Tiγawsiwin n Colonel Mohand Oulhadj i Usalay n Yefri

Partager

lmend umuli wis 58 γef tnekra n tegrawla n tmurt n Lzzayer, tawacult n Colonel Mohand Oulhadj, tawacult n yigrewliwen, imezgaγ n temnaḍt n Wizgan akked yexxamen n yelmeẓyen n Wizgan, Illula umalu  d At-Zikki, heggan-d yiwen n leqdic s wazal-is, i wass n 31 tuber deg aggur i deg nella, anda ara-xedmen yiwet n tirza γer usalay n Yefri Uzellagen lwilaya n Bgayet, s axxam n wanda i d-yeḍra wegraw n Soummam deg ass n 20 γuct 1956. Dγa di tirza-agi, a d-ffken kra n zmamat d lekwaγeḍ umezruy, akk d tγawsiwin n Colonel Mohand Oulhadj  ameqran aneggaru n temnaḍt tis III, ara  yeqqimen din d ccfayat i tsutiwin i d-iteddun, akken amezruy a d iṛeṣṣi s telqey deg allaγen n Yizzayriyen. Tudert n Colonel Mohand Oulhadj Muḥend Ulḥağ, isem unṣib Akli Meqran, ilul deg ass n 7 maγres aseggas 1911 deg taddart n At Wizgan, adewwar n ukfadu, tawilayat n Tizi-Wezzu, d-mmi-s n muḥand said akk d faḍma at-uεebbas. Yekcem γer wulmud s-aγebaz n tlata n At yexlef, anda iselmaden-is wahmen s degzi-s yekseb. Maca yeḥbes ulmud-is deg-seggas 1926, anda idyewi akardis n wulmud (certificat d’étude) acku tagnitt ur s-tsuref-ara. Muḥend Ulḥağ yelmed lḥirfa d-aḥeddad sγur baba-s, yuγal yettεawan-it aṭas. syen yunag γer tmurt n Fransa, ixeddem deg yiwet n luzin, maca ur iεeṭṭel-ara yuγal-d γer tmurt n Lzzayer acku tayri n tmurt-is tesawel-as ad-yuγal aseggas n 1936.Irruḥ γer temdint n Seṭif akk d tarwa n εemmi-s, Muḥand ameẓyan d Ḥemmic anda. Yella d amaγnas deg UDMA n Feṛḥat Σebbas.Aseggas n 1943 irruḥ γer Lzzayer tamanaγt, ixeddem deg yiwet n luzin Sochina (tura Biotic). Send ad d-yuγal ar taddart-is, deg iḍrayen nni n 8 deg mayu 1945. Aseggas n 1947 ikecmed s wudem unṣib γer taddart-is Wizgan,Yuγal γer twuri-ines n umesnaz, rnu yelha d temsalt n craε n tarwa n εemmi-s Muḥand ameẓyan d Ḥemmic, anda axxam n craε n temdint n Qesenṭina gezmen-t fell-asen s lmut γef tedyanin n 08 magu 1945, maca assareḥ nsen yella-d mbaεd timunent n Lzzayer.  Deg useggas n 1955, yekcem deg tegrawla. Yewwi yid-s arraw-is, deg sin yid-sen. Imi yella d amdan yesεan tigzi yufraren, yerna-yas tabγest, fkan-as asellun n “aṣpira”. Aseggas i yezrin kan, imi s-yefka Σmiruc tamnaḍt tis kraḍ(III) s usellun n « sulyuṭna”. Yuγal d «Kumandda » deg useggas n 1957. Yuγal d amεiwen n umeqran n temnaḍt tis III. Ticki iba Σmiruc, ticki ulac-it, d Muḥend Ulḥağ i yettuγalen deg umḍiq-is. Muḥend Ulḥağ ad yeqqim d netta i d ameqran aneggaru n temnaṭ tis III, seg useggas n 1958 ar 1962. Tadyant n « Opération Jumelles » γef tuyat-is i d-tres. Ḥuzan-t s uṭerḍaq n lbumba deg umeẓẓuγ. Tenγes tmesliwt-ines s waṭas. Dγa d adeddic nni d-teğğa lbumba-nni i s-yuγalen meqqer yeqqaz ljerḥ irennu almi yemmut ass n 02 Dujanbir aseggas 1972. D netta i yessulin asenjaq n tmurt n Lzzayer ass n 5 yulyu 1962 i temnaḍt n Sidi Ferrej anda id-tres Fransa ass unekcum-is γer tmurt n Lzzayer ass n 5 Yulyu 1830. Ad yeqqim daγen d win yellan yumen s tmurt n lezzayer. Deg 1963, yuki d akken mgaraden wazalen-is akk d wid n Benbella d terbaεt-is. Ijebd-ed iman-is seg udabu imi wid t-iṭṭfen, udabu-ya, ugin ad seddun tamurt s tugdut. Tugdut-nni yeṭṭed uqbayli deg izir n tyemmatt. Maca gar tayri n Lezzayer akk d tayri n tugdut, ar zdat yefren lezzayer. 

Islam Bessaci

Partager