‘’Mi twalaḍ tabexsist tewwa, heggi asɣar i cetwa’’

Partager

Tezga-d Lemsella deg Yilulen n Umalu. Tebɛed ɣef Tizi Uzzu s wazal n 60 n yikilumitren. Ɛlayet ɣef lebḥar s 900 n lmitrat. Zedɣen deg-s ugar n 600 n yimdanen. Tettwassen, taggara-a, s tmeɣra n tbexsisn i yettilin yal aseggas deg taddart-a. Am wakken i mechuret, diɣ, s ucennay-is Zayen. Tettekki deg temsizzelt-nni ‘’Taddart tazedgant n lwilaya n Tizi Uzzu’’ i d-yettheggi yal aseggas Useqamu aɣerfan n lwilaya n Tizi Uzzu (APW). Xas akken zeddiget dayen kan, meɛna ur d-tufrar ara imi i as-ttwakksent azal n 10 tinqidin ɣef lǧameɛ. Akka i aɣ-d-nnan. Akka tura, ur sɛin ara lǧameɛ anda ttẓallan. Taddart, tesseddu-yi-tt tejmaɛt, qrib am zikk-nni. Tesɛa ‘’Taseɣlit n taddart’’ (Le règlement intérieur).

Takerḍa n taddart

Dagi, gten yinzan ɣef lexrif. Gar-asen : ‘’Mi twalaḍ tabexsist tewwa, heggi asɣar i cetwa.’’ Neɣ ‘’Aḥbub ar teččan, ṭṭef-itt-id ay aqeḍmir’’. Deg tama-agi, diɣ, i d-yennulfa wanzi-a i yecna Matoub ‘’Teɣli teslent deg Yilulen, thubb iɣallen, tḥuza yiwen di Mlikec’’.

Ayen yessawhamen deg taddart-a, d akken zzint-as-d temqebrin seg yal tama. Zyada ɣef wanect-a, amur ameqqran n yiẓekwan ur ttwasnen ara : ur iban anwi-ten. Yezmer, ɣef wakken i d-nnan, ad yili umekkan-a, zik-nni, d timeqbert n tudrin i as-d-yezzin imi ula d amekkan n tẓallit yella din uqbel ad d-awḍen yimezdaɣ imezwura. Tella tayeḍ, daɣen, tessewham : qqaren i yiwen umekkan (irab akka tura), sidi-s Wali mačči sidi Wali am ssadat-nniḍen. Tagi ula yiwen ur yesɛi tiririt i usteqsi-nneɣ. Gar yimekwan anda ttemlilin yimezdaɣ i leqdic neɣ i yiɣimi, nezmer ad d-nader : Tajmaɛt, Tiɣilt, Axxam n ccix…atg. Tezga-d Lemsella ɣef usamar n taddart Ait Lahcèe, seg umalu, ad naf Maraghna, ɣef ugafa, tqubel-itt-id Tabouda, ma ɣef unẓul d Tizi n Yicellaḍen. Lemsella, d taddart n yimeɣras. Ulac ameqqran n tegrawla n 1954 ur nɛedda ara syin. D amekkan uffir n Ali Mellah d Amirouche. Tesɛa azal 30 n yixxamen deg lweqt-nni, mmuten 38 d ameɣras, gar-asen yiwet n tmeṭṭut d yelli-s s ufella n uɛrur-is.

Isem ‘’Lemsella’’

Ɣef wakken i aɣ-d-nnan, awal-agi Lemsella yekka-d deg wawal n taɛrabt ‘’Elmuṣalla’’ (axxam n tẓallit). Zik, uqbel ad zedɣen yimdanen dinna, tella yiwet n tzeqqa, ttasen-d Wat tudrin i as-d-yezzin, ttẓallan deg-s. Syin, asmi i d-ussan yimezdaɣ imezwura ɣer din, dɣa, tewwi taddart-nni, isem-a. Acu kan, llan wid i d-yeqqar, yezmer yesɛa anamek-nniḍen. Seg zik, taddart n Lemsella, ur tesɛi ara aṭas n wid yettẓallan, ɣef wakken i aɣ-d-nnan. Ihi, ɣef wanect-a i yezmer qqaren-as s taɛrabt ‘’Ma ṣella’’, meḥsub ur yeẓẓul ara. Ula d awal ilulen, ffkan-aɣ-d snat n turdiwin. Tamezwarut, nnan-d Ilulen d asget n wawal ilu (Rebbi), Ma d tis snat, qqaren-d Ilulen yesɛa assaɣ akked Ililten. Ɣef wakken i d-nnan At Ililten selken-d At Ilulen deg yiwet n tallit akken. Ihi, Ililten d wid i ten-id-iselken (Les libérateurs), Ilulen d wid i d-yettwaselken (Les libérés). Llan Ilulen n usamar, seg tama-agi n lwilaya n Tizi Uzzu, llan Ilulen n umalu seg tama-agi n Tubiret (Icellaḍen d Yiɣrem). Taddart n Lemsella, semmḍet nezzeh deg cetwa. Isenni-tt udfel. Ḥekkun-d, dɣa, ɣef udfel (Gar tilawt d tmacahut). Nnan-d yiwet n tikkelt, xedmen timecreṭ s ufella n tejra ur faqqen ara imi teddel s udfel.

Amezruy d tmetti : Tuddsa n taddart d tseɣlit (Le règlement intérieur)

Mazal d tasqqamut n taddart i isedduyen lecɣal deg Lemsella. Tesɛa tajmaɛt anda ttnejmaɛen am zik-nni. Sɛan ‘’Taseɣlit n taddart’’ (Le règlement intérieur) i ttqadaren yimezdaɣ-is. Amur ameqqran n yimagraden n tseɣlit-a, kkan seg leɛwayed d yidles aqbayli xas ulamma llan kra ukren taqejjart ɣef tenfalit ‘’jmaɛ liman’’ ladɣa deg yixef wis 10, amagrad 47 i d-yeqqaren d akken win yeččan ṛemḍan neɣ deg remḍan, ad yettuxeṭṭi s 5 000 n yidinaren. Ma neẓra deg taddart-a, llan kra n yimasiḥiyen ur teɛni ara temsalt-agi n ṛemḍan, akken i aɣ-d-nnan. Yal tikkelt mi ara d-yili ujdid deg tmetti, yettili-d usnerni deg yimagraden n tseɣlit. Yal axxam ad yesɛu taseɣlit tamaynut, syin ad d-yili umcawar fell-as s tlelli d tugdud. Taseɣlit-a, ɣur-s 19 n yixfawen, 85 n yimagraden. Ixfawen-a, lhan-d s wamek i d-yettili ufran d tiddin n teseqqamut n taddart, ticemliyin, timeɣriwin, ttrebga, lḥerma n yimezdaɣ, amennuɣ, aman, tezdeg d ugama, tigemmi d wassaɣ akked berra n taddart. Gar wayen igerrzen deg tseɣlit-a, d akken uqbel ad taweḍ temsalt ɣer creɛ, ilaq ad tɛeddi s tejmaɛt neɣ bab-is ad yettuxeṭṭi. Seg yiseggasen 1962 ar ass-a, urǧin tewweḍ taluft creɛ, ferrut-tent deg taddart, ala kra n tsuraf, ɣef wakken i aɣ-d-nnan.

Tadamsa

Taddart n Lemsella, seg zik,mechuret s tbexsisin akked tazart (iniɣman). Ɣef wakken i aɣ-d-yenna Meziane Cherif, amɣar ameqqran deg taddart (89 n yiseggasen), ‘’ugar n 90 n lgelbat n tazart i yellan i leɛcur deg useggas n 1963, meḥsub, ayagi, d 10/100 n lɣella. Tagi d tazart kan, mebla abelluḍ, lḥeb lemluk d uzemmur. Tazart-nneɣ tettnuz din din deg ssuq n lexmis. Ladɣa, ṣṣenf n ujanjar’’. I kemmel yenna. Ula d tilawin, ɣur-sent lxedma, ama deg uqwir neɣ deg uxxam ɣer tama n uẓeṭṭa.

Idles

Seg tama n yidles, ad naf tiddukkla tadelsant ‘’Tiɣilt’’ i iqedcen deg unnar n yidles, addal d tmetti ɣer tama n teseqqamut n taddart. Nemlal d uselway n tiddukal-a, Mohemed Hamel, ihder-aɣ-d fell-as. ‘’Tiddukkla-nneɣ, tella-d s wudem unṣib deg useggas n 1992. Amur ameqqran n yiɛeggalen-is, d ilmeẓyen d tlemeẓyin n taddart. Akka tura, nesɛa axxam n yilmeẓyen anda i nqeddec, tamkerḍit, Cyber Espace d wayen-nniḍen. Zyada ɣef uheggi n tmeɣra n tbexsisin i d-yettilin yal aseggas, nxeddem tijmilin, asfugel, timsirin n uselmed i wid ixussen d useḥbiber ɣef yidles d tgemmi-nneɣ…atg. D tiddukkla-a i yellan deffir n tlallit n tmeɣra n tbexsisin deg useggas n 2007.

Tameɣra n tbexsisin

Tameɣra n tbexsisin tettwaheggi-d sɣur tddukkla Tiɣilt akked teseqqamut n taddart. Imezdaɣ akken ma llan, ttakken-d afus n tallalt. D leqdic ɣef teɣẓi n useggas : asisdeg n yizenqan d yimekwan, anadi ɣef tedrimt, tinnubga n yinebgawen akked wahil n tmeɣra anda i d-ttilin yisaragen d ccna d wayen-nniḍen. Tibexsisin ɣer Wat Lemsella, d tamsalt n tmagit, d udem n taddart. Zyada ɣef yiswiyen-nniḍen, ama seg tama n tdamsa, n yidles d tmetti, d aseḥbiber, diɣ, ɣef ccan n tama-agi. D taswaɛt anda i d-yettili umyagar n yinaẓuren d yimussnawen i wakken ad issinen s telqayt lesrar n tudrin n leqbayel. Ayen yeǧǧan, diɣ, taddart n Lemsella ad tettwassen deg berra. Deg tmeɣra n tbexsisin, ad naf yal ṣṣenf, gar-asen : abakur, ajanjar (i imechuren, deg tama-agi), taɣanimt, abuɛenqiq, taɛemrunt, tisgemt…atg. Ɣer tama n tbexsisin, ttilint-d temsekniyin-nniḍen, ama d tin n talaxt, n lfeṭṭa neɣ tẓuri s umata. Seg wasmi i bdant tmeɣriwin-agi, beddlen wassaɣen gar yimezdaɣ n taddart : tlul-d tdukli d tegmat ; yuɣal-iten-id lḥir ɣef useḥbiber n tgemmi d yidles ; fkan azal i ugama d tfellaḥt…atg. D abrid ɣer uẓar asmi tella tmuqqit neɣ tagdelt.

Tamuqqilt neɣ tagdelt (Interdiction)

Llant snat n tamawin anda yella lexrif s waṭas : tama n wadda, tama n ufella. Ihi, deg tama n wadda, yessemḍay deg-s lexrif imi yeḥma lḥal din, uqbel tama n ufella. Acu kan, imawlan n tneqqlin-nni ur d-tekksen ara tibexsisin alamma wwant tbexsisin n tama n ufella. Mi wwant deg snat n tamawin, ihi, ad tettwakkes tmuqqilt. Nnan-d akka, ur yelli win ara iḍemɛen, yerna i wakken ad ɣlin yineɣman mi ara yeww lexrif ɣef tikkelt.

Sidi El Mouffok d Wat Lemsalla

Taqsiṭ-a, yenna-aɣ-tt-id, deg Lemsella, Mass Meziane Cherif yesɛan 89 n yisaggasen deg leɛmer-is, yecfa-d i kra n temsal. Ha-tt-an : ‘’Sidi El Mouffok, ad d-nini d lwali, neɣ ɛad d amussnaw. Ihi, yufa-d At taddart deg udrar, ttnadin amek ara d-ssiwḍen aman ɣer taddart. Yekker Sidi El Mouffok, yenǧer-asen-d abrid ara d-awin s tɛekkazt-is armi d taddart. Yuɣ lḥal, Sidi El Mouffok, yesɛa timɛemmert deg Wat Mlikeche. Yal aseggas, ɣer taggara n lexrif, ad d-asen ɣer taddart n Lemsella. Mi d-wwḍen, ad d-neddhen Wat taddart i lɣaci i wakken ad qqimen deg yixxamen-nsen. Syin, ad kecmen Wat El Mouffok ɣer tibḥiren-nneɣ, ad d-kksen ayen i asen-yehwan. Mi selken, ad d-afen At taddart heggan-asen imensi d tmeɣra. Ayen ara ǧǧen ur zmiren ara ad t-awin, d nekni ara asen-t-yessiwḍen s zwayel alamma d amekkan. Cfiɣ-d i waya. Ikemmel akka armi d iseggasen n 1970. Uɣalen-d i tikkelt taneggarut axater nugi anect-a. Nnan-aɣ-d : ’’ ma ur d-tuɣalem, aseggas-a, ad d-tuɣalem qabel’’.

Kra n wudmawen

Zayen : isem-is aḥeqqani, Chekdane Amokrane. D acennay yettidiren akka tura deg Fransa. Mechur s Album ‘’Baden Baden’’ d’’Lemsella’’

Atmaten Houri : d icennayen. Suffɣen-d Album ‘’Lmut n tefsut’’.

Abdelkader Bouacherine : d ameɣnas u d aselmad n tmaziɣt. Ffɣen-d yidlisen-is ɣef tira n tmaziɣt.

Houlaoui Bachir : d amedyaz.

Hocine Moula

Partager