman-is imi tesɛa amkan, tesɛa tawuri di tmetti, seqdacen-tt yimawlen-is. Tura, ddunit n wass-a mačči am tin n yiḍelli, tetteddu tmetti ɣer sdat. Ayen itteḥwiǧi umdan, yettbeddil si lweqt ɣer wayeḍ. Tadamsa n umaḍal, inig n yimdanen, ttawilat n teywalt, tilibizyun akked iẓeḍwa inmettiyen, ḥettmen ɣef yimdanen ad lemden, wa ad refden timeslayin-nniḍen. Ma d timeslayin n yiɣerfan rqiqen (minorities), am tmaziɣt, ttwaḥersent nezzeh, armi kra deg-sent, negrent neɣ deg ubrid n nnger. Ihi, i wakken ad tidir tmeslayt, yessefk ɣef yimawlen-is ad tt-ttmeslayen, yessefk ad ḥerzen ɣef wayen yakk i as-yettaken ṛṛuḥ am tsekla imi deg-s i tedder tutlayt .
