Gar wid-nni yettwaṭṭfen γer lḥebs deg useggas 1980, neγ wid iwumi qqaren 24 n yimeḥbas n 80, yella Mass Abboute. Ar tura, mazal-it yettkemmel amennuγ i d-bdan deg yiseggasen-nni : ha-t-an d imḍebber n uxxam n yizerfan n umdan n Tizi Uzzu. Nesteqsa-t γef wayen yeḍran deg tefsut n Yimaziγen n 80, yesmekta-d ussan-nni, tikwal s leḥzen, tikwal s lferḥ…
Aγmis n Yimaziγen : tamaziγ mačči deg yigenni i d-teγli. Γef wanect-a i ilaq ad ẓrent tsuta n tura ayen yeḍran yakan deg 80.
Mass. Abboute : ayen yeḍran deg 80, am wakken i t-ẓran akk medden, yebda-d imi i ugin i Dda Lmulud ad yeg yiwen n usarag γef udlis-is ‘’Poèmes kabyles anciens’’, ass n 10/03/1980 i d-heggan yinelmaden n tesdawit n Tizi Uzzu. Ihi, imḍebbren n Lwilaya n Tizi Uzzu, ẓewren-as i Dda Lmulud mi i d-yusa seg Lezzayer, ṭṭfen-t akken kan i d-yekcem tamdint.
Nzemer ad d-nini, d lemziyya imi t-ṭṭfen ?
Mačči akken i tt-yeḥseb udabu i as-teffeγ. Yenwa imi yugi leqdic-agi, yal wa ad yekcem s axxam, am wakken acemma ur yeḍri ; akka i yuγ tannumi. Acu kan tikkelt-agi, fγent-as tirga mxalfa. Mačči kan ur kcimen ara yinelmaden s axxam, meεna sawlen-d i yiwet n tmesbanit i uzekkan-nni 11/03/1980. D luluf n yimdanen i d-yusan i wakken ad d-sbeggnen lebγeḍ nsen u ad ssutren asteεref s tutlayt d yidles amaziγ.
Syin slan akk Leqbayel…
Slan ula deg berra n tmurt n leqbayel, ladγa tasdawit n Lezzayer tamanaγt akked yiminigen. Yeεreḍ ad tt-yessens udabu, meεna ur yezmir ara xas akken yeṭṭef Chemim Mokrane ass n 28 deg meγres deg Wat Dwala, Nait Abdellah Mohand d afremli deg sbiṭer n Delles akk Abboute Arezki d axeddam n tesdawit n Tizi Uzzu.
D acu kan, umbεed, yeḍra ubaxix deg yinelmaden n tesdawit n Tizi Uzzu…
Yeḍra wayen ur nlaq ara ad yeḍru. Yedhem udabu γer daxel n tesdawit, γer wanda akken i gganen, xedmen tawaγit deg yinelmaden yerna llan ṭṭsen. Aẓdam-a, yegla-d s tuṭṭfa n waṭas n yinelmaden, n yiselmaden, n yixeddamen akked ṭṭebba n sbiṭer n Tizi Uzzu.
Serḥen-d i umur ameqqran, d acu kan ğğan kra. Anwa-ten wigi ?
Amur ameqqran, serhen-as-d. Meεna armi i d-fernen 24 gar-asen i gemnen ad sεeddin deg ‘’La Cour de Sûreté de l’Etat’’ n Medea, ha-ten-in ihi yismawen nsen : Djamel Zenati, Tari Aziz, Ait Ouakli, Benaoune Kamel, Lamari Idris, Ait Larbi Arezki, Boukrif Salaḥ, Chikh Rabah, Bacha Mustapha, Rachedi Mhamed, Agoun Ahmed, Sadi Mouloud, Brahimi Ali, Berdous Maamar, Chemim Mokrane, Nait Abdellah Mohand, Abboute Arezki, Ahmed Zaid Idir, Belghezli Moh Achour, Sadi Said, Khellil Said, Lounaouci Mouloud, Stiet Mohand, Halet Rachid.
Xas akken, amennuγ ur yeḥbis ara…
Ur yezmir ara ad yeḥbes, d amennuγ n ugdud ur nebγi ad iwali tutlayt d yidles-is la ttruḥen ciṭ, ciṭ mebla ma yexdem kra. Aya, ur t-iwala ara udabu xas akken llant limarat uqbel, nezmer ad d-nebder : wid-nni yessersen lbubat deg 1976, lγiḍ n leqbayel ass n temlilit n ddabex uḍar JSK-NAHD deg Lezzayer deg useggas 1977 sdat Boumediene, mebla ma nettu icennayen, inaẓuren akked yimeγnasen i d-yettnekkaren deg lweqt-nni (Ferhat Imaziγen Imula, Idir, Tarbaεt n umezgun Kateb Yacine, Ben Mohemmed…)
Ihqa, amek armi ur tεeddam ara deg La Cour de Sûreté d’Etat ?
Imir-nni, adabu,ur yesεi ara lxetyar, iwala tamnadt kamel tekker-d mgal-is, yugad, ihi iserreḥ-aγ-d mebla ma nεedda deg La Cour-agi. Zemreγ ad d-iniγ d wa i d amennuγ ameqqran i rebḥen Leqbayel γef udabu.
Akken kan i d-tefγem deg lḥebs, temlalem γef tmaziγt ?
Neffeγ-d seg lḥebs imi llan deffir nneγ leqbayel, ama d wid n tmurt neγ n berra. Ihi, rnan-aneγ deg tebγest. Nessewjed-d yiwet n temlilit deg Yiεekkuren seg 1 ar 31/08/1980 anda i ḥedren aṭas n yimeγnasen n tmaziγt akked yisdawaniyen. Syin yeffeγ-d seg temlilit yiwen uzmam iwumi nsemma ‘’ L’Algérie, quelle identité’’ d yiwen leqdic i ilaq ad sεun akk yimeγnasen…
Tafsut n Yimaziγen, tella-d, di&gamma,; d afud i tnekkriwin deg temnaḍin-nniḍen…
Tafsut n 80 teswexxer tugdi, tessaki-d timetti. Akka dγa i d-llant kra n tnekkriwin (Wahran 1982, Γardaya 1984, Tizi Uzzu 1985, Qsenṭina 1986, Lezzayer tamanaγt, tuber 1988…)
Yesteqsa-t Hocine. M

