Ass ameḍlan n usekkud

Partager

Lexmis wis sin, seg wagur n tubeṛ deg yal aseggas, yettuneḥsab d ass ameḍlan n usekkud. Asmekti n useggas-a, ara d-yeɣlin deg ass n 13 seg tubeṛ i d-iteddun, ad yili ilmend n tezmert n wallen d tigda (l’égalité) deg tujjya, iswi-ines d asaki n talsa, ɣef wuguren i d-tettawi tderɣelt, akked tzanezt (la myopie). Deg tmurt-nneɣ, iderɣalen nḥafen, ttmagaren-d uguren seg yal tama, tudert-nsen n yal ass d tin yennekmaren, dacu kan llan wid, i iɛerḍen ad snefsusin taɛkemt ɣef yimdanen-agi, gar wigi ad nebder, amyaru / amedyaz d umuzigi azzayri, Amalou Abderrahmane, i d-yerran ɣer tira n lebṛay (le braille) amud-is n yisefra, i usmekti ttawil-agi n tira, yesnulfat-id uṛumi Louis Braille (1809 -1852), i yesṛuḥen iẓṛi-is deg yiwet n laksida. Tagnit-a tewwi-yaɣ, akken ad nemmekti meṛṛa iderɣalen-nneɣ, ɣef ddema ad nerr tajmilt, ɣas d tamecṭuḥt, i yiwet n tgejdit n ccna n teqbaylit, s umeslay i ɣ-d-ijemɛen yid-s, deg wagur-nni n remḍan yezrin.

« Yenna-d Nbi fell-as taẓallit n Ṛabbi d sslam-is « uẓumet mi t-twalam, ččet mi t-twalam » (ṣumu li ṛuayatihi wa fṭiru li ṛuayatihi), yebɣa ad yini, mi twala tiṭ talalit n wayyur, ihi nekk ur yi-teɛni ara temsalt … acku ḥala ṭlam i ttwaliɣ ». S wawal-agi yenna unaẓuṛ Brahim Tayeb, i yiwen n ccix n tmezgida, i yellan yakan d xali-s, i yebɣa ad yesseḍs luluf n yimdanen, i d-yusan ɣer umṛaḥ n uxxam n yidles Taoues Amrouche, n temdint n Bgayet, i wakken ad t-walin, uqbel ad ten-yezzuzen s yinzizen-is ḥlawen, deg uḍan-nni n remḍan. Mi tfuk tmeɣṛa-nni n ccna, i yersen nezzeh ɣef ulawen n uzayez (public), nuẓa ɣer ucennay n « int-as ma tebɣa », nesteqsa-t, atan dacu i aɣ-d-yerra :

Amek i yettili Brahim Tayeb?

Brahim Tayeb: akka d wakka … ddeqs-is.

D acu i d awal-ik ɣef uswir n tezlit taqbaylit?

Brahim Tayeb: igerrez, deg ccna-nneɣ, llant tɣawsiwin yelhan, yal d aɣanib (style) yella: tizlatin, n ccḍeḥ, n tayri … atg, yella usnulfu, ilaq kan ad t-tsiked tiṭ, ad as-tsel tmeẓẓuɣt. Maca tizlit yebnan ɣef umeslay (tamedyazt), tuɣ acemma aḍar ɣer deffir, annect-a deg umaḍal meṛṛa, ihi ulac ugur n wesnulfu, lameɛna yella deg usuddes (organisation) d ufares (production), rnu ɣer ɣuṛ-s, dagi ɣuṛ-nneɣ, anaẓuṛ ur yisɛi ara aẓayeṛ (statut), ixeddem ass d yiḍ, ilaq ad yettusellek.

Deg useggas n 2009, tessufɣeḍ-d tasfift-ik taneggarut iwumi tsemmaḍ  » i yitran », dacu ara d-tiniḍ fell-as tura deg 2011?

Brahim Tayeb: xedmaɣ-tt seg wul, fkiɣ leɛtab i teṛwiḥt, ur tt-semgardeɣ ara ɣef tid akk i d-ssufɣeɣ yakan, nekk ar ɣuṛ-i, d akemmel kan i ttkemmileɣ i ubrid i d-neǧṛeɣ, seg acḥal aya tura, ttkemmileɣ i tezlit tamenzut xedmeɣ, iwumi semmaɣ « titbirt », acku seg-s almi d taneggarut iwumi semmaɣ « nniɣ-ak a yul-iw ttu-tt », ɛeddi ɣef tid akk yellan gar-asent, ɣer yiman-iw d yiwet n tezlit, i d-ccniɣ, i xedmeɣ,… ara xedmeɣ.

Amek i d-tufiḍ iman-ik, tecniḍ aṭas iɣunab (styles) yemgaraden, yerna tzemreḍ-asen akk?

Di tmuɣli-w anaẓuṛ n tidet, ilaq ad yesɛu tamkeṛḍit hrawen n lmuziga, taneggarut-agi ur tesɛi ara tilisa, tzemreḍ ad tsudseḍ akken tebɣiḍ, ma tqudreḍ isuḍaf-is. Nekk ttakeɣ temeẓẓuɣt i yal aɣanib, yerna ttafeɣ iman-iw deg-sen akk, ar ɣuṛ-i lmuziga am aman yettazzalen, ar ɣuṛ-i ula d ameslay neɣ tamedyazt d lmuziga, amedya: lmuziga n Aït Menguellet attan di tmedyazt-is, deg usefru-s, deg umeslay-is, icebḥen.

Yella kra n usenfaṛ ɣer zdat?

Nettḥerkil, llant tektiwin s umata, d kra n yijerriḍen seg usenfaṛ, taɛemmalt tendeh, aqli-yin setxelwiyeɣ, kra n tezmilin (les notes) d kra n yimeslayen, ɣas akken, ciṭuḥ seg tmes n leḥṛaṛa-nni n zik, iṛuḥ yensa, ahat seg leɛḍil, aḥulfu-agi ad yewwet ad iɛeddi, neɣ ma ulac d tazɣent (crise), lḥaṣun mačči dayen i ssarameɣ, anaẓuṛ yettidir ma yella taẓuṛi-s, tetteffeɣ, tettemlil d wiyaḍ.

D acu ara d-tiniḍ ɣef tmeɣṛa n ccna n yiḍ-a?

D timlilit yelhan akked uzayez (public), tamacahut-iw d uzayez n Bgayet tgerrez, urǧin yesseḥecem-iyi yiwen wass, maca sḥasfeɣ, imi ur nufi ara amek ad nheggi iman-nneɣ (netta d yimuzigiyen-ines), beṛṛa, neɣ deg, usayes (scène) uqbel tameɣṛa, rnu ɣer ɣuṛ-s, mačči i waṭas n wakud (temps) ay ccniɣ, maca ur d-tekki ara s ɣuṛ-i, akka i d ahil n yiḍ-a, ḥulfaɣ amzun akken, imdanen i d-yerzan, ur ṛwin ara inzizen iḍ-a.

Awal-ik n taggara.

Ad selmeɣ ɣef wid akk i d-yettasen, ɣer yal tameɣṛa, ttilin deg usihar yal tikelt, seg tama-w aqli-yin ɣer yidis-nsen, almi d arag-iw aneggaru, d awezɣi ad ten-ttuɣ, ma sfeṛḥeɣ-ten, tekseɣ-asen lqeṛḥ, akken axiṛ, ma sruyeɣ-ten tikwal, daɣen akken axiṛ, acku zṛan dakken, deg yimeṭṭi nessufuɣ-d ayen i ɣ-iqeṛḥen.

Farid Lahouari

Partager