“Ɣur-k a yul” n Crif Ḥamani

Partager

Yuɣal-aɣ-d ugellid n udinan atrar s umaynut, seld mi yesgunef ddeqs n yiseggasen. Dɣa mačči d asgunfu s unamek asemdan n wawal, acku ayen i d-yenna deg yiwen n usarag tikkelt-a i iɛeddan mi d-yeffeɣ yiseɣrez, yemgerrad ɣef tmuɣli-nneɣ, acku tban-d tsebba tamenzut i yeǧǧan anaẓur iḍul ur d-yessufeɣ d « imaẓragen ». Dima ɣef leḥsab n umeskar, ineggura-a ur as-d-sutren ara ad as-d-suffɣen, ma d netta, akken i d-yenna, ur iḥemmel asuter deg-sen. Ɣas tɛeṭṭel tlalit, taggara-a tella-d. Aḍebsi i yettawin mraw n tezlatin d « Ɣur-k ay ul » ay d azwel-ines. Deg uḍris-a ad neɛreḍ ad d-nawi ulama agezzul d amecṭiṭṭuḥ n wayen i d-yusan deg-s akked kra n usegzi daɣen. Aḍebsi d asuran (mélange) gar usḥissef, tamussni akked leḥzen. Ma numa (nebda) seg tezlit tamezwarut s uzwel n « Skud ur nemmut » ad d-naf deg-s aseggem n tlufa sɣur bab-is. Anaẓur n 58 d aseggas yebɣa ad d-yini ur yewwi-d ad nberru i tayri i yellan gar-aneɣ akken ad d-naf agadir yettwabna fell-as sɣur yemcumen. Ameskar n « Ɣas ru » yesmektay-d belli skud mazal-aneɣ d imudduren ur ifut lḥal akken ad nezdit ma nebḍa, ad nemḥemmalut ma nemyaɛuf. Deg tezlit yettban-d d tawacult ay d-yeqseḍ unaẓur ugar. Deg tin n deffir-is « Sanda tewweḍ », nemlal ed win nessen deg waṭas n tezlatin am tin n « Ɛedmen tamurt ur tuklal », Crif Ḥamani yemmeslay-d ɣef waddad-nneɣ amiran ed ussulles i d-yennḍen i yimal-nneɣ, daɣen lemmer mačči d aceṭuṭṭef-nni i mazal ncenṭuṭṭef deg yidles tili, war ahat, ahaqel-aɣ nenger tura. Rnu ɣer-s Ibder-d s usḥissef tarbaɛt-nni i ibedlen udem am tata war ma yeḥsa yiwen amek almi. Ma deg tmejrut (couplet) taneggarut, ameskar yessegza-d ayen i aɣ-yuɣen s idammen, meḥsub deg-sen i tent-nuɣ almi ur nedakkal. « A wi kem-izran » d axiqi i d-yewwin leḥzen. Tin yettelɛa unazur yessefham-as dakken war-is aql-it d ameḥzun dima, yeskanay-d tugna ɣef wacḥal i yuɛer beṭṭu ed swacu merra i d-tgellu. Tizlit d tajmilt i tmeṭṭut, mačči menwala-tt, imi dayi yettelɛa imma-s i yewwḍen aɛfaw n Rebbi. D beṭṭu ara d-nemlil ula deg tezlit « Nnehtat », ɣas ma yella akken nniḍen. Acku deg ta ur d lefraq n lmut ay d-yesres, wanag d win n wussan. Yettusemma amek yessenfal wakud mi ass-a ad iliɣ ed yiwen ad nemḥemmal ad nemyussan akken i iwulen, dɣa azekka ad aɣ-tceyyaɛ ddunit yiwen ẓelmeḍ wayeḍ yeffus, syin tɣab tmesliwt, tɣab tmuɣli, ɣabent temliliyin, alama i d-yusa yisalli-nni ma d afuḥan dakken yiwen yebdel amaḍal wayeḍ i yexḍan ddunit. Deg tezlit tis-semmus « Ɣur-k ay ul » ur ixus urundu (leḥzen), yekcem bab n « A weltma » deg tayi i yessaggaden imdanen ɣas ur d-yewwi, yeɛfes asentel n tmettant ɣef yettemtuttul seg usenḍi, anda i as-yenna i wul-is : ɣur-k asemɣer, ɣur-k zzux, ma d aceṭṭiḍ amellal ed uzabuq aberkan deg wakal ttraǧun. Crif Ḥamani iban-d ixemmem aṭas ɣef lmut, mi d-yewwi asaru n tmettant-is mara yeẓẓel deg tesga d amesrarud, At uxxam d wid yesriddimen. Neɣ mara ad t-awin ɣer umxuj n tnezduɣt-is n lebda ddaw tmurt, syin ad tɛeddayen fell-as yiḍarren. Mara ad d-rzun wid yeɛzizen ad t-id-ẓuren, ad asen-isell ttelɛan-t-id war ma yezmir ad asen-yerr awal ula d netta. Aṭas ay d-yusan ɣef tlufa n ddunit deg yiseɣrez-a i d-yeffɣen deg 9 seg ɣuct 2014. Deg taɣect « Tamara », asentel yettbin-d ɣef wacu i isenned, ɣef tneggarut-a i yettuɣalen d timḍebbert n yal yiwen ed tal yiwet seg-neɣ ɣef lebɣi-nneɣ deg ddunit. Anaẓur yewwi-d amedya ɣef win trennu, tettara alama i yufa iman-is war ifassen, amedya n win ara tḥettem ad yessusem ma iwala lbaṭel neɣ atan ma ulac, ad yenṭer s tidet.  « Lbaḍna n mmi » akken i d-yeqqar uzwel mačči d amaynut maḍi imi d asemmed n tezlit i d-yeffɣen iseggasen-a ineggura. Maca asentel i nufa deg usemmed (la suite), yemgerrad ḥawla ɣef tin n lasel, imi deg ta i d-bedreɣ taggara-a yella umeslay ɣef tayri, ma deg tin i d-yeffɣen ussan-a, anaẓur inehhu mmi-s ɣef ddunit ed wamek ilaq ad as-yelḥu yiwen. Imi deg tudert-a-nneɣ tikwal taɣdemt tarebbanit teggar-d iman-is, d ayen i yeǧǧan ur ilaq yiwen ad yeḥqer neɣ ad iḍur gma-s…

Ad naf deg tezlit « Amek ara hlu » asḥissef nniḍen sɣur win i tt-yecnan, ɣef kra n ssenf n medden i iɛebden kan aserkec, aqezzeb, ed usseɣzef n yiles deg wass rnu ula deg yiḍ. Avirus-a n lɣaci dayen ay d tawuri-is; aḥemmel. Ad yessettru wa bac ad yerbeḥ azmummeg n wihin am wakli amessas.  Crif Ḥamani yuɣal-d ihi deg tezlit send taneggarut « Iles » ɣer ugman-a (organe) i tent-ikerrsen, daɣen i tent-iferrun. Maca ameskar yenwa ad yekk s xilla tama n nndir i yellan deg-s (iles). Ɣef waya yesseḍlem-it s tidet imi ɣef sebba-s yettuɣal wawal d imenɣi, war ma yettu unaẓur dakken lemmer mačči d iles ur d-yettini asefru. Deg taggara dayen, s « Adriz » Crif Ḥamani iɛewwel ad iseqqef amaynut-is s kra n tumert, imi taneggarut-a telha nezzeh nezzeh deg ddunit. Yewwi-tt-id s tɣara tasehlant, zun ɣef tmeṭṭut-nni i yettheggin i tmeɣra deg uxxam-is. 

Tamejrut (couplet) seg tezlit « Sanda tewweḍ » :

Newhem mi neẓra irgazen

Gullen ḥenten

Neqqur  yeggugem yimi

Anwa ara as-yinin ad bedlen

Ɣef wakken i ten-nessen

A win yeẓran amek almi ?

Lewḥuc  xas nugad-iten

Udem-nsen yiwen

Sidi bnadem d aḥraymi

Lewḥuc xas nugad-iten

Udem-nsen yiwen

Wammag amdan d aḥraymi.

Mhenni Xalifi

Partager