Smaɛil Ṭaleb : Yettnaɣ ɣef tumast, yufa-tt

Partager

Smaɛil Ṭaleb ; d anelmad n tsekla n tmaziɣt, akken i yella daɣ d aselway n uqusis (club) ussnan Tumast deg tesdawit n Bgayet. Yeṭṭef snat n tɛekmin : tin n tɣuri d tin n tmeɣnest s wayen yellan d ussnan. Segmi i  d-yekcem ɣer tesdawit n Bgayet netta yettazzal ɣef wayen ara d-yernun lbenna i ulmad, Smaɛil yeggul ur yeɣri deg tesdawit ma ur as-d-fkin ara tamaziɣt deg wayen i yefren mi d-yewwi ya akayad n lbakalurya, netta ur nettamen ala s tlata n tɣawsiwin : tamaziɣt, timmuzɣa akked Tmazɣa.D anelmad i ifazen, Smaɛil yefren taɣult n tsekla tamaziɣt deg wacu i d-yewwi yakan azal n krad n yiseggasen, dayen i t-yeǧǧan ad yesɛu turagt d tmusni deg wayen yerzan tiẓri n tsekliwin ama d tin n Yimulla, tin n wat Usammer neɣ tin-nneɣ yakan nekni. Deg wayen i d-yewwi d tamusni, yessefti-t akken ad yaɣ abrid n tira, d ubrid n tsekla, ɣas ulamma ur yettmeslay ara aṭas ɣef wanect-a, Smaɛil, yettaru ugar n wayen i yettmeslay, ixulef abrid n librubru-nni i d-yekkaten ɣef wid i iqeddcen. Deg tfaska n udlis i d-theyya tneɣlaft n yidles, Smaɛil yekki s yiwet n tullist umi isemma “d agujil s yimawlan” i d-yewwin asentel ɣef tumast tazzayrit deg tallit n temhersa-nni. Tullist-a tewwi arraz wis sin deg tfaska-ya. D taqsiḍt n yiwen n uqcic i d-yettalsen ɣef baba-s Ssi Lyasin, yemmuten deg udrar mi yesɛa ya azal n 3 n yiseggasen. Aṭas n yisallen i d-yettawḍen ɣer taddart n Tala i tesṭerḍeq Fransa sin iberdan. Ssi Lyasin d yiwen n ukulunil yettnaɣen ɣef tikkelt akken ad taɣ tilelli-ines tamurt, akken daɣ i yettnaɣ ɣef useqdec n tutlayt taqbaylit deg tedbelt. S yiwen n wawal d aɣelnaẓri (berberonationaliste).Ssi Lyasin i d-yewwḍen lexber n tmenɣiwt-is deg useggas n 1959, iban-d belli yeslek seg lmut, yewweḍ ɣer tlisa n tniri, hat-an ikcem-d ɣer taggara n useggas n 1962. D tameɣra deg taddart, ula d “agujil-nni” ur yefhim ara anwa i d argaz-a i d-ikecmen s axxam-nsen, netta leɛmer t-yeẓri. Smaɛil irgem-aɣ-d ad yernu deg ubrid-a n tsekla akken ad aɣ-yefk tagnit ad nɣer kra seg tira-s, la as-nessaram afud igerrzen.                    

 Yasin Zidan

Danwa-t Smaɛil Ṭaleb ?

Smaɛil Ṭaleb: D anelmad n tmaziɣt deg tesdawit n Bgayet, luleɣ deg useggas 1986 deg temdint n yemma Guraya, ḥemmleɣ ayen akk icudden ɣer timmuzɣa, alq-in d aselway n uqusis (club) ussnan n tmaziɣt anda i nxeddem aṭas n tɣawsiwin.

Dacu-ten yimahilen i txedmem deg uqusis?

Leqdicat-nneɣ nezmer ad ten-nefren ilmend n snat n tɣawsiwin : ayen yellan d ussnan d wayen yeɛnan idles. Yelha ma nesmekta-d belli abrid i d-newwi yettkemmil deg wayen neǧren imezwura i yeṭṭfen tanarit n uqusis-a, amedya deg wayen i xedmen ya deg tesɣunin akked tfaskiwin n tsekla, aseggas-a, newwi-d ttiɛadat n usfuggel am umenzu n Yennayer, amager n tefsut s seksu d uderyis, tafsut n Yimaziɣen … Akken daɣen i nxemmem amek ara neg kra n temliliyin tussnanin deg wayen yerzan annaren n tesnilest akked tsekla tamaziɣt, ɣef waya ahil i d-nessujed i useggas i d-iteddun ad yili d amerkanti deg wayen yerzan tussna. Akken daɣ ara nefk ttiɛad yal aseggas s tfaska n unelmad ara d-nessajed i teɣzi n ddurt s leqdicat yemxalafen.

Tufrareḍ-d taggara-ya s warraz wis sin n tsekla, mmeslayaɣ-d ɣef tira-inek?

Tamazwarut, nekk ttḥacaɣ tameslayt ɣef leqdic, aṭas ur nwala belli ttaruɣ tullisin, aṭas i yettmeslayen mebla ma ssawḍen, nekk seg wid yugin anect-a, axir ad yexdem yiwen mebla ma yehḍer aṭas, akken qqaren irumiyen “ibelheddaren ur llin d ixeddamen», ferḥeɣ mi wwiɣ arraz wis sin, dayen i d-yesbeynen aswir n tira-w, ur ilaq ara ad ttuɣ lxir n wid akk i yi-d-yesseɣtan kra n tullsin-inu, ḥemmleɣ seg zik tasekla, ɣef waya i ḍefreɣ taɣult-a deg tmaziɣt, ḥemmleɣ ad ɣreɣ ayen akk uran s teqbaylit ladɣa mi ara yettwaxdem s lewqama d lekyasa.

Ssarameɣ ɣer sdat ad ssufɣeɣ ammud n tullisin-ynu, ssarameɣ dayen ara iɛejben i yimeɣriyen.

Amek i tzemreḍ ad tessemlileḍ gar tɣuri, tira akked leqdicat n uqusis?

 Mi ara twaliḍ ayen nneɛtaben yimyura yenḥafen deg tallit n ṭṭrad am Mulud Ferɛun (fell-as yeɛfu yerḥem) ad as-tiniḍ I yuɣen irgazen susmen! Maca s ttawilat i aɣ-yettunefken ass-a, yuɣal asdukkel n wanect-a mačči d awezɣi. D tidet ahat kkseɣ anezzeh d uferrej deg lweqt-iw, kkseɣ lqahwa d leḥbab deg berra, yal mi ara sɛuɣ tagnit ttfaraseɣ-tt i tɣuri.

 Awal aneggaru?

SBɣiɣ ad wessiɣ, deg usebter-a, inelmaden : berka-ken deg usmesxer deg tesdawit, tasdawit d amkan n ulmad mačči d adeg n zzhu d uqesser! Aṭas i yeṭṭsen war ma ẓran, aṭas i ixesren war ma ḥsan, ilaq ad d-yuɣal uswir, ilaq ad fken azal i uẓayer n unelmad yakan, yettɣiḍ mi ara nettwali deg yinelmaden ṭṭafaren “ṣṣafa walmarwa», ad ttɛiwiden i yiseggasen, neɣ ad ttkupyin deg yikayaden.

Taggara, ad buddeɣ arraz-a i kra n win yettnaɣen ɣef tmaziɣt, akken daɣ i bɣiɣ ad snemmreɣ aɣmis n Yimaziɣen i tegnit-a i yi-d-fkan akken ad d-mmeslayeɣ deg yisebtar-is                                

Z. Y.

Partager