Qqimeɣ weḥdi ttxemmimeɣ
Deg yiḍ i ṭṭlam di tejmaɛt
Ccaxeɣ ssbeɛdeɣ ruḥeɣ
Sin n leqrun akka ɣer sdat
Am wakken di tziri zedɣeɣ
Kul tiɣilt tesɛa taddart
Ttmeyyizeɣ ttwehhimeɣ
Kecmeɣ di ddunit tis snat
Amirouche Amwanes d amedyaz, gar ufyir d gma-s yettleqqim tira n zzman, yal asekkil d tallit, tikwal yettsaɛaf tiswiɛin n yiman ɣer tidet n lmut, tikwal-nniḍen yettsaɛaf-itent ɣer usugen n tudert. Timlilit d Amirouche amzun d izaylalen yeddurin imeyyaten n tugniwin deg yal asurif n ureqqas, yal tiririt ɣef usteqsi, tettɣawal tikli-s srid ɣer ccan ameqqran n umedyaz-a, imi zeddig am waman, qessiḥ am tebrek n wuḍan ideg yettɛawaz s yimru-s. Ma drus, Amirouche yelḥa-d yakan aṭas n yiseggasen deg tira n tmedyezt, neɣ ahat d tamedyezt-nni i d-yelḥan ɣef tira is yenǧer tikli-is. Deg Mayu n 2011 yeffeɣ-d uxeddim n Amirouche ɣer teẓrigin IZEM i d-yeglan s 10 yizwal gar-asen (iḍudan, anda yeggan yiḍes, sin n leqrun akka ɣer sdat…) d ayen i yessawḍen imeslayen-is akkin ɣer tmeẓẓuɣin n medden. Syin akkin ad ken-ǧǧeɣ d isteqsiyen-a iɣef d-yerra Amirouche s wul yektalen asirem.
Anwa i d Amirouche amwanes ?
Nekk d mmi-s n tmurt, ḥemmleɣ ccbaḥa n wawal d unamek-is yeggaren isurifen ɣer sdat, segmi mezziyeɣ ḥemmleɣ aṭas Ccix Lḥesnawi, imi d netta i d-yerran tikli-w ɣer useftutes n wawal s tefses n ccnawi-s, ahat ur wwiḍeɣ ara di leɛmer-iw 15 iseggasen asmi i yuriɣ asefru amezwaru ! Lḥasun ur d-faqeɣ ara, alarmi i d-ufiɣ iman-iw ttaruɣ tamedyezt.
Limer ad k-sextireɣ gar 3 isental-a : Argaz akked tmeṭṭut, Iḍelli akked umezruy,Areqqas akked uẓekka
(yettaḍsa)… Ɣas 3 isental-a d wid iɣef zgiɣ ssefruyeɣ, mebla ccek ad ddmeɣ Iḍelli akked umezruy, axaṭer ccan n umezruy d ameqqran deg tmetti, imi d netta i d-yeǧǧan ass-a, am wakken d amezruy n wass-a ara d-yeǧǧen azekka, syin akkin d netta i d-yessawḍen tameslayt-iw is ttmeslayeɣ akka tura.
D acu-tt tẓuri ɣer Amirouche ?
Mačči deg uɣerbaz i d-ttawin medden taẓuri, maca taẓuri s timad-is d aɣerbaz deg yiman, d lebḥer n tezdeg, d allal iseg zeggrent tiktiwin seg wa ɣer wa, d cwiṭ kan n yinaẓuren umi tettunefk tegnit ad d-banen, tikwal, deg tallit s lekmal-is, sin kan neɣ tlata i yettuɣlen seg yinaẓuren d itran gar wallen n medden.
Anwa-ten yinaẓuren i iḥemmel Amirouche ?
Ḥemmleɣ aṭas n yinaẓuren. Deg ccna-nneɣ yella Heddad Fateh, Si Moh, Les Abranis… Deg ssinima ḥemmleɣ Clint Eastwood… Deg tira yella Jean-Jacques Rousseau… deg taklut ḥemmleɣ aṭas Léonard de Vinci akked Isiakhen… Deg tmedyezt yella Ccix Mohand u mazal aṭas-nniḍen…
I wacu ur nettemlil ara Amirouche deg tfaskiwin n tmedyezt ?
Zik, kkiɣ yakan deg tfaskiwin, maca tikwal ur yi-ttaɛjabent ara, axaṭer yeqwa deg-sent wayen i itefren tidet n teqbaylit, tura akka yeqqim-d kan uxeddim s yiman-iw, am wayen yecban tibidyutin-nni (les slams) n tmedyezt xedmeɣ deg yiseggasen-a ineggura, d wayen xeddmeɣ d yinaẓuren, ama d icennayen neɣ d wid-nniḍen.
Deg wanwa lawan i yettaru Amirouche tamedyezt ?
Meḥsub tamedyezt-iw ttaruɣ-tt deg yiḍ, iḍ ideg sserɛen yigenwan, iḍ ḥemmleɣ-t, ɣas ma ttaggadeɣ-t, din kan i yettaf umedyaz iman-is, zemreɣ ad aruɣ berra i yiḍ, maca tikwal kan.
Limmer ad ak-iniɣ tettaruḍ yiwen uɣanib (ssenf) n tmedyezt, d amaynut i teqbaylit ?
D tidet, meḥsub aṭas n wid i yi-d-yennan akka s teɣzi d tehri, gar-asen Si Moh, acu kan nekk ur walaɣ ara seg tazwara, alarmi i t-id-nnan yimdanen-nniḍen, ẓriɣ kan belli deg wudem-is d talsawit. Meḥsub aya ilaq ad as-nsel ɣer yimusnawen n tira yesseftutusen tamedyezt, tura icuba-yi Rebbi d lawan ad kkren yimusnawen-nneɣ ad ssneqden acu i nettaru!
Anta ssbiɣa i yesmenyif Amirouche ɣef tiyiḍ ?
D adal (arbiɛi)
Anwa i iḥemmel Amirouche, akk deg talit n umdan ?
Masensen
Acu ur iḥemmel ara Amirouche deg tmeṭṭut ?
Lekdub
Acu i iḥemmel Amirouche
deg urgaz ?
Tidet
Limmer ad iɛiwed Amirouche talalit, d anwa i yebɣa ad d-ilal ?
(yettaḍsa)… D Einstein
D anwa i d awal i iḥemmel Amirouche aṭas ?
Lehna
Ɣef wacu i yettidir Amirouche ?
Ttidireɣ ɣef tidet
Yella wayen i d-yettheyyi Amirouche akka tura ?
Taswiɛt-a yella yiwen n DVD am win i iɛeddan yakan, ad d-yeffeɣ deg wussan i d-itteddun, aqel-in xeddmeɣ deg-s, syin akkin yella yiwen n udlis i d-tettheyyi Ouisa idir ɣef yisefra-w s snat tutlayin (tafransist akked teqbaylit). Mazal lxir ɣer sdat.
Yesteqsa-t Salim Benkhelifa

