Asali n Nasser Uderγal M seg Montréal – Québec yugad xetti n Tefransist…

Canada, deg wayen snen waṭas, ɣur-s snat n tutlayin tunsibin : taglizit d tefransist. Ma taglizit teṭṭef amur amenzu di yal aḥric deg tugett n temnadin n tmurt; tafransist ala di Québec i tettwaqdac s tugett, i ytuɣ amkan n tutlayt tamenzut. Tisṭastikin tisnulsiyin (statistiques linguistiques) n Canada ttakken-t-d amur n taglizit ar 66,7 %, tefransisit 21,4 %, tiyaḍ 11 % ɣef azal n 34 melyun d amezdaɣ.

Ussan-a, Asqamu n Québek n tutlayt tafransist (Office québécois de la langue française – OQLF), issufɣ-d tezrawt thuz aṭas widak yekkaten f izerfan n tefransist di Canada, mi d-tenna akken «si sya ar 2031, qrib azgen n imezdaɣ n Montréal, yakkan alemmas, ad uɣalen ttmeslay ara tafransist deg uxxam, ad yuɣalen d adrus (minorité) mačči zdat n wid n teglizit maca n tutlayin niḍen ». Tazrawt-a tennult adabu n Québec akked imeɣnasen n tefransisit di yal aswir, am tseddawit, taɣamsa, imyura, tidukliwin, atg.

Aɣbel n tefransist di Canada d aqbur. Deg yissegasen n 1960 d taglizit i yuɣen amur ameqqran send ad d-tili Tegrawla tamurkidt (révolution tranquille), i d-yiglan s yibeddilen s wazal-nnsen, am Usaḍuf 101 anda tefransist tuɣal d tunsibt di Québec, yerran akk ayen yellan s teglizit yettwafranses yakkan aɣerbaz, tabdelt s umata, taɣdemt (“la justice”)… atg.

Di tezrawt-a ayen yeswexren tafranssit, ar tamawt n OQLF, d timminegt tagraɣlant (immigration internationale), assiwfi aɣaram (étalement urbain) akked d tarawt irran asurif di Québec.

Ɣef ma ssebbat niḍen ur suzlen ara awal s tugett, timminegt tettwasken s waḍaḍ anda «wid i-d-yettassen ar Kibek bɣan ugar taglizit wala tafransist, at bab n tmurt ttimɣuren, ur zzewoen ara zik, ma zzewoen ur ttarwen ara. Imir iminigen ttassen-d s tarwa tettimɣur bih fih, i leqraya d lxedma ttextirin taglizit, deg yxammen ttmeslayen tutlayt-nsen i yselmaden daɣ i warraw-nnsen », i-d-tessugzel tezrawt.

Yḍes-françois Blanchet, amsiwel n Ukabar Akibiki (PQ), yenna-d : « Aṭas n yeɣriben ttassen-d ar Kibek, yakkan Montreal, ttuɣalen di rrif, tegen tixxamin iman-nnsen, ur ttnadin ara ad kecmen timetti tafransist, dayen yella ass-a azekka ur nwiɣ ara ad iḍru. Illaq ad-sen-nefk afus d tawila ad lemden tafransist timeddiyin neɣ ixf n ddurt. Daɣen illaq f udabu ad yesenqes deg iminigen imaynuten ar wayen mi yezmer kan Québec ad irfed. »

Si tama-s aneɣlaf amenzu n Kibek, Jean Charest, ɣef tezrawt-a yessawel «ar talwit ar d-illin-t tifrat iwulmen».

Ma d tadiputitt n Charlevoix, yellan f uqerruy n l’opposition Tunsibt, Pauline Marois, tenna anagar akabar-is i izemren ad as-d-yer i Montreal udem-is afransis, s usexdem akken illaq n usaḍuf 101. Akkin ulac win i izemren n iḍen.

Asaḍuf 101 mi tbeddel Supreme court of Canada, akken t-yura uneɣmas Pierre-Luc Pégin, azal n 200 tikkal, « ur s-d-yegri kra i tefransist zdat n teglizit », armi ula ɣas yettmeslayen-tt medden s ufella ma ul-is d aglizi.

Awal ɣef liḥala n tefransist di Kibek, i tin n tutlayin timecṭaḥ amek-it? Am tamaziɣt-a nneɣ, amer kan llan wid yettnaɣen fell-as seg ul.

N. U. M