Ilmend usmekti n umuli wis 08 γef tmettant n unaẓur Muḥya, Axxam n yidles n Lmulud At Mεemmar n lwilaya n Tizi-Wezzu s lemεawna n tesqamut n leqdic adelsan n Tizi-wezzu akk d tγiwant n Yibudraren ssudsen-d ddurt-agi yezrin yiwen n leqdic s wazal-is, ɣef teγzi n 02 wussan, 07 d 08 deg waggur-agi n dujember, anda i tuγal tejmilt i unaẓur Muḥya. Deg uxxam umezgun Kateb Yasin di temdint n Tizi-Wezzu, yettuhegga yiwen n wahil d amarkanti, anda i d-tella temzikent icudden ɣer wayen uran yiγmisen γef Muḥya d waṭas n watktayen nniḍen. Am wakken i d-yilla daɣ yiwen n usarag n mass Σumar feṭṭmuc, anemhal n uxxam umezgun n Bgayet, anda i d-yemmeslay γef umecwar n tẓuri n Muḥya, syen d timlilit tinigit akked yimeddukkal-is. Ma yella dayen icudden γer umezgun, tiddukla tadelsant Aqeṭεan n temnaḍt n Uqawağ n Tizi-Wezzu, tewwi-d yiwet n tceqquft n Muḥya s usentel « Tacbaylit ». Ma yella d tasebḥit n wass n 07 di dujember, tella-d trusi n tmuqqint n yijeğğigen γef uẓekka n unaẓur di taddart At Rbaḥ, taγiwant n Yibudraren. Muḥend Uyaḥya, isem-is aḥeqqani Muḥya Σebd Llah, ilul ass amenzu n Yunbir deg useggas n 1950 deg temnaḍt n Yiεeẓẓugen, taddart-is taḥeqqanit d At Rbaḥ tamnaḍt n Yibudraren. Yelmed deg Σeẓẓugen deg uγerbaz amezwaru d ulemmas, syen yekcem γer tesnawit n Σmiruc n Tizi-Wezzu.Ass mi d-yewwi akayad n lbak, yekcem γer tesdawit n Lezzayer tamanaγt deg useggas n 1968 anda yeḍfer tusnagt, almi d 1972. Syen yunag γer tmurt n Fransa anda ikemmel ulmud-is di tesdawit n Paris VIII, dγa imir kan yekcem gar terbaεt n ugraw n tezrawin γef tmaziγt « GDB », din i yebda asuqel n tceqqufin n umezgun seg tutlayin tiberraniyin γer tutlayt n teqbaylit, gar-asent Brecht «L’exception de la règle» yerra-tt-id γer teqbaylit s usentel « ldi imi-k, ddu d uḍar-ik » deg useggas 1974, yeskels-itt-id di tezrigin «Tala», syen yerna-d tiyiḍ deg useggas n 1975, amedya «Tacbaylit» akked «Sinistri». Leqdic n Muḥya ur yeḥbis ara deg umezgun kan, yura daγen tamedyazt s waṭas, γef tsertit, timetti, tigawt…. Ddeqs n yicennayen i d-icerwen seg-s, am Yidir, Ferḥat imaziγen imula deg usefru-nni i d-yessuqel Muḥya γer Boris Vian «Le déserteur» «Amẓarṭi », Barwagya i tecna terbaεt n yideflawen, «Muḥ n muḥ» i cnant tullas n ğerğer. Tewwi-t tmettant ass n 07 di dujember 2004 di tmanaγt n tmurt n Fransa Paris, yesεa 54 n yiseggasen di lɛemr-is.
Islam Bessaci