Tameddurt n umesnaw ur nettwasen

Partager

Ger imezwura ineqcen tibḥirt n tsekla (la littérature), ger imezwura igren imɣi n tmusni deg urqub n tsekla taqbaylit, yellan d asuki, ad d- nebder Amer Saɛid Boulifa.

Bulifa,  ɣef ayeg yura Mbarek Awadi, Salem Chaker, Jean Déjeux,  Ouahmi Ould-Braham,  M’Barek Redjala , Tassadit Yacine , d wiyyaḍ, d amusnaw, d amyaru (écrivain), d asenmatti (sociologue), d amazray, d aneɣmas (journaliste). Ilul deg 1861 deg taddart Adni di Larbɛa Nat Yiraten, lwilaya n Tizi Wezzu.

Igujjel asmi yella d amezyan. D ɛemmi-s id t-id-irebban. Isekcem-it  ɣer  uɣerbaz ( l’école) Tamazirt , amezwaru yeldin tiwwura-ines de useggas n 1875. Ikemmel leqraya u yeffeɣ-ed deg useggas n 1890. Imir yuɣal d aselmad ( enseignant) di tseddawit (l’université) n tsekla n Lezzayey anda iselmed, ladɣa, amezruy d tutlayt.

Amer Saɛid Bulifa, yuran aṭas ɣef isental icudden ɣer umezruy, amek ilaq uselmed n tmaziɣt, laterat, yemmut deg useggas n 1929 di Lezzayer. Laḥsab n imazrayen (les historiens) Amer yella ger izzayriyen imenza id d-isersen  ɣer wennar  ahil  n uselmed n tutlayt tamaziɣt. Di tsenmattit, iḍegger-ed ɣer wennar aṭas n inadiyen, ladɣa ɣef tmetti (la société) taqbaylit deg lqern wis XIX. Isefhem-ed deg inadiyen-is yemxallafen tudert n imaziɣen n Tefriqt ugafa. Yettkel ladɣa ɣef wansayen n wegdud-agi yelmed s telqey. D netta daɣen id d-yerran i tmeṭṭut azal-is di tmetti, mi d-yenna  dakken tesɛa azref akken ad tewret, am nettat am warrac, amur-is di twacult. Isekfel-ed, inuda, isbuḥḥet u yura isefra n Si Muḥ Umḥend yellan ttnemḍaren deg yimawen n lɣaci. Isnaten-id yiwen s yiwen.

Tiziri Zinya

Partager